Feel in the Blogg

Det finns inte ord. Ondskan har uppenbarat sig igen och i vår närhet denna gång. Drabbat vårt broder- och systerland Norge på det mest fasansfulla sätt.

  Bilderna talar sitt tydliga språk. Först bombattentatet i centrala Oslo med 7 döda hittills.

  Sen massakern på Utöja, norr om Oslo, med över 80 ihjälskjutna ungdomar. (Bilderna ovan är från SvD, DN och Aftonbladet)

  Så meningslöst! Så fasansfullt! Så mycken ondska!  Man känner sig fullständigt nedslagen och maktlös.

Vi tände ljus i alla fönster igår för det norska folket i sorg.

Vad kan man mera göra…

Här kommer den igår utlovade bloggen – följt av en sorgeblogg för Norge.  

Felix följer mig som en hund – när HAN vill… Här om dagen frågade jag honom om han ville följa med på en promenad i trädgården.
Det ville han.

Vi letade smultron först! Ja, i alla fall jag… Felix åt gräs istället. – Bra att passa på att rensa magen, tänkte han kanske.

Felix älskar när husbondfolket är ute med honom! Det måste han visa på alla möjliga och omöjliga sätt! Felix är kanske fotfetischist? Han älskar i alla fall tår!

Vem kan motstå en sådan kisse!? 
Inte jag! Det tar sin lilla tid att promenera när så många ömhetsbetygelser ska utbytas!

Efter smultronrundan var det dags för krusbär!
Felix hänger på! Men sen är det förstås dags för lite kel igen! Ibland (läs: ofta!) är det svårt att ta sig fram för han springer så framför fötterna.

Krusbär var det! Söta, goda!

Ett tåg passerade nära, nära. Men staketet emellan gjorde att varken jag eller Felix kände oss oroliga. Sen blev det provsmakning av svarta vinbär! Gott godis – och samtidigt nyttigt!

Körsbär i massor! Vackra men lite sura. Felix vägrar bär över huvud taget men strosade runt behagfullt, tittade på en och annan fågel som flög förbi, jagade en fjäril.

Sen gick vi tillbaka.

Felix i hälarna hela tiden!

Jag ville titta på rosorna!

– Tråkigt, tyckte Felix. Men väntade på matte –
det gjorde han! Rosor är vackra men totalt ointressanta tycker Felix!
Så sen gick vi tillbaka in igen.

Man ska vara två på promenad!     Spelar ingen roll om sällskapet  så bara är en liten, trofast katt! 🙂

 
Norge i mitt hjärta...    

Vilket åskväder!! Aftonbladet kallar det ”superåskan” – men nog har man varit med om värre åskväder – fast det här var helt OK för en åskvädersdiggare som jag! 🙂
(Fotot på blixten är från Internet och inte tagen av mig).

Jag vaknade tidigt imorse och det var mörkt fast det var morgon… Vi bor nära järnvägen så jag undrade om det var flera tåg som passerade förbi – men det var åskmuller. Hela tiden mullrade det och sen kom en rejäl blixt och knall som fick håret att resa sig på mina armar! Otäckt men härligt när man är inomhus i säkerhet. Och regn – massor av regn!

Garagebelysningen gick igång automatiskt eftersom det blev så mörkt på himlen.

För en som gillar åska var det naturligt att inta morgonkaffet på trappan! 😀 Att i skydd av paraply och på en bekväm kudde ta del av naturens fyrverkerier var härligt!

Katten Felix var dock inte det minsta intresserad av att ta platsen på trappan efter mitt kaffedrickande. Klok kisse!

Och om denna kloka kisse handlar bloggen imorgon!
Kolla in den då om ni vill och har lust!

Plötsligt har jag fått en vurm för Agatha Christies Miss Marple! Det kan jag tacka TV4 för som varje vardag under ett par veckor nu sänt långfilmslånga avsnitt med den kvinnliga detektiven! Fantastiskt! Men – jag upptäckte igår att det är skillnad på Miss Marple och Miss Marple!!

Bilden ovan visar fyra olika Miss Marples! Till vänster Julia McKenzie, därefter Angela Lansbury och Geraldine McEvan – underst Joan Hickson – och Joan Hickson ÄR Miss Marple! Inte bara för mig – även deckarförfattarinnan själv, Agatha Christie, tyckte så!

Den första Miss Marple på film var Margareth Rutherford:

Agatha Christie, f 1890 d 1976, är en av världens bäst säljande författare. Förutom Miss Marple skrev Christie bl.a. böcker med Hercule Poirot i huvudrollen.  David Suchet gestaltar här Hercule Poirot.

Så här skriver Wikipedia om Agatha Christie vad gäller Joan Hickson som Miss Marple: Redan 1962, i samband med inspelningen av Murder she said, såg författarinnan själv vilka möjligheter Hickson hade att, senare i livet, gestalta Miss Marple. Detta berättade Hickson själv i en intervju 1993. Enligt Hickson blev hon själv tämligen förvånad över författarinnans kommentar, eftersom hon fortfarande var alltför ung för rollen. Men författarinnan hade rätt – Hickson anses idag ha gjort den bästa gestaltningen av Miss Marple som gjorts på TV och film.

Agatha Christie som liten flicka.

Agatha Christie med sitt enda barn, dottern Rosalind.  Här Rosalind med Christies endag barnbarn Mathew. Här ses Mathew Prichard som vuxen:

För Agatha Christie var alltså Joan Hickson den perfekta Miss Marple! Joan Hickson föddes 1906 i Storbrittanien och debuterade redan som 5-åring i Askungen. 19 år gammal sökte hon in på teaterskola. Här är bilder från några rolltolkningar: *** ***   ***

Under tiden 1984 – 1992 spelade Joan Hickson in samtliga 12 romaner om Miss Marple för BBC.

Så här står det i Wikipedia om Miss Marple, citat:

”Miss Marple, egentligen Jane Marple, är en fiktiv person som förekommer i tolv detektivromaner och tjugo noveller av Agatha Christie. Alla romanerna har ett flertal gånger återgivits på film eller TV.
Jane Marple är en snäll och nyfiken gammal ungmö, som bor i ett litet hus i den lilla byn St. Mary Mead, någonstans i England. Hennes favoritsysslor är att pyssla om sin trädgård och att skvallra med grannarna, som alla tycker om henne. Miss Marples närmaste släkting är en systerson, den hårdkokte, moderne författaren Raymond West, som vid sällsynta tillfällen kommer och hälsar på henne.
Miss Marples nyfikenhet tillsammans med hennes livserfarenhet, människokännedom, allmänna klokhet och inte minst hennes förmåga att få människor att lätta sitt hjärta för henne har gjort henne till en lysande amatördetektiv som klarat upp flera kriminalfall, främst mord. Till skillnad från många andra fiktiva detektiver, exempelvis Sherlock Holmes och Hercule Poirot, har miss Marple ingen speciell sidekick. Det kommer olika människor varje gång.” 

Här ses Joan Hickson i sitt hem i England.

Joan Hickson som alltså föddes 1906 spelade in sista filmen om Miss Marple så sent som 1992 i en ålder av 86 år. Joan Hickson avled 1998.

Via Internet och Youtube hittade jag ett roligt klipp från Agatha Christies 100-årsdag. Agatha Christie skulle ha fyllt 100 år den 15 september 1990. I Storbrittanien firades det med det första mötet någonsin mellan Miss Marple och Hercule Poirot i Torquay!
Klicka HÄR för att se mötet och höra en exklusiv intervju med Miss Marple/Joan Hickson!

Nog förstår jag att fler kommer att spela rollen som den magnifika Miss Marple men för mig är Miss Marple ändå alltid Joan Hickson!

Joan Hickson som Miss Marple
i ”Ett karibiskt mysterium”