Feel in the Blogg

”Minns i november, den ljuva september…”
så börjar texten på en melodi som har sitt ursprung i Broadwaymusikalen ”Fantastics”.
På engelska lyder texten ”Try to remember, the kind of September…”. Och visst har vi väl massor av ljuvliga minnen av september månad att spara med oss till de gråkalla dagar som förmodligen komma skall.

Här kommer några av bloggarens egna minnen från en underbart varm och solig september månad 2016.

13 september – sommarvärme!
I solstolen med katten Curry. Sen blev det lätt lunch barfota på gräsmattan.

 Ljuvliga minnen att tänka på när kölden biter i skinnet och snön når en halvmeter på gräsmattan!

14-16 september bar det av till stugan i Östergötland.
En idyll! Stugan kallas Björkebo – ni förstår kanske varför…

Att bada i denna skogssjö i mitten av september hör inte till vanligheterna – men med nästan +30 i luften var det bara att hoppa i plurret – både en och flera gånger! Ljuvligt!

 Sen sitta på verandan med en kall porter, Jet Black, från Whitby i norra Yorkshire! Klicka HÄR för att komma till den lokala bryggeriet i England!  Lägga en patiens – bloggaren kom ihåg kortspelet fast det var många, många år sen hon la det.

Blicka ut över sjön och följa solnedgången…

Solen sänker sig sakta…
…ner bakom bondgården Gåsnäset.

Björklången heter sjön.

Ljuvliga minnen att spara. Av en porter kan man bli lite fnittrig också – och tänka på andra ljuvliga minnen innan man slumrar in! 😉

Blir man nödig finns det en sådan här anrättning att tillgå! 😀 Det är klart en stuga på landet ska ha ett dass!!

 Den sedvanliga morgonduschen dagen därpå fick bli ett bad istället!
Tvaga sig direkt i sjön!  Så baddräkten skippades denna gång! Det är något alldeles speciellt att simma ut naken i en len, mjuk sjö – vattnet som omsluter en. Ljuvliga minnen igen…

Badkaffe i stugan efteråt. Och lite hemgjord äppelmust en stund senare. 

 Men allting har ett slut – så ock ljuvliga dagar med sommarvärme i september.

Men ljuvligheterna fortsätter fast vi skriver 1 oktober idag! Utsikt från ett fönster.
Lönnen intill garagen brinner i höstfärger!

Glasblåsargården – St Nicolai kyrka skymtar i bakgrunden.
Regn kom det i veckan! Men det var bara välbehövligt säger en rar bonde som bloggaren känner. Och visst – det har varit varmt och torrt så regn välkomnas även av bloggaren.
Humle växer på gården.

Ja, visst finns det mycket ljuvligt att minnas från september detta år! Förhoppningsvis fortsätter oktober att bereda oss ljuvligheter också!

Med det avslutar bloggaren det mer personliga och övergår till lite annat…

Här om dagen kom Naturskyddsföreningens tidning…
Där fanns ett inlägg om tokiga Trump!
Donald Trump, republikansk presidentkandidat i USA säger så här om klimatförändringarna, citat:
”Ett påhitt av Kina för att berika sig på USA:s bekostnad.”
Hur den stollen kan vara utmanare till presidentposten är en fullkomlig gåta!!

Det här fann bloggaren i Dagens Nyheter en söndag: Hjalmar är på G igen!
”Varning för Hjalmar” heter Peter Flacks nya revy och den spelas i Brevens Bruk!
För bloggaren ger Brevens lite av hemlandstoner då bruket inte ligger så långt från stugan i Östergötland. En hel del midsommaraftnar har spenderats i Brevens Bruk.

HÄR kan du hitta mer om Peter Flacks revy och hur du tar veterantåget(!) från Stockholm dit – den som kan och vill göra det. Dock läser jag att det endast finns ett fåtal biljetter kvar.

Sluta för idag – tack för idag!

Puss på er godingar!

Vi ses igen!

Nej, bloggaren är inte av den sorten som går på om att allt var bättre förr. Det var annorlunda, ja och det fanns mycket som var bra men en hel del som var dåligt också.

 Det där saknade bra kom bloggaren särskilt att tänka på för några veckor sedan i samband med besök i Mölndal. Nu initierades bloggen genom Eva Pettersson som lagt ut det här fotot på Facebook idag: Ett hus, ett kvarter i Arboga – med texten, citat:
”För 55-60 år sedan var det inte asfalt utan grus som portvakten krattade varje lördag . Vi var en massa ungar som växte upp här och som lekte och lekte. På de undre balkongerna satte vi fast filtar och gamla trasmattor med klädnypor och fick underbara kojor…”

Bloggaren tog sig alltså en kaffetår i Mölndal en lördagseftermiddag, såg detta och började fundera: Ja, vad är det här då? En stor gräsmatta, en flaggstång och gula hus!?

Jo, titta närmare: En liten affär i huset närmast!

Och se här! En liten kombinerad kiosk och affär och tre småkillar. Den stora killen har varit inne och handlat medan de andra två sitter och väntar. Sen ska det lekas på gräsmattan intill.

Bloggaren satt där med sitt kaffe och tänkte att det är sällan man ser sådant numera. Inte i Arboga. Inte i småstäder.
En liten affär i kvarteret. Gräsmattor och grönt. Lite bilar men desto fler cyklar. Ungar som leker. Kvarter som lever!
Kanske bara i förorter som den här – Mölndal intill Göteborg. Förorterna blir småstäder som förr intill storstan med allt det nya.

Bloggarens eget kvarter här i Arboga för mer än hundra år sedan. Ungar som leker ute på gatan. Troligen kommer det inte en enda bil – möjligen en hästdroska i sakta gemak.

Men man behöver inte gå hundra år tillbaka i tiden för att märka skillnaden. Precis som Eva skriver här ovan så räcker det med hälften – för 50 år sedan levde kvarteren.
Det var den tiden då mammor var hemma, pappor jobbade och försörjde familjen och ungarna lekte långt borta från dagis, nattis, lekis, förskola och fritis. Gårdarna blev lekplatser, kojor, hemliga ställen.

Bloggaren minns cykelrace runt kvarteren nere på Sjukhusgärdet! Små Kalle Blomkvistare som smög på vicevärden i huset intill! Första oskyldiga pussen bakom garagen!

Och lekarna! Vippa var en.

Bloggaren hittade faktiskt en sida via Google om Vippa och hur man spelar det! Klicka HÄR och kom till Åke Zimmermanns sida om Vippa.

Nej, det var nog inte bättre förr – men annorlunda. Och det gamla som var bra behöver inte vara borta. Vi kan ta tillbaka det fina som fanns – låta kvarteren blomma, barnen leka – om så bara på helgerna – en söndag som idag!

Ut i försommaren och lek nu! Duka lunchen på gräsmattan! Bjud grannen som förskräckt tittar ut! Slappna av, chilla lite – glöm hetsen och stressen och det vardagsnya. Du lever idag och det är söndag och solsken!

Vi börjar med den tråkiga delen – Arbogas just nu minst omtyckta person – eller hellre minst omtyckta personer??

Arbogasåpan gled ju runt som värst för drygt en månad sedan och fyllde lokalbladet. En kaotisk tid vars enda vinnare möjligen var tidningen själv som gjorde scoopet och som sannerligen såg till att mjölka ur det mesta ur såpan.

Vi som bor i stan vet ju hur det gick – hur kommunalrådet (s) först sparkades av sina egna, men hur sossedrevet missbedömt situationen vilket innebar att de borgerliga kunde ta över makten efter 97 år av socialdemokratiskt styre och hur 1 maj-tåget sen sensationellt ställdes in av det skamfilade socialdemokratiska partiet.

Men bloggaren undrar lite hur sossedrevet mår idag? Hur en av de mest härsklystna initiativtagarna till det som sen blev ett pinsamt självmål har det?
Diskussionerna har gått höga i insändare och på sociala medier såväl som på arbetsplatser och ”ute på stan”. Det sparkade kommunalrådet Agneta Bode får nästan bara sympatier och lovord medan det är drevet som måste anses som Arbogas minst omtyckta personer just nu.
Styrelsen med Kerstin Rosenkvist i spetsen som gjorde en missbedömning och ”såg till att socialdemokraterna förlorade makten” och dessutom fixade så att partiet förlorade så gott som allt anseende för tillfället och förmodligen för rätt lång tid framöver.

Hur mår Rosenkvist och svansen idag? Bloggaren mötte just Kerstin Rosenkvist i en av stadens affärer här om dagen. Eftersom Kerstin är en känd person i Arboga, förtroendevald och dessutom tidigare granne och vän till bloggaren så hälsade bloggaren naturligtvis.
Föremålet för hälsningen var inte så intresserad av att hälsa tillbaka, det märktes tydligt. Hon tittade bort och svarade släpande heeej….

Bloggaren tyckte faktiskt lite synd om henne. Det kan inte vara lätt att vara vare sig Rosenkvist eller drevet just nu.

Ja ja, det är bara att bryta ihop och komma igen, som det så käckt heter. Slicka såren och lära sig av misstagen för att sen försöka bygga upp förtroenden igen. Bloggaren önskar lycka till.

Nu över till något helt annat – sommar på två dar!

Bloggaren for till Regna socken i norra Östergötland på valborgsmässoafton. Gravar besöktes och smyckades och sedan gick färden mot stugan intill sjön Björklången.
Som ni ser av bilderna så var det ”vanlig vår” då.
Fika ute…
…men det var inget väder att ta av jackan på.

Sen hände det grejer! Bild från Strömsnäsbron in över Arboga 3 maj. Några dagar senare började solen värma rejält. Björkarna fick inte bara musöron utan rejäla blad! Det japanska körsbärsträdet blommade över på ett dygn och rabatterna exploderade i blomsterprakt!

Den 5 maj såg bigarråträdet ut så här: 
Två dagar senare – så här! 

20 grader och stekande sol – sommar direkt! Så nu gäller det att hänga med i svängarna! Och att ta vara tiden mellan hägg och syren, om man nu hinner…

Ha det gott, lev väl och ta hand om er och om varandra! Vi ses!

30 april och 1 maj – båda allmänna flaggdagar! 30 april för kung Carl Gustaf som fyller 70 år men bloggaren flaggar för mamma! Mamma Hjördis var född på valborgsmässoafton 1925.
1 maj är är arbetarrörelsens internationella högtidsdag som firas sedan 1890 – fast inte i Arboga nu då…

 När vi ändå är inne på politik och bloggens rubrik idag innehåller såpa kommer den här bilden från Arboga Tidning i fredags! Socialdemokraternas såpaaktiga beteende genererade historiskt maktskifte i stan!

I torsdags var det hela formell klart! De borgerliga i Arboga tar över efter 97 års socialdemokratiskt styre. Så här ser Arbogas nya ledning ut: Ihop med M, L, KD och MP regerar nu även C, V och OPA.

Bloggaren tycker det är synd att inte hennes pappa fick uppleva denna dag! Pappa Göte Wahlfeldt var en aktiv politiker inom dåvarande Folkpartiet och ses på de här bilderna i samspråk med Anders Cargerman inför valet i september 2010. Som mycket intresserad av politik och med en stor önskan om maktskifte i Arboga kommun är bloggaren säker på att pappa Göte jublar nu i sin himmel!

Och sossarna fortsätter att göra bort sig…

Kan ingen få tyst på kvinnan, kan man undra!?
Fast å andra sidan är det bra när politiker visar den rätta ullen och kommer ut med sina rätta jag. 😉

Annat jobbigt kan det här tyckas: Eller inte…
Hur många har haft nytta av Arbetsförmedlingen?? Dags att lägga ner hela den verksamheten, tycker bloggaren. Starta om med något annat, något nytt, som ger resultat och inte bara kostar skattebetalare en massa pengar!

Komma ut ur garderoben med sitt rätta jag, ja.  Det gör bloggaren allt emellanåt och även idag blir det lite personligt snack – rumsrent denna gång. 😉

Bloggaren kom att tänka på att hon har satt en personlig touch på sin gård. Här på bilden ses äppelträdet till vänster – den sattes när mellanbarnet Jakob föddes.
Sorten är Maglemer och kommer sig av fantastiskt goda äpplen som en arbetskamrat bjöd på för många herrans år sedan.

Den gula forsythian sattes för att bloggaren såg så många vackra forsythiabuskar när hon och dottern besökte Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg ett stort antal gånger för flera år sedan. Längs med spårvagnens väg mot sjukhuset var det kantat med ljuvligt gul forsythia den våren.

Kaprifolen som doftar underbart när den tiden kommer – är från mors och fars gård. Ett mycket kärt minne.

På baksidan finns en kastanj. Den planterade äldste sonen efter att som liten parvel hittat en kastanj på gården som hade grott. Och den tog sig!

Intill kastanjen finns en ek. Bloggarens barn hade byggt en trädkoja i lönnen på gården och där höll också en ekorre till. En höst hittade dottern ett ekollon med en liten grodd. Den sattes i jorden och är nu ett stort träd.

Det japanska körsbärsträdet planterades  på gården på grund av dotterns stora intresse för Japan men också för att det är så vackert när det blommar förstås.

Invid huset har bloggaren låtit en syren som självsått sig stå kvar. Den blommar med vita blomklasar och doftar ljuvligt. Runt staketet och upp mot fönstret slingrar en klätterhortensia – bara för att den är så vacker och doftar så gott. 🙂

 Och den här lilla filuren – en gargoyle – kommer från Skåne och köptes för att bloggaren kom att älska alla gargoylar på
Notre Dame  vid ett av besöken i Paris!

Det finns mer personligt på bloggarens gård men det här får räcka. Jo, den här lilla tjejen kan få vara med också! Högst personliga lilla Vilda Wilma!

Bilderna på Notre Dame och gargoysarna kommer via Google men den här bilden har bloggaren tagit själv i juni 2012 – livrädd över att vara så högt upp i tornen på kyrkan! 😀 Men ett foto blev det till slut!

Lev väl och ta hand om er och om varandra!

Så var då färden Blåkulla tur och åter avklarad för i år.

Påskmaten börjar ta slut…
…bara lite godis kvar.

 Tulpanerna ser inte kul ut längre.

 Man bläddrar lite förstrött i gårdagens DN och fnissar lite åt påskroligheterna.

Och de här: …

Assar går alltid hem! Och tänk så här är det ju faktiskt! Man kan inte alltid vinna – men förlora jämt det går bra…

Påsken snart över. Dags för något annat! En annan dag – annandagen! När solen skiner och termometern visar +13 då är det faktiskt riktigt trevligt att trädgårdsarbeta! 

Snart kommer gräsmattan att vara alldeles blå av scilla! Snart så!!

Man räfsar och kör skottkärra och njuter!
För det doftar så gott av jorden och det ploppar upp så mycket vackert ur den!

Bland fjolårslöven lyser krokus som små solar! Det är en ljuvlig tid nu – när ljuset kommer och värmen och livet vänder åter.

Första fikat ute i syrenbersån! Ett litet bi vill gärna vara med och smaka!

Njut annandagen eller någon annan dag – det är en härlig tid som väntar nu!