Feel in the Blogg

Visst är det så. Det finns en orsak till att vi möter människor – de är menade att korsa vår väg av en anledning.
Och se där – ett anagram! ORSAK – blir KORSA om man blandar om bokstäverna. En orsak att korsa min väg!

Alla har varit med om sådana möten. Möten som är mer alldagliga men också möten som kan vara direkt avgörande för fortsättningen i livet.

När du får uppleva att någon korsar din väg på ett sätt som kommer att förändra ditt liv till det bättre – våga ta chansen!

Som bilden säger ovan – ingen säger att det blir lätt men det kommer att vara värt det! Så släng alla betänkligheter! Strunta i ålder och bakgrund! VÅGA! Låt inte möjligheten gå dig ur händer! ”Om du får chansen – ta den! Om den förändrar ditt liv – låt den” – så säger också bilden här ovan. 

Att inte våga ta chansen – att aldrig ta risker – är att förlora sig själv. Att leva livet lite på sidan om, inte fullt ut – är inte att leva. Det är heller inte att leva att alltid känna sig bitter och negativ. Låta tristess, avundsjuka och hat ta över. Livet är alldeles för kort för det!

Så sluta gnälla! Glöm oförrätter! Tänk inte en sekund på dumma människor! Fastna inte i negativism! TÄNK POSITIVT OCH POSITIVA SAKER KOMMER ATT HÄNDA!

Och som sagt, det finns alltid en orsak till att människor möts! Antingen behöver du personen för att ändra ditt eget liv – eller så är du personen som ska ändra livet för den du möter.

Ni kommer förmodligen att göra både ock! Förändra varandras liv! Till det bättre! Till något nytt, annorlunda och hur bra som helst! VÅGA!

Visst – så är det!
Livet är alldeles för kort för att lägga ner energi på dumheter! Ha kul! Bli kär – gärna lite okontrollerat så där! 😀 Ångra ingenting och låt inte människor ta ner dig – göra dig ledsen. Lägg inte en enda minut på människor som inte vill dig väl!
FÖR DET ÄR FAKTISKT SÅ HÄR –
du vet aldrig när allt är över, när allting är försent…

 

 

Exakt! Du har fått ett liv – använd det väl!
När någon korsar din väg och mirakel uppstår – ta chansen! Det kan kännas oroligt! Vågar jag? Vart ska det leda? Tänk om allt blir fel?
Känner du så – läs det här:

Tre enkla regler – ja precis så – väldigt enkla!
1) Om du inte kämpar för det du vill ha – kommer du aldrig att få det!
2) Om du aldrig frågar – kommer svaret alltid att vara nej!
3) Om du inte tar ett steg framåt – kommer du alltid att bli stående på samma ställe!

Så när någon korsar din väg och du känner NU! NU händer det!
Tveka inte!! GO FOR IT!!
Ja, för så är det absolut: Sluta aldrig försöka! Sluta aldrig tro! Ge aldrig upp! Din dag kommer! Den kan redan vara här – ikväll, imorgon, snart…

Alla dessa möten kan vara möten på olika vis. Som plötslig vänskap, som stöd i svåra situationer, som hjälp. Det kan gälla jobb, bostad och en massa annat.
 OCH det kan vara möten som ger KÄRLEK. Lust till att känna, älska – leva igen!
Någon korsar din väg och du finner lyckan igen!

Omtumlande, förvirrande, man känner sig sjuk, galen, rädd, orolig men mest hysteriskt lycklig! Med magen full av fjärilar blir du knäsvag bara du ser HONOM! Eller henne – beroende på vem som korsat din väg.

Bloggaren vet. För drygt två år sen fick hon sin gråtrista, långrandiga, ensamma väg korsad av en ny man och plötsligt blev allt upp och ner! Stjärnfall och solsken – himmel och hav – allt på en gång!

Bloggaren kände oro också, skulle hon våga? Det tog en vecka…sen hade hon fallit som en fura och livet blir aldrig mer sig likt!

Så ta chansen när den dyker upp! Det är inte alltid guld och gröna skogar. Inte alltid en dans på rosor. Gäller det kärlek så har förmodligen båda bagage att släpa på, minnen, händelser, ex, barn och allt detta ska vispas ihop på något sätt.

 MEN – det finns olika sätt att vispa ihop en perfekt kärlekssmet på – glöm inte det!
Det behöver inte alls vara som förra gången, eller gången före den! Tvärtom – tänk nytt, annorlunda – VÅGA!
Du bestämmer! Ni bestämmer! Så länge ni inte sårar någon annan så kan inget vara fel!

Och att vispa på nya sätt ihop med en ny människa kommer att ge er så mycket lärdom! Tänka till, göra om och göra bättre – kunskaper om livet, om människor, om kärleken.

Bloggaren är lycklig. Bloggaren älskar. Bloggaren är också rädd om varje dag som lyckan lyser. Vet att det kan ta slut.

Om man är rädd om varandra, respekterar varandra och går försiktigt fram så är chansen stor att miraklet fortsätter att spraka!

Bloggaren vill att det ska spraka för henne men ännu mer för honom. Kan hon göra livet lite enklare, lite gladare för honom så försöker hon. Att sätta lite guldkant på tillvaron är också kärlek.

 

 

*/   

Dagens kärleksbankande blogg närmar sig sitt slut och den blev lång, varm, till och med riktigt het! Med lust och vilja och hopp!
Budskapet var – ta chansen! Våga! Var rädd om dina möten i livet. Livet är så kort – var rädd om din tid. Mer av positivt tänkande – spola det negativa! Älska mera – hata inte. Förlåt och förgyll tillvaron för varandra.

Och på tal om kärlek – så måste tyvärr bloggaren avslutningsvis ge en känga till Lars Adaktusson, företrädare för Kristdemokraterna. Han säger så här i Aftonbladet, citat:

”För mig är det uppenbart att Pridetåget är en politisk manifestation i ett antal frågor där jag inte har samma synsätt. Till exempel synen på kärnfamiljen, äktenskapet och på sexköpslagen. Att gå i ett demonstrationståg där skillnaderna mellan vad jag själv tycker och vad som framförs där är stora skulle inte kännas ärligt varken mot mig själv eller arrangörerna.”

Läs hela inlägget HÄR i Aftonbladet – där KD:s Adaktusson också tycker att barnmorskor ska vägra utföra abort.

Men sista ordet får bloggaren ändå – för kärlekens skull! Texten en bit upp om kärlekens lov – är faktiskt tagen ur Bibeln,1. Korintierbrevet kapitel 13. */
Ja du Lars Adaktusson, det finns ett uttryck för när folk medvetet misstolkar eller snedvrider något för att passa sina egna mål och syften.  Då säger man märkligt nog att någon tolkar texten som fan läser bibeln…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi skriver den 18 juni idag och dagar, veckor och månader har bara rullat på för bloggaren. Tumultartat på olika vis men denna söndag ska en blogg ändå försöka komma på pränt.

 DN skriver idag och även förra söndagen om Tysklands förbundskansler Helmut Kohl som avled den 16 juni.

Ledarsidan: Ord om Helmut Kohl:

Och ord av Helmut Kohl själv: Dessa ord tycker bloggaren också är otroligt viktiga och bra: ”Den som inte känner sin historia kan inte heller förstå dagens situation”.

 Bloggaren tänker på sitt eget lands historia och har länge tyckt att Per Anders Fogelströms bokserie om Stockholm självklart borde ingå på historielektionerna i grundskolan. Tillsammans med bland andra böcker som speglar vår historia, till exempel:

Dagens unga borde förstå sitt land och dess utveckling för att också förstå andra länders utveckling och människorna som lever där.

Lite annat ur DN också. Om ett av bloggarens favoritdjur, vargen: Och Marie-Louise Ekmans samlade konstnärskap som invigdes på Moderna Museet i Stockholm igår, ett av hennes många verk: (Bild ur DN)

Lättsammare saker finnes också! 🙂

Och Assar som slår huvudet på spiken som vanligt!

Lite annat gräv än i tidningar: Utsikt från Herrgårdsbron i Arboga.
Här grävs det för en ny, fin hamn. Bilderna är tagna för en tid sedan och arbetet har förhoppningsvis framskridit på bästa sätt.

Väldigt lokalt grävande också.
Stopp i avloppet på Glasblåsargården i Arboga ledde till stambyte som i sin tur genererade en del ”kringarbeten”… Det är tur det finns granngemenskap –
och goda vänner! Tack Gunnar och Ulf!

Lite annat – saker kommer och går… Gammal kärlek fick gå och en ny rullade in istället! Köpt av trevlige Ulf Thorén vid MotorNilssons i Köping!
Uffe han kan kränga bilar han!! 😉

Rosta ihop – det kan gamla bilar göra.
Rost var inte fallet med bloggarens fina gamla pärla till Volvo – men på tal om rost så säger man ju att ”gammal kärlek rostar aldrig”. Men visst tusan kan kärlek rosta ihop!  Precis som en gammal bil!

Det man trodde var så säkert och livslångt hållbart visades sig vara något annat. Och hur gick det sen då?

Ja, visst förändras man av ett brustet hjärta… Ingenting blir riktigt som förr… Men hjärtesorg går över och ett sargat hjärta kan plåstras ihop igen. Story of my life…

Gammal kärlek får gå – men något nytt kan också rulla in!

En ny känsla och ett nytt klappande hjärta – lite rostigt kanske, som en röd ros med lite sargade kanter…men ändå varm, innerlig kärlek som så väl behövs.

Avslutningsvis lite Arbogakarneval som pågick i helgen. Karnevalståg som vanligt och bra väder också som vanligt! Soligt men inte för soligt och inte en droppe regn!

Allahanda blomster såväl ute som inne kommer här också:

I regn och i solsken.

*** ***

Var rädda om er nu – och om varandra! Tänk på dessa visa ord: ”Lär dig livets stora gåta, älska – glömma – och förlåta”.
Var inte så hård, livet är så kort, Stryk ett streck över oförrätter och sånt som blev lite tokigt – förlåt den som vill bli förlåten.

Ge mer kärlek och få kärlek tillbaka. Var rädd om den lycka du funnit igen. Slarvar inte bort den. Tänk på att ett brustet, omplåstrat hjärta är mer sårbart…

 

 

Solsken och värme igår – moln och smygande kyla idag – det fick bloggaren att vilja skriva en lite filosofisk blogg igen. Om livet och döden och allt däremellan.
Researchen började, lämpliga bilder skulle hittas och då visade det sig att bloggaren sannerligen var full av filosofiska känslor och tankarna i skallen verkligen trängdes och ville ut! Så nu får vi se vart bloggen landar! 😀

Here we go!

Vi börjar lite smått med sommarkänslan från igår! Sådana där härliga dagar då fönstret åker upp direkt på morgonen –
och dörren får bli öppen ända ut!
Sånt gillar bloggaren och sånt gillar hennes katter! Frihetskänsla parat med ljus och värme!

Men ljusa dagar varar inte för evigt och då infaller möjligen lite av tungsinne eller i alla fall lite filosofiskt tänkande som hos bloggaren idag.
Bloggaren har en förmåga att skriva av sig. Det är användbart när dagarna blir tunga – och nätterna mörka och långa… Dom där nätterna när sömnen aldrig vill infinna sig men däremot tankarna. Nätter då man vrider och vänder på allt. Gör hönor av fjädrar, oroar sig och våndas. Då är det skönt att skriva av sig! Skriva ner allt som tynger, avreagera sig via skrivpapper och inte genom mobilen…
Sen somnar i alla fall bloggaren skönt. Inga uppvarvade textmeddelanden har blivit skickade och på morgonen känns allt som oroat så mycket mindre besvärande – ja, faktiskt nästan borta helt!

Men vad är det då som tynger? Som äter en om nätterna? Det kan vara ensamhet! Att ensam tackla bördor. Ensam försöka klara allt.
Vill det sig riktigt illa äter sorgen och bekymren upp en även dagtid och man känner sig plötsligt ensammast i världen… Bloggaren vet hur sånt känns. Som utbränd har man betydligt mindre kraftförråd än andra människor. Ja, mycket mindre energi och ork än man förstår själv många gånger.
Och är man riktigt, riktigt nere så orkar man inte be om hjälp. Orkar inte höra av sig för några tröstande ord och lite omsorg. Då är allt bara svart. Då blir man verkligen ensammast i världen…

Det är då man behöver en vän. Och inte vilken ”vän” som helst…   ”En verklig vän uppväger tio halvhjärtade” är just dagens ord för 6 maj.

SÅ sant! Det är då man letar efter sådana här bilder…
…och sådana här… …och hoppas att man har några verkliga vänner…

Människan är en besynnerlig figur för det finns stunder då man verkligen vill vara ensam också – och mår bra av det! Man söker ensamhet. Kanske för vila och återhämtning – eller bara för att njuta av just den – ensamheten. Man är inte arg och inte ledsen – man vill bara vara ensam en stund – och behöver få vara det.

Men verkliga vänner vet skillnaden.  Skillnaden på önskad och oönskad ensamhet. Verkliga vänner känner en och vet.

Sen har vi andra svåra, filosofiska spörsmål…
Var finns lyckan? Och har vi hittat den – hur fångar vi den då?

Om vi känner så här: Att man är stark och klarar sig själv men vill ha någon ändå ibland. Hur gör man då? Hur vågar man sånt?

Och när man inte bara vill ha någon – utan längtar efter någon som också vill ha dig!  Någon som känner en längtan efter just dig, att ha dig i sin närhet. Hur gör man då?

Så kan det absolut vara! Det finns en mening med möten mellan människor. Och får du chansen till ett sådant möte – låt det inte gå dig ur händer! Håll fast!
Och håll hårt!

För så här är det! I slutänden kommer vi bara att ångra chanserna vi aldrig tog!
Så ta chansen! Våga!

Det där med att våga är viktigt! Har du hittat en vän du vill ha i ditt liv, en vän att älska, VÅGA VISA DET!

Tänker du att du inte vågar därför att du är bränd sen tidigare. Du orkar inte åka på en smäll till. Ser inte möjligheterna för alla problem – tänk om! ”Om du håller tillbaka känslorna för att du är rädd för att bli sårad så kommer du i slutänden att bli sårad i alla fall…”

Så GO FOR IT!!

Våga prata med varandra också! Om allt! Låt inte missförstånd och ”hönor av fjädrar” störa kärleken. Låt det inte förstöra kärleken! De där orden är väldigt sanna: ”Mellan vad som sas men inte menades – och vad som menades men aldrig blev sagt – har  mycken kärlek gått förlorad”…

Så våga prata om det som trycker dig! Förpassa problem och missförstånd dit där de hör hemma!

KRAMAS istället! 

För livet är så kort… Idag, 6 maj, är en speciell dag för bloggaren.
Det handlar om dom här två.   En ung man en gång för länge sedan.
Och en annan ung man för ännu längre sedan. Dom två har med bloggaren att göra…

En av dom kom att bli bloggarens far.

Den andre blev hennes make.
Båda är borta ur hennes liv nu kan man säga.
Den här bilden togs 1 maj 2013: Det är den sista bilden på bloggarens far – på bilden ihop med exmaken Peter.
Pappa avled på Peters födelsedag den 6 maj för 4 år sedan. Idag den 6 maj fyller Peter jämna år. 6 maj – en speciell dag för bloggaren… Tankarna går till dem båda – på olika vis…

Så låt oss tänka på det som är viktigt i våra korta liv!

Älskar du någon – säg det!
Våga nu då!! Lyssna till ditt hjärta!

Och kom ihåg de här orden…

Lev livet medan tid är! Och glöm inte att säga…

Och att ge…

Kärleken är tålmodig och god.
Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst.
Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont.
Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen.
Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre och störst av dem är kärleken.

 

 

 

 

 

 

– Hur gammal är du då!? – Ja, hurså??

Här kommer en blogg om att vara som man vill! Att tänja gränser! Ytterligheter – att utmana det som anses vara rätt och fel – och det viktigaste av allt – OAVSETT ÅLDER!

Bloggaren är en person som sticker ut. Lite vild och crazy.  En sådan där person som man kanske beundrar för att hon vågar eller också förfasar sig över – av samma anledning.

En person som en del får rysningar av och helst väljer bort därför att dom tänker – vad ska hända härnäst?? – Vad ska hon nu hitta på??
När bloggaren gick med i Miljöpartiet i Arboga kom en i stan känd äldre herre till ordförande i Mp och beklagade sig: ”- Jag hörde att ni skulle få Susanne Linde med i partiet. Stackars er!”
Samma person har i andra ordalag berömt bloggaren för insändare hon skrivit och det till henne personligen…

Vad beror sånt på?? En liten stad?? Äldre man och yngre kvinna?? Allmän sur avundsjuka??

Och vem bryr sig då egentligen?? Inte bloggaren i alla fall! Hon fortsätter som tidigare!

Men – hon har inte alltid varit sådan. Inte alltid modig och skulle heller aldrig då ha vågat stå för sin sak offentligt. Nej, det fanns en tid då bloggaren aldrig vågade öppna munnen utan bara ville gömma sig. En lång skoltid av mobbning då hon liksom inte fanns.

Den här bilden visar bloggarens skolklass en gång för länge sen.  Sommarlov för 8-9-åringar på Gäddgårdsskolan i Arboga. Men var finns bloggaren bland alla blommor och glada barn? Ser ni henne inte? Det är ju hon som gömmer sig längst bak… Hon med lång fläta bak på ryggen. En håruppsättning som fick ”kamrater” att förfölja henne med trakasserier och glåpord som ”jävla 1800-talskärring”. Som gjorde att hon hade ont i magen jämt och grät varje kväll när hon skulle sova.

Det är hänsynslösa barn, mobbare, som ser till att en liten flicka får sin skoltid förstörd. En liten förväntansfull flicka som såg fram emot att lära sig mycket. Som trycktes ner och kuvades så att hon kom att ängslas varje morgon då skolan väntade.

En helt vanlig liten flicka, lite blyg bara och rädd. För henne blev skoltiden en mardröm – liksom för så många andra skolbarn tyvärr. Allt beroende på elaka ”kamrater” och lärare som ”inget ser”.

MEN – den lilla flickan tog revansch! Nu vågar hon allt och lite till! Lever ut allt nedtryckt och undanstoppat och det beror också på en annan sak – 50-talisterna!

Aftonbladet skrev något märkligt och helt fel för några år sedan! ”1950-talisterna – generationen som försvann. Blek men snäll.”
”Men klämda mellan jätteproppen Orvar och de ironiska 60-talisterna glömdes 50-talisterna bort. Den sista bondegenerationen.”

Ha ha ha, inget kan vara mera felaktigt!! Det är ju 50-talisterna som regerar!!

 50-talisterna som var tonåringar under 60-talets totala revolution!

När 60-talet kom hade 40-talisterna redan tuktats. Den tidens ungdomar var hårt hållna, skulle sköta sig, fick skriva till kungs för att gifta sig när tjejen blev med barn. För preventivmedel vad var det (!) och blev flickvännen med barn så var det bara att gå till prästen och gifta sig!

50-talisterna däremot fick uppleva The Love Revolution!

Allting blev fritt och det var sex, drugs and rock’n roll som gällde!

Hasch röktes fritt även på lilla Gäddgårdsskolan i Arboga!

Sånt sätter spår! 50-talisterna blev inte alls någon blek och snäll generation utan satte ribban för fortsättningen! 50-talisterna finner sig inte utan fortsätter att lära ut att det finns inga gränser!
Och när de nu börjar bli mer mogna i ålder så har definitivt inte heller åldern någon betydelse!
För vad är ålder?? En siffra på ett papper! Inget mått och ingen gräns för glädje, kärlek, liv – och heller inte för mode och reklam!

 Tidningen Kupé tar faktiskt upp det här ämnet också i sitt senaste nummer. ”Tendens åldersskiftet” kallar tidningen reportaget som handlar om såväl arbete som sätt att leva – och om hur företagen använder sig av den nya trenden.
Arbetsgivare anställer gärna äldre som är pigga och friska – och många väljer att jobba längre – eller tillfälligt när de efterfrågas igen som pensionärer.

Modebranschen har också förstått att ålder inte är något bra mått! Modellerna är äldre och inte trådsmala heller! Modellerna speglar människor som vill leva livet utan begränsningar.   ”Trenden går mot att sluta skilja på ungt och gammalt, feminint och maskulint, och istället sätta individen i fokus.”

”- När individen är normen då finns det inte längre några egenskaper, sätt att klä sig eller vara som är exklusivt för ett kön eller en ålder”, säger Bobo af Ekenstam, omvärldsanalytiker.

Även resebranschen har fattat att ålder inte har betydelse när det gäller att se sig om i världen!

Precis så som bloggaren uppfattar det hela så skriver också tidningen Kupé! ”I stora delar av världen har erfarenhet och ålder alltid ingett vördnad. I väst och inte minst i Sverige, slängde vi ut mycket av den respekten med ungdomsrevolten i slutet av 60-talet. Gamla auktoriteter skulle ifrågasättas. De medelålders representerade något förstelnat. För att inte tala om de ännu äldre.”

Och nu fortsätter de där ungdomarna att tänja gränser! Att inte finna sig! Att leva livet! Allt är tillåtet! Kärlek har ingen ålder och inget annat är det åldersgräns på heller! 
Så borta är den lilla förskrämda flickan i skolan! Bloggaren fortsätter att leva ut! 😀 Vild och crazy – yes!!

Så alla ni som inte vågar, inte törs utan tänker ”- kan det där verkligen passa sig” – skit i sådana dumheter och LEV LIVET! För livet är kort och du har möjligheten JUST NU!

Tyvärr ligger inte senaste numret av tidningen Kupé på nätet ännu – om du vill läsa om ”Tendens åldersskifte” så norpa ett ex nästa gång du tar tåget!