När en av sönerna var liten sa han ibland när livet tycktes svårt: ”Jag skulle vilja vara en katt”. Han såg det enkla livet en katt lever. Äta när man är hungrig, leka lite ibland när man får lust och sova närhelst andan faller på.
Kanske borde vi leva lite mer som katter. Ta livet lite mer som det kommer. Inte oroa oss så mycket. Inte jaga efter prylar och saker. Sluta stressa.
Det känns som en rätt sund idé, tycker jag.
Nu börjar våren anlända och då vill Wilma använda mitt sovrumsfönster som port på morgonen! Igår såg det ut så här utanför fönstret när jag drog upp persiennerna!
Hyperaktiva Wilma snor runt ute på fönsterblecket! Det är dags att öppna fönstret! 
Här tränger hon sig in! Mycket nöjd och glad över att få ta sig in den här vägen! 🙂
De andra katterna undrar förvånat vart hon kom ifrån – när jag öppnar sovrumsdörren och går ut med vilda Wilma svischande förbi!
När jag vill koppla av ser jag på ”Tillbaka till Aidensfield”! Eller ”Heartbeat” som serien heter på engelska. TV4 Guld sänder alla avsnitt nu, två varje dag. Det är verkligen GULD för mig.
Serien utspelar sig på 1960-talet med tidsenlig musik (underbart!) och lagom trevlig handling.
Lite brottslighet som traktens lokala poliskår alltid ordnar upp. Lite kärlek utan sedvanligt såpastuk. Vackra naturbilder från Yorkshire i England och sammanhållning och vänskap med den lokala puben Aidensfield Arms som träffpunkt.
Precis så som man skulle vilja att livet var. Enkelt. Ja, nästan som en katts liv!
Mia är en pärla! Hon har sänt mig melodin ”Våga tro” av Susanne Cronstaaf via mail. Den visan spelades upp på minnesgudstjänsten för Max och Saga i tisdags.
Om jag klarade tekniken skulle jag ha lagt in en länk här för att ni alla skulle få lyssna på sången. Det funkade inte… Kanske Mia har tips till mig hur man gör…
Tänk på livet. Våga tro. Och lev det lite enklare – på en katts vis.
Senaste kommentarer