Feel in the Blogg

Äntligen kom vi då fram till slut! Katten Curry kom godmodigt promenerande tillbaka vid 12-tiden – bara ett par timmar efter vi skulle ha åkt… Men bättre sent än aldrig – självklart! Gäller både försvunna katter och planerade resor.

Imorse klockan 7 tog jag ett dopp i havet! Underbart! Och ensam var jag på stranden. Naturligtvis strejkade digitalkameran igen men mobilen fanns med! Eftersom jag har datakabeln till mobilen kvar hemma – plåtade jag mobilen när kameran behagade fungera igen. Så – här är bildbeviset!

Katterna som nu kommit på grönbete – stortrivs! Men lantluften tar ut sin rätt. Felix somnade som en stock i ”mammas säng” igår kväll: Ja, vi andra hade heller inte svårt att somna.

Men nu är en ny dag och nya äventyr väntar! Ha det bra så hörs vi igen! KRAMAR från oss!

Det här är vad jag får nöja mig med… Båstad via webbkamera på nätet… 🙁

Den förbaskade kissen har inte kommit tillbaka än… Nu småregnar det här och då hoppas jag kattskrället ska springa hem. Vi får se…

Jaha, här sitter man. Och väntar. Bilen färdigpackad! Alla resväskor, matkassar, fryslådor och övriga pryttlar som ska med på resan är prydligt inställda i bagageutrymmet. I baksätet är 3 kattburar ordentligt fastspända med säkerhetsbälten och i burarna sitter 2 (TVÅ!!) katter!!

🙁 Curry är försvunnen… 🙁

Här är vi klara och ska påbörja den långa färden mot Skåne och så är katten puts väck!

Vi har letat, ropat och surat. Vi har tittat på vinden, i garaget, i förråden och rusat runt på grannarnas tomter – ingen katt! Vi har skrikit oss hesa och vi har svurit ve och förbannelsen över katten – men vad hjälper väl det…

Dottern tycker SÅ SYND om de andra två stackarna som sitter in pressade i sina burar i bilen och tänker släppa ut dom…

Undrar om vi kommer iväg till lunch? Till kvällen? Imorgon? Över huvud taget… 🙁

Här två andra katter – lyckliga på grönbete.

Läser en idiotkrönika (i mitt tycke) av Annika Rydman i DN. Hur hon hoppas få skjuta björn nu när björnjakten börjar! Stackars, arma människa! Har hon inga högre värderingar i livet än att ta död på ”den högsta i näringskedjan efter människan”!? Synd om dig Annika!

Själv skulle jag vilja ropa: Björnar! Buss på dom! Riv dom! Försvara er stenhårt!

Men jag vet ju – dom har ingen chans mot en bunt skjutgalna karlar och några dumma spån till kvinns! Fighten är liksom uppgjord från början. Björnen kan aldrig någonsin vinna.

Så länge det finns folk som har nöje av att leta upp några få av de rovdjur som finns kvar bara för ”glädjen” att omedelbart ta livet av dom – så länge kommer det att finnas krig, liksom diskrimineringar och känslokalla nedtryckare utan empati.

Gå med i Svenska Rovdjursföreningen genom att klicka HÄR! Gå gärna med i Föreningen Nordulv också genom att klicka HÄR!

Nu drar dottern och jag till södra delen av Sverige! Tyvärr finns inga björnar där och knappast några andra av de få exemplar av ”de fyra stora” som finns kvar i vårt land.

Någon som hört talas om Stephenie Meyer?? Min dotter har! Och kräks över att människan kallar sig författare! Lägger en pizza över att hennes ”vampyrböcker” säljer som smör och t o m har puttat ner Harry Potter från säljlistan i USA!!

Meyers böcker handlar om den bräckliga high school-eleven Bella och den långe och perfekt stilige vampyren Edward!!

Dottern hade hört väldigt mycket talas om Bella och hennes perfekte vampyr – både överväldigande rosor och katastrofalt ris – därför beslutade hon sig för att läsa en bok av Meyer. Hon orkade inte igenom den…
Igår fick jag höra dotterns kräkhistoria om denna s k författares s k litterära verk. Jag gapskrattade! –Är det för 13-åringar, undrade jag. Dottern berättade då att även äldre kvinnor älskar vampyren Edward. Ja, vissa kvinnor är så till den milda grad förälskade att de överger man, hus och hem för att de bara inte står ut med att den vanliga, äkta maken är så totalt olik denna glittrande vampyr! För vampyren ”glittrar” i dagsljus. (Bara det ger också mig kräkreflexer…)

Jag googlade lite på Vampyrböcker och hittade bl.a. denna recension av Meyers böcker i DN, kort citat här:

”För om jag skulle konstruera en enda lång mening av många typiska Meyermeningar från ”När jag hör din röst” blir det så här: ”Jag drunknar i Edwards gyllene blick när hans ljuva andedräkt smeker mitt ansikte i ett överväldigande välbehag och hans röst vibrerar av innerlighet medan han håller armen ömt om min midja och hans gudomliga ansikte förvrids.
För djupt i mitt hjärta vet jag att det var kärlek som gav någon makten att knäcka mig när jag gick för att möta mitt öde med min framtid vid min sida medan det känns som om mitt hjärta skulle spränga bröstkorgen med ett svindlande ryck.”
Skrivet i DN av Lena Kjersén-Edman. Läs hela recensionen genom att klicka HÄR!

När dottern spottat klart om Meyer och vampyrerna så förklarade jag för henne att det finns böcker och det finns böcker. Precis som det finns TV-program och TV-program. En del är bra, en del ren skit. Meyers tillhör förmodligen den senare kategorin ihop med dokusåporna i TV som serveras i alla möjliga förklädnader – städprogram, dejtingprogram, ekonomiprogram – you name it.

Så vad ni gör: VÄLJ RÄTT BOK och VÄLJ RÄTT TV-PROGRAM! Gå inte på vad skit som helst. Ni är värda mer – mycket, mycket mer!

Stephenie Meyer: Den första boken: 

Läs inte boken! Glöm ”författaren”! Ett gott råd från mig.