Feel in the Blogg

Gå in under vinjetten ”Min mamma berättar” till höger på sidan – och läs om modiga kvinns som stod upp för djuren även för 60 år sen!

”Den man älskar – den agar man” är ett utomordentligt dumt ordspråk som jag aldrig skulle använda.
Jag kom dock att tänka på just de orden i morse på min vanliga långpromenad. Solen började gå upp och Arboga var så vackert! Då tänkte jag: ”Varför kan jag inte vara stolt över denna fina stad? Varför är det så många av stans invånare som klagar och gnäller?”
Det är broar som byggts men som aldrig borde ha kommit till, det är en f.d. brandstation som inte blev vad folk ville, det är gågator som ska stötas och blötas i det oändliga, det är fula statyer och rivning av hus! Det är ett nytt stationshus som knappast ser medeltida ut. Det är planer på bebyggelse vid åkanten trots att meteorologer och miljö-förstå-sig-påare varnar för stora översvämningar i framtiden och att nybyggen INTE ska ske nära vatten!

Grannkommunerna skriver inte hälften så många gnälliga insändare som arbogaborna! Förmodligen klagar dom heller inte lika mycket på hur deras städer sköts – man och man emellan. Men vi i Arboga gör det! Det gnälls, klagas och det föreslås nya idéer.

Det var då jag kom att tänka på ”Den man älskar – den agar man”. Arbogaborna älskar sin stad – och vet inte hur väl dom vill den! Dom värnar om sin stad, dom oroas över sin stad och dom våndas över att styrande politiker inte förstår stans bästa! Därför ”agar dom”! Därför gnäller vi, bråkar och försöker påverka.

”Den man älskar – den agar man” är fel. Den man älskar – den talar man tillrätta! Så ska det heta!
Arbogaborna vill tala kommunens makthavare tillrätta!
Vill makthavarna lyssna? Ska vi börja föra in dialog? Kan vi då få ”alla papper på bordet” och information i tid?

Ta till vara alla arbogabor som älskar sin stad! Den man älskar – den talar man till rätta!

Var det inte nyss en ”manifestation” mot våld!? En stor protest mot misshandel och mord. Trots det fortsätter våldet, bråken och dödandet. ”25-åring skjöts ned på öppen gata i Bromma”.

Och det är ju självklart. För att några tusen människor demonstrerar en gång betyder inte att allt plötsligt blir snällt och vänligt. Att vi alla överraskande blir sansade och förståndiga. Vill göra ”snälla saker” och säga ifrån när någon går för långt. Att vi som en blixt från klar himmel får ett mjukare samhälle.

Manifestationen för en vecka sedan var ett ROP PÅ HJÄLP! Ett skrik från såväl ungdomar som äldre. Men för att detta skrik, denna protest ska få någon verkan – måste det till betydligt mer!
Ropen och protesterna måste hörsammas av politikerna, av regeringen! Kliv ner från era höga stolar där uppe och se verkligheten! Fatta att allt hänger ihop! Brist på tid, stress, barn som ”inte ses”, skolor som inte fungerar, vård som inte existerar. Se, förstå – och gör något!!

Kanske borde vi göra 12 oktober till en årligen återkommande demonstrationsdag mot våld? Vad säger Anton Abele? Ska vi dra igång det!?
Varje år den 12 oktober samlas vi alla och skriker ut vår protest! Inte bara i Stockholm och Malmö – utan runt om i hela landet.
Skriker tills politikerna hör! Ropar tills vi själva förstår! Vrålar tills våldet upphör!

Jag är med! Är Du!?

Avslutar med en höstbild att njuta av. Livet är härligt – låt alla få uppleva det.

NU är ryktesspridningen igång!! Ska det bli kungligt bröllop nästa år!?

Jag måste erkänna att jag ser fram emot bröllop inom det svenska kungahuset. Så larvig är jag!!
Sen kan man undra om Victoria hellre skulle vilja vara en vanlig Victoria Westling med lägenhet i Stockholm och sommarstuga i Ockelbo. Tjejen har väl liksom inget val egentligen.
Jag tror dock att hon är rätt van vid sin utsatta roll – uppvuxen som hon är till kronprinsessa och blivande svensk statschef om inget politiskt inträffar som ändrar det.
Det är nog svårare för Daniel. Kan inte vara helt kul att gå från anonym grabb från Gästrikland till drottninggemål och framtida”Prins Daniel”!

Tja, ingenting som jag har med att göra – men spännande ska det bli! Få se om ryktena får rätt och det blir storkalas i Stockholm 2008!

Avslutar med en härlig höstbild från Södra Ågatan i Arboga – en gyllene ek nära Åberget, som vi kallade det när jag var liten.

Kulturhusen från 1600-talet som bl.a. använts sommartid för folklustspel brann tidigt imorse ned till grunden i Arboga.
På min vanliga morgonpromenad tog jag vägarna förbi området och fick dessa bilder.
Pratade med brandmän och närboende och fick veta att det var ytterst nära att radhuslängan intill fattat eld. Sturegruppen, en del av Stureskolan, har sin verksamhet i ett trähus på samma gård som de nedbrunna husen. Lyckligtvis klarade sig detta hus med en svedd gavel och av värmen spräckta fönsterrutor.

Man tänker ju omgående på ”anlagd brand”. Någon pratade om pyromandåd. Andra om f.d. elever på Sturegruppen som eventuellt skulle ha hämnats genom att tutta på de gamla husen. Ingen vet idag – polisen utreder.

Många bestörta arbogabor besökte förödelsen redan i arla morgonstund och flera bilister på väg till sina jobb tog vägen förbi Nygatan för att få sig en titt.

Det känns dystert att kulturarv gått förlorat. Särskilt dessa hus som faktiskt fyllde en funktion och inte ”bara stod där”. Under många år har teatergruppen i Arboga uppfört folklustspel här och jag har själv sett bl.a. ”Söderkåkar” och många andra härliga uppsättningar av Gideon Wahlberg. Förhoppningsvis finner teaterentusiasterna någon ny plats att verka på. Kanske i den uppfräschade Ahllöfsparken?

Tursamt var ändå att ingen människa kom till skada och att inga bostadshus eller andra byggnader blev lågornas rov.