En vanlig morgon – ja, nästan. Hade ovanligt jobbiga drömmar i natt, drömmar jag helst inte vill ska komma upp till ytan. Dom kan ligga där gömda någonstans i hjärnans skrymslen och vrår – för alltid. Men lite bitter eftersmak gav dom ändå.
Men så kom jag upp. Tänkte att jag har så mycket att vara lycklig över! Gick först en vända runt mina katter. Wilma låg på gästsängen – hon hade tagit Currys gamla favoritplats idag. Som en liten rävröd boll låg hon där, så mjuk och så go. Curry låg på mormorssoffan – utsträckt, välbehagligt. Han blinkade sömnigt när jag strök honom över ryggen. Så Felix – på språng – redan i köket. Vaktmästarkatten som har koll på allt. Jag fixade matskålarna och vattnet – allt till hans stora belåtenhet – och så några kattpellets i vasken förstås. 🙂
Sen gick jag förbi min speciella anslagstavla och fastnade framför den. Jag har roliga historier, skämtteckningar som jag gillar, visdomsord och bilder på den här tavlan. Men idag fastnade jag för foton på mina älskade barn. 
Jag såg på bilderna. Tittade in i deras ögon. Och över mig sköljde en varm, fantastisk känsla. Jag är lycklig! Så lycklig! Jag har lyckan av tre underbara barn!
Ett hem, en familj, tre älskade barn, tre älskade katter – vad kan man mera önska sig!? Inget mer. Detta är lycka.
Senaste kommentarer