Feel in the Blogg

Idag ska jag inte göra någonting! Inga ”nyttiga” saker i alla fall. Inga måsten! Inte allt det där som förväntas att man ska göra när man ändå ”bara går hemma”.

Det jag SKA göra är att njuta dagen. Ligga på sängen och läsa den senaste boken jag köpt! Spela cd-skivan ”Stort liv” med Lars Winnerbäck! (Lyssna på den skivan – den är bara SÅ BRA!). Gosa med småkatterna, kanske ta mig en promenad i det soliga vintervädret, dricka alldeles för många koppar cappuccino och till kvällen se till att någon annan fixar thai-mat från restaurangen i stan.

Hur är detta möjligt!? Hur kan jag tillåta mig någonting dylikt!? Har jag inget ansvar!? SKÄMS JAG INTE!?

NEJ – för idag – en enda dag om året – är det bara kvinnornas dag. Idag är det Internationella kvinnodagen! En dag som jag hoppas märks just internationellt! Så att alla kvinnor som har det betydligt mycket svårare än vi i ”snälla Sverige” får känna att detta är en speciell dag – en dag av hopp.

För naturligtvis ska vi kvinnor inte bara ha en enda dag!! Mycket snart kommer alla dagar att vara ”kvinnodagar”! Nej, alla dagar kommer att bli dagar på lika villkor! Dagar OCH nätter där kvinnor och män har lika rättigheter och samma förutsättningar! Dagar då inte halva befolkningen är i underläge och tillhör någon sorts B-lag.

Dessa dagar är nära! Jag vet för jag är med i Feministiskt initiativ!

NJUT DAGEN IDAG! DET ÄR DEN INTERNATIONELLA KVINNODAGEN!!

Vintern har varit underbar! Jag är ingen älskare av den årstiden – men ska det nu vara vinter så vill jag ha snö och kallt och gärna solskensdagar. Precis som det varit så ofta i vinter och precis som det är idag!
MEN – nu skriver vi 7 mars och mars är en VÅRMÅNAD!
Nu vill jag att vintern ska packa ihop och försvinna! Nu vill jag se takdropp och spirande grönt i rabatterna! Nu vill jag känna lusten att leva igen!

Tills dess stannar jag inomhus. I alla fall idag. Idag är en trött dag för en utbränd, sliten kvinna. Jag ska ta en vilodag – trots att det är en vanlig vardag och tisdag. Trots att hemmet är en röra! Trots att det skulle finnas hur mycket som helst att röja efter 3 vilda barn, en trött make och 2 busiga kattungar.

Men inte idag. Idag måste jag vila.

Tänk om jag någon gång kunde få börja rehabilitera mig själv. Det är snart 6 år sen jag ”gick in i väggen” och någon proffshjälp har jag aldrig fått. På egen hand har jag försökt ”lyfta mig själv i håret”.

För 1 år sedan var jag lycklig! Jag började känna mig lite bättre. Började tänka att mitt liv kanske inte var slut. Mina erfarenheter kanske kunde komma till nytta.
Jag var med i ett nätverk påhejad av såväl min läkare som handläggaren på Försäkringskassan. Nätverket var Fi – Feministiskt inititativ.

Allt var lycka och glädje tills dagen efter presskonferensen den 4 april förra året. Då svek Försäkringskassan fullständigt. Dom fick kalla fötter när kvällspressen avrättade mig som fuskare och parasit på samhället.
För visst har kvällspressen alltid rätt?? Ingen rök utan eld – eller?? Alla vet väl hur sanningsenliga kvällstidningarna är…???

För mig blev det början till slutet – igen. Sen dess är jag jagad och ifrågasatt hela tiden av Försäkringskassan.
Det spirande hopp jag kände för 1 år sen är nu nattsvart mörker. Det är så Försäkringskassan behandlar sina ”kunder”.

Att hellre tro på kvällspressen än på mig och mina läkare är skandal!

Men sista ordet är inte sagt. Jag orkar ingenting numera och har två (2!) sjukintyg på att jag är 100 % sjukskriven (ja, Försäkringskassan har även ifrågasatt sjukskrivande läkare!!?). Men jag turen att ha en person som för min talan och jag kommer att vinna så småningom. Rättvisan kommer att segra!

Jag har inte gjort något fel. Problemet var att jag försökte kombínera yrkesarbete med hem och familj – en ekvation som inte går ihop i dagens samhälle. Jag kollapsade.
Jag har inte gjort något fel. När ingen hjälpte mig försökte jag åter ”lyfta mig själv i håret” och blev livligt uppmuntrad av Försäkringskassan. Tills kvällspressen sen bestämde vad som var sant och inte…

Jag har inte gjort något fel. Därför kommer jag ALDRIG att ge upp. Inte bara för min egen skull utan för ALLA ANDRA som utsätts som jag för dessa övergrepp av Försäkringskassan och andra myndigheter såväl som politiska partier!

Vi är sjuka. Vi vill inget hellre än att bli friska. Vi behöver stöd och hjälp! Inte förnedring och misstroende! Inte indragen sjukersättning! Inte fuskjägare som ännu mer ska ifrågasätta huruvida vi är sjuka eller inte.

Utbrändhet syns inte alltid utanpå! När vi utbrända mår dåligt håller vi oss inomhus. När vi känner oss lite bättre går vi kanske ut. Ska vi då behöva ha armen i bindel eller huvudet i bandage för att bli trodda!

Jag ger inte upp. Våren är på gång. Det är ändå mars månad. Hoppet spirar – även för mig.

Förslag till Riksdagslista för Feministiskt initiativ har nu presenterats.
Som 50+, boendes på vischan och med ett förflutet i Folkpartiet är det med blandade känslor jag läser vilka som föreslås att representera folkets feminister i detta parti som äntligen ska ge jämställdhet i praktiken!

För många Stockholmare, för få medelålders och för många med vänsteranknytning är min spontana reaktion.
Jag saknar också den kandidat som jag själv och många med mig föreslagit – Eva Wilks från Kungsör. Hon finns inte ens med på denna föreslagna lista!
Eva har varit med från början i Fi och hon har gedigna kunskaper samt brinner för jämställdhet och feministiska frågor. Eva skulle kunna tillföra Feministiskt initiativ väldigt mycket – speciellt i de viktiga frågorna om utbrändhet och långtidssjukskrivningar men också som egen företagare.
Eva är sjukgymnast och beteendeterapeut samt har nyligen avlagt civilingenjörsexamen. Hon har en lång yrkeserfarenhet och en ödmjuk inställning till människor och deras situation. Eva har också tidigare varit engagerad i Miljöpartiet.

Lotten Sunna, ledamot av styrelsen, har hamnat på 26:e plats – något som för mig är helt obegripligt! Lotten har unik kompetens och har lagt ner otroligt mycket tid och arbete från begynnelsen av detta feministiska embryo och tills nu. Hon skulle befinna sig inom topp 10!

Sen är jag glad att Maria Carlshamre kommit med oss! Vi talades vid i höstas och jag hoppades att hon skulle ta steget över – vilket hon alltså nu har gjort. Välkommen Maria!

MEN – detta är bara Valberedningens förslag. Jag vet att Valberedningen har ett mycket svårt arbete och att de gjort sitt absolut bästa för att nå ett gott resultat.
Nu kommer regionalråden och Valkonferensen. Medlemmarna får möjlighet att träffa kandidaterna och också säga sitt om riksdagslistan.
Det kommer att bli förändringar = min personliga åsikt.

Av de blandade känslorna inom mig – är den en som lyser absolut starkast:
Nu är vi ett steg närmare Riksdagen!! Vi kommer!! Var så säkra!!

DET ÄR ÄNTLIGEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT INITIATIV!!!

Igår laddade media upp för fågelhysterin! Såg ett nyhetsinslag i SVT där man fick råd hur man som kattägare skulle bete sig om kissen kom in med en fågel i munnen. Ringa Länsveterinären var ett tips…

I vår lilla å flyter nu ett antal tidsinställda bomber omkring – om man får tro kvällspress och TV. Jag menar förstås de harmlösa änderna i Arbogaån.
Gå inte nära en flock fåglar!
Akta Dig för talgoxen!
Vår lokaltidningskåssör Gråsparven bör väl säkrast tas i akt, kan man tänka.
När klappade Du en fågel sist – gör det aldrig mera i alla fall!! Hitchcocks ”Fåglarna” bör kanske svartlistas med tanke på risken för panik och kaos!

Lite sunt förnuft är kanske att rekommendera eller?

Jag själv hängde ut talgbollar till mina hungriga småfåglar imorse och hälsades med glatt kvitter. Katterna Felix och Curry kikade nyfiket genom fönsterrutan. Dom är innekatter än så länge så jag behöver inte riskera att ringa Länsveterinären om någon av dom skulle lyckas knipa en liten sparv.

För övrigt är det 1 mars idag och mars ser jag som en vårmånad. Nu yr snön utanför och värmen känns långt borta.

”Än så är det långt till vår – innan rönn i blomma står. Sov Du lilla vide – än så är det vinter”.