Feel in the Blogg

En vanlig morgon – ja, nästan. Hade ovanligt jobbiga drömmar i natt, drömmar jag helst inte vill ska komma upp till ytan. Dom kan ligga där gömda någonstans i hjärnans skrymslen och vrår – för alltid. Men lite bitter eftersmak gav dom ändå.

Men så kom jag upp. Tänkte att jag har så mycket att vara lycklig över! Gick först en vända runt mina katter. Wilma låg på gästsängen – hon hade tagit Currys gamla favoritplats idag. Som en liten rävröd boll låg hon där, så mjuk och så go. Curry låg på mormorssoffan – utsträckt, välbehagligt. Han blinkade sömnigt när jag strök honom över ryggen. Så Felix – på språng – redan  i köket. Vaktmästarkatten som har koll på allt. Jag fixade matskålarna och vattnet – allt till hans stora belåtenhet – och så några kattpellets i vasken förstås. 🙂

Sen gick jag förbi min speciella anslagstavla och fastnade framför den. Jag har roliga historier, skämtteckningar som jag gillar, visdomsord och bilder på den här tavlan. Men idag fastnade jag för foton på mina älskade barn. Jag såg på bilderna. Tittade in i deras ögon. Och över mig sköljde en varm, fantastisk känsla. Jag är lycklig! Så lycklig! Jag har lyckan av tre underbara barn!

Ett hem, en familj, tre älskade barn, tre älskade katter – vad kan man mera önska sig!? Inget mer. Detta är lycka.

Eftersom Bbl/AT:s hemsida dras med vissa problem kommer här bilden på Martin som skulle ha legat på min blogg hos Bbl/AT:

Här är genomtrevliga och duktiga Martin!

Han besökte Café Stadsgården igår – precis som jag. Han var där med ett gäng ungdomar. Kanske hade dom lektion där?

Själv tog jag en fika med grannen Lisa. Det kunde vi behöva! Kram på er!

Café Stadsgården – alltid värt ett besök!

Dagen har varit rätt Tycho Brahig hittills… 🙁

Först vaknade jag lite försent mot vad jag tänkt mig. Sen ringde jag runt till de ställen där jag sökt jobb. Då fick jag veta att min yrkeserfarenhet inte tillgodoräknas där utbildningen inte räcker till. 🙁

Sen ringde jag läkaren för att veta om dotterns recept var utskrivet eller inte. Jag ringde i förrgår och kände nu att jag inte hade klart för mig hur det blev sagt – skulle läkaren ringa upp eller skriva recept direkt? Av sjuksköterskan på lasarettet fick jag veta att inget recept var skrivet och att inte ens en journalanteckning var gjord om mitt tidigare samtal! DESSUTOM var läkaren nu ledig och skulle inte återkomma förrän i mitten av nästa vecka. 🙁

Och så SJ! Jag beställdet tågbiljetter den 7 oktober via Internet och biljetterna har ännu inte kommit. Hade begärt att få dom hemskickade per brev. Det var ett elände att försöka komma fram till SJ! Efter att ha köat länge blev jag kopplad till Kundtjänst (det var ett val man INTE kunde göra själv bland alla knappval…). Kundtjänst hade en telefonsvarare som meddelade att jag stod i telefonkö och att det var 3 före i kön. Skönt tänkte jag – då går det fort. Inte! Förmodligen var det bara en enda person som satt med drösar av kniviga kundtjänstfrågor för jag väntade en halvtimma – minst! Alltmedan en klämkäck röst berättade: ”Du är fortfarnade placerad i kö och vi tar hand om ditt samtal så fort vi kan.” 🙁 Dessutom väste Elaka Måns rätt vad det var i örat på mig att det fanns biljetter att boka till en teaterföreställning om Pelle Svanslös! Det kom fler lika hemska reklampåhopp under väntetiden. Jag formligen gnisslade tänder nu! 🙁 Men när sen ”Johan” äntligen svarade så lät han så snäll så jag kunde inte skälla på honom. Dessutom är det ju inte den stackarns fel att SJ är underbemannat. Nya biljetter ska nu skickas och förhoppningsvis anländer de på måndag…

Sen då – jo Internet! Det kära gamla Internet – gick ner omkring klockan 10… 🙁 Som den tekniska idiot jag är tordes jag inte röra några apprater – router, switschar eller allt vad de heter. Så jag rinde Telia – flera gånger. Alla gånger fick jag av en telefonsvarare veta att ”Ingen känd driftstörning” fanns i mitt område. Jag ringde Datasupporten. Inget svar. Jag sms-ade Datasupporten – inget svar. Efter att med dödsförakt ha ryckt ur kontakter och tryckt in dom igen men ändå inget Internet fungerade – ringde så äntligen supporten! Han vägledde mig så att Internet till slut drog igång. Tack och lov för en datasupport…

Nu törs jag banne mig inte göra mera idag. Tycho-Brahe-dagen kanske sträcker sig till midnatt…

Stackars Tycho Brahe som fått ge namn åt alla dåliga dagar. Vet ni att Tycho Brahe fick i uppdrag av Kejsar Rudolf i Prag att bestämma vilka dagar om året som var olycksdagar. Tycho kom fram till att det var 32 stycken! En av dessa dagar torde infalla idag – den 16 oktoger, banne mig!

Tycho Brahe dog 1601 av akut kvicksilverförgiftning! Det ni – i dessa dagar då svininfluensan ska bemästras med vaccin innehållande just kvicksilver…

Tycho Brahe!

Ni som är i min ålder och äldre minns ni hur det var en gång? När TV:n inte fanns!! Vad gjorde man då?? Var livet ett enda tomt vacuum?? Nej, inte alls! Nu var jag väldigt liten när den svartvita saken gjorde sitt inträde i vårt hem – men mina föräldrar har ju berättat. Om kortspel efter maten, pratstunden med grannarna ute på verandan efter dagens slit, samvaro på ett sätt som inte finns idag och sen innan man la sig tidigt för att sova – läsa en bok i stearinljusets sken.

Sen kom TV:n och alla skulle sitta inne och titta på detta underverk! En kanal och sen – två!! Mina favoritprogram var ”Nalle ritar och berättar” och ”Felinda och Jönsson”.

Lite längre fram i tiden fick jag komma upp med pappa och se ”Bröderna Cartwright” när brorsan somnat. Det var något visst att ligga och där och vänta. Sen kom pappa in och sa: Nu börjar programmet. Sitta där med pappa i soffan och se eldflammorna brinna upp kartan över Ponderosa och sen följa brödernas äventyr. Pappa Ben som var stark och förståndig, Hoss som var tjock och bara snäll och så ”Little Joe” som var alla tjejers älskling – men inte min! Jag älskade Adam! Han var mystisk och spännande.

Idag kan man välja på hur många kanaler som helst. Urtråkigt har det blivit. När min kabeltvleverantör ringer och försöker kränga fler kanaler så säger jag: ”Jag vill inte ha fler utan färre!” Då lägger han snabbt på luren…

Massor av program att välja emellan och utbuder varierar – kraftigt! Ikväll ska jag se ett program som jag kräks av bara för att det ligger före ett program som jag verkligen vill se! Fördriva tiden med att förfasa mig över hur människor kan delta i något så fruktansvärt som ”Mammas pojkar”. Det känns lite härligt att spy över ett gäng idioter – jag skäms lite för att erkänna det.

21.00, en timma senare, kommer programmet jag väntar på – ”Inlåst”. Mycket bra program om försöket att få kriminella tonåringar att välja en annan bana i livet. Se det! Klicka HÄR för att läsa mer om serien!

Ja, inte har väl TV:n gjort livet så mycket roligare. Men apparaten har ju en bra sak: En avstängningsknapp! Använd den! Det ska jag börja göra lite oftare!

VECKANS VISDOMSORD!

Det finns mer hunger efter kärlek och uppskattning i världen än efter bröd.
(Moder Teresa)

Majken Bohman, var en jättetrevlig arbetskamrat som jag hade en gång, tyvärr numera död. Hon sa alltid: ”-Det är friskt ute” när kylan nöp i kinderna och man nästan frös häcken av sig – och ”friskt” knappast var ordet man ville beskriva väderleken som…

Friskt var det imorse – med -3 ute och + 14 i mitt sovrum… Tog en härlig morgonpromenad och här kommer lite bilder!

Arbogaån mot Herrgårdsbron.

Soluppgång från Herrgårdsbron:

De vackra björkarna nedanför Strandgården. Nere vid åkanten gjorde änderna morgontoalett. Huva! Jag skulle inte vilja byta med dom…

Från Strandpromenaden tog jag denna bild mot f d Arboga Maskiner:

På cykelbron vid Stenlöpet träffade jag två glada hundar och deras lika glada mattar! Det var roligt att prata en stund och här en bild på de fyra: Det är från vänster Rocky med extramatte och sen Tekla med matte.

När jag närmade mig Nygatan kändes det underbart att ha ett varmt hem att krypa in i och en vattenkokare med varmt vatten som gav mig morgonens första cappuccino!
Hem ljuva hem!

Avslutar bloggen med en puss! En ispuss! För vattenpussen hade frusit till is!