Feel in the Blogg

I natt har jag haft en hemsk mardröm. Den var så utstuderat ondskefull att jag faktiskt blev lite full i skratt på morgonen. Vad hjärnan kan konstruera!! När jag sen tänkte igenom drömmen och förstod vad den handlade om – ville jag gråta.

Jag ritade av drömmen. Min förmåga att teckna är under all kritik men ni kan nog se ändå vad det föreställer.

Jag ligger fastspänd på några ihopspikade plankor. Över mig har jag en gallerbur som naglar mig fast vid plankorna. Sen har jag kastats i vattnet. Genom floder och sjöar förs jag iväg på min tortyrliknande flotte. Flotten flyter så jag druknar inte – men det är fruktansvärt att ligga där. Ibland slår flotten runt och jag ligger med kroppen nedåt i vattnet. Jag kan inte ta mig loss utan får finna mig i mitt öde medan livet flyter förbi intill.

Jag skrattade för drömmen var så absurd. Men skrattet fastnade i halsen när jag förstod innebörden…

Igår såg jag Kalla fakta på TV4. Programmet visade Emma Jangestigs mardrömslika tillvaro. En mardröm som inte är en dröm – utan verklighet. Missade du programmet kan du se det genom att klicka HÄR!

Jag har följt Emma under året som gått. Som medmänniska och boende i Arboga, grep händelsen med morden i Arboga tag i mig fullständigt. Igår kväll kom bilderna från rättegången tillbaka till mig. De fruktansvärda bilderna av en sönderslagen Emma. En Emma som med sin familj ändå kämpade. Kämpade sig tillbaka till livet och till rättvisa för sina älskade barn – Max och Saga.

Jag startade en insamling till Emma i april förra året. Många kände att de ville göra något för Emma men visste inte vad. Pengar kan inte ersätta liv – naturligtvis inte. Det kan heller inte ersätta sorg och lidande – men det kan bli till hjälp på vägen mot en ny tillvaro.
För oss medmänniskor runt omkring kändes det också skönt att kunna göra något för en människa som så totalt fått sitt liv förstört.
Emma fick sina båda barn mördade i sin egen bostad. Hemmet som ska vara tryggheten – blev förvandlad till en mordplats. Emma miste sina barn, sitt hem, sin trygghet och nästan också sitt eget liv. En insamling till Emma kändes rätt.

Insamlingen finns kvar. Vill någon tänka på Emma genom den – så är kontonumret följande: Clearingnummer 8182-8, Kontonummer 23 029 837-4
Kontot är upprättat i Sparbanken Västra Mälardalen (tillhör Swedbank) och Emma har dispositionsrätt. Alla pengar som kommer in går oavkortat till henne.
Se vidare under ”Kategorier” på min blogg och ”Insamling till Emma”. Scrolla rätt långt ner så kommer information om insamlingen.

Skänk gärna pengar till Max och Sagas Minnesfond – plusgiro 123895-5. Märk gåvan “Max och Saga”.
Pengarna går oavkortat till Rädda Barnen och Svenska HPN-föreningen (hemparenteral nutrition) som hjälper familjer som ger sina barn näringsdropp i hemmet. Fonden hanteras av Svenska kyrkan i Arboga och granskas av revisorer. Inga avgifter tas ut.

Min mardröm i natt fick ni del av idag. Vem vet vilka mardrömmar Emma har!? Jag kan bara innerligt hoppas att hennes liv framöver kommer att bli ljust och fint. Att alla drömmar som Emma har om en framtid igen – slår in. Det kan bara finnas ljus och glädje kvar till henne. Hon har fått mer än den beskärda delen av sorg och ondska.

VARM KRAM TILL EMMA OCH HENNES FAMILJ!

Idag läser jag i DN ”En dag med drottning Silvia”. DN:s reporter har följt drottningen under en dag. En dag fylld med förpliktelser men också av måltider bestående av gåslever och duvbröst… Ingen djurvänlighet där inte!

Får vi en förändring den dag Victoria blir överhuvud i kungahuset? Victoria anses vara en stor djurvän och kanske reformerar menyn på galamiddagarna. Det vore väl något för svenska kungahuset! Att gå i bräschen för grönare och framför allt djurvänligare ingredienser till middagsmaten!

Enligt Nationalenciklopedin är gåslever, citat: ”gåslever, lever från gäss som tvångsmatats med bl.a. majs, varvid levern förstoras och kan väga upp till 2 kg.”

Hur många duvor som får offra sitt bröst för en galamiddag på slottet vill jag inte tänka på…

Nu kommer jag osökt in på mitt uppdrag igår – kattjouren i Köping. Jag kunde räkna till 22 (!) katter intagna hos Kattvännerna! Och det är kanske fler idag… Kattmamman Lina väntade ungar när som helst.

22 oönskade katter. 22 oälskade varelser omhändertagna för att slippa stryk och vanvård. Ofattbart. Här följer några bilder från Kattjouren i Köping.

Dörr 1 och dörr 2 till katterna! På källarplan ligger karantän.
Igår fanns två rum för detta. + Hit kommer katterna först för att avmaskas, vaccineras, kastreras m m innan de kan komma upp till de andra katterna.

I karantänsrum 1 fanns en förvildad kisse som måste få vara ifred eftersom han inte är van vid människor och inneliv. Han tittade på mig med skräckfyllda ögon. Stackars lilla kisse.
I övriga ”bås” fanns Misty och Roy. Misty var en helsprallig liten kattflicka medan Roy bara var gosig.Hur kan någon glömma bort att älska en katt som Roy? Eller de andra 21 katterna?

I karantänrum 2 var det livat.

Lina fanns där med sina två ungar.

Där var det bus när två yrväder for runt. Mamma Lina ville mest kela. Hon har magen full med ungar – igen.

Stackars kattmammor som ständigt föder ungar.

Lina gosar. Så fort jag gjort rent i kattlådorna var ungarna där igen! Inte lätt att göra jobbet då. 🙂

Bilder på några av övriga katter: Desirée, den vackra nougatfärgade!

Tuva som bara ville kela

och lyfte sin tass för att dra ner min hand så jag kunde klappa henne.

Vem kan motstå?

Inte jag!

Intill Tuva fanns Tilja som enligt loggboken är blyg och strykrädd. Jourare uppmanades att gå försiktigt in till henne för hon är rädd. Hur kan någon slå en värnlös katt!!??

Sotis dricker vatten direkt ur kranen!

Lady fick ungar för en tid sedan

och igår kröp en av ungarna ut ur sin lilla gömma

när jag kom in för att städa!

2 veckor gammal! Så hjälplös! Vad väntar för framtid?

På fönsterbrädan i köket låg Felicia En otroligt fin katt. Så vacker och lugn. Vem glömde henne?

Det fanns fler strykrädda katter på jouren igår… En av dom fick mitt hjärta att smälta fullständigt – Charlie. Hur blir en katt strykrädd? Varför fann inte Charlie nåd inför sin husse eller mattes ögon?
Var han inte tillräckligt söt? Blev han besvärlig när han inte längre var en gullig kattunge? För mig är det fullständigt ofattbart! Kunde jag skulle jag ta hand om alla de här katterna själv! Men det går ju förstås inte.
De här katterna behöver hem där de får uppmärksamhet, får vara en älskad familjemedlem och där det inte betyder något om man är lite tufsig i pälsen eller har hack i örat.

När jag gick där i den stora lägenheten i Köping kändes det som om jag gick på ett barnhem för föräldralösa barn. Barn som inte har någon som bryr sig. Som kanske hittar någon till slut. Under tiden leker dom med varandra och sköts om av frivilliga och ideella.

Känner du någon djurvän som älskar katter och som kan vill ha en snäll, fin katt? Hör av dig till Kattvännerna i Köping! Deras hemsida når du genom att klicka HÄR!
Vill du hjälpa Kattvännerna på annat vis – stöd verksamheten med pengar! Uppgifter om kontonummer m m får du på hemsidan också.

Kattvännerna i Köping ingår i Djurskyddet Sverige vars hemsida du hittar genom att klicka HÄR! Där kan du hitta föreningar och djurhem över hela landet. Kanske en kattjour nära dig!

Andra organisationer som behöver pengar är t ex Djurens Rätt – klicka HÄR!

HJÄLP TILL! DJUR HAR RÄTTIGHETER! PROTESTERA MOT VANVÅRD! OCH HJÄLP EN HEMLÖS, STRYKRÄDD KISSE! Även Drottning Silvia är välkommen med hjälp och stöd!

Tänk vad våren gör under med människor! Lite solsken och lite takdropp lyser vips upp människors sinnen och blir till glädje för alla och envar. 😀

I torsdags var jag till grannstaden Örebro. Jag skulle titta på ett TV-inslag jag beställt från Sveriges Databas. Visste ni att man kan göra så!? Beställa gamla inslag från TV för att se igen. Man får dvd-skivan sänt till det större bibliotek man själv väljer – för ingen kostnad alls. Vill man däremot köpa inslag från t ex SVT kostar det 1500 kr hur kort det än är. Valet blir inte så svårt då…

Min dvd kom till Universitetsbiblioteket i Örebro och det verkar inte vara alltför många som gör som jag. Det blev nämligen lite kalabalik innan jag kunde få min film och sen hitta någonstans att se den. Hemlån av dessa dvd-skivor är inte tillåtet nämligen.
TV-inslaget jag såg återkommer jag till i en annan blogg. Det handlar om Fi – Feministiskt initiativ.

När jag ändå var i Örebro passade jag på att besöka Robertsons Charkuterier på Doktorsvägen där! Jag har skrivit om charkföretaget tidigare. De levererar kött från bl.a. Myrö gård där djuren också slaktas på det hemslakteri som finns där.
Vill man äta kött någon gång bör man kolla upp hur djuren haft det under sin levnad och ännu viktigare, hur slakten gått till. Jag är mycket stark motståndare till långväga djurtransporter och väldigt, väldigt misstänksam över hur de stora slakterierna handhar djuren. Med all rätt visar det sig när man läser om grisar som skållas levande på SCAN:s slakterier! 🙁

På Robertsons jobbar Irene! Hon var solskenet i Örebro i torsdags! (Irene till vänster)

Hon pratade och berättade om ditt och datt. Snart var hela affären upplivad.

Vi kunder som inte träffats tidigare pratade och skojade med varandra.

Tänk vad lite vänlighet och några ord på vägen kan göra under! Och med mig hem fick jag förutom ett gott humör också kött och korv som jag kan äta med lite bättre samvete.

Lite solsken bjuds det på här i Arboga idag också! Mellan varven, ska jag kanske tillägga. Det känns i mitt huvud som om det nästan skulle kunna komma lite regn.

Jag har tvättdag idag och hängde ut tvätten för första gången i år! Det är väl ett riktigt vårtecken!

Men som vädret verkar lite ostadigt – på vårars vis – så bör jag nog ut och kolla om lakanen kanske är torra snart…

Ikväll är jag katt jour hos Kattvännerna i Köping. Det kommer en rapport så småningom!
Lev väl, må gott och sprid solsken! 🙂

Idag infaller Vårdagjämningen!

Det betyder att natt och dag är lika långa OCH att det fr o m nu bara blir ljusare och ljusare!

Härligt!

Denna marsdag begav jag mig ut på gården för att kolla upp hur långt VÅREN har kommit!

Så här ser det ut!

Gullvivorna är små – men på gång! Scilla!
Även om knoppen är väldigt liten – visst ser man att det lyser lite blått!

Det såg inte så hoppfullt ut först – men ju mer jag tittade ju fler tecken på vår såg jag!

Rätt mycket grönt faktiskt! Och mängder av lökar på väg upp och knoppiga skott på träden!

Syren! Japanska körsbärsträdet!

Och Forsythia i min hand! Det dröjer inte länge förrän de bruna grenarna täcks av gula blommor!

Inne är det fart på pelargonsticklingarna! Imorgon ska jag plantera dom!

Våren tar på krafterna, tycks det. Våra tre katter har slöat precis hela dagen!

Slöa tänkte inte jag göra 21 april i alla fall! Då åker jag på Kay Pollaks föreläsning i Västerås! Imorse såg jag en annons i lokalbladet som gjorde mig jätteglad! ”Att växa genom möten och välja glädje” heter föreläsningen. Har man läst någon av Pollaks böcker så vill man nog som jag – höra och uppleva honom ”live” också!
Gå gärna in på länken HÄR för att boka biljetter du också!

Växte och blev glad genom möte – hände mig faktiskt redan idag när jag träffade dessa två solstrålar utanför gården jag bor på!Tomas och Pelle avslutar bloggen idag! Ett gott skratt förlänger livet, heter det. Då tror jag att Tomas kommer att leva väldigt länge och även alla i hans omgivning! Tack för glädjen Tomas.

När en av sönerna var liten sa han ibland när livet tycktes svårt: ”Jag skulle vilja vara en katt”. Han såg det enkla livet en katt lever. Äta när man är hungrig, leka lite ibland när man får lust och sova  närhelst andan faller på.

Kanske borde vi leva lite mer som katter. Ta livet lite mer som det kommer. Inte oroa oss så mycket. Inte jaga efter prylar och saker. Sluta stressa.
Det känns som en rätt sund idé, tycker jag.

Nu börjar våren anlända och då vill Wilma använda mitt sovrumsfönster som port på morgonen! Igår såg det ut så här utanför fönstret när jag drog upp persiennerna!

Hyperaktiva Wilma snor runt ute på fönsterblecket! Det är dags att öppna fönstret! Här tränger hon sig in! Mycket nöjd och glad över att få ta sig in den här vägen! 🙂

De andra katterna undrar förvånat vart hon kom ifrån – när jag öppnar sovrumsdörren och går ut med vilda Wilma svischande förbi!

När jag vill koppla av ser jag på ”Tillbaka till Aidensfield”! Eller ”Heartbeat” som serien heter på engelska. TV4 Guld sänder alla avsnitt nu, två varje dag. Det är verkligen GULD för mig.

Serien utspelar sig på 1960-talet med tidsenlig musik (underbart!) och lagom trevlig handling.

Lite brottslighet som traktens lokala poliskår alltid ordnar upp. Lite kärlek utan sedvanligt såpastuk. Vackra naturbilder från Yorkshire i England och sammanhållning och vänskap med den lokala puben Aidensfield Arms som träffpunkt.

Precis så som man skulle vilja att livet var. Enkelt. Ja, nästan som en katts liv!

Mia är en pärla! Hon har sänt mig melodin ”Våga tro” av Susanne Cronstaaf via mail. Den visan spelades upp på minnesgudstjänsten för Max och Saga i tisdags.

Om jag klarade tekniken skulle jag ha lagt in en länk här för att ni alla skulle få lyssna på sången. Det funkade inte… Kanske Mia har tips till mig hur man gör…

Tänk på livet. Våga tro. Och lev det lite enklare – på en katts vis.