Feel in the Blogg

Här kommer en BBB – Berättelse om ett BenBrott – bloggarens. Den som är anledningen till att bloggen uteblivit en tid.
(Känsliga tittare varnas för starka bilder.)

Det har varit mildväder och plusgrader men snart slår kylan till och halka gör risken för benbrott mycket större. -2 hos bloggaren denna morgon! 🙁

För bloggaren hände det hela efter en skön och oskyldig långpromenad den sista soliga söndagen i oktober. Tillsammans med en väninna gick vi ”hur långt som helst” och möjligen var det därför som olyckan inträffade. Bara plötsligt så där då bloggaren korsade Skepparegränd på sin väg hem. 

En hastig blick på armen och bloggaren förstod att detta är inte bra… Det såg ut som om strålben och armbågsben körts ner i handen – och det blödde… Ont gjorde det också – väldigt ont.
Bloggaren är inte van vid olyckor, tack och lov, och provade att ringa 1177 för att få lite information. Väntetiden var dock 10 minuter och det kändes inte OK att vänta så länge… Efter ett samtal med 112 var snart en ambulans på väg.

Trots svåra smärtor var det omöjligt för ambulanspersonalen att få in en morfinspruta i bloggarens ådror som sprack eller gled undan. Samma sak på Västerås lasarett. Flera sjuksköterskor försökte och till sist fick en spruta läggas i muskeln i låret – och smärtan dämpades.
Bloggaren som är blodgivare är inte svårstucken annars men sköterskorna trodde att kroppen var i chock och att det därför inte gick att få i ens den tunnaste nål.

Det visade sig vara ett lite ovanligare armledsbrott. Armbågsben (ulna) och strålben (radius) hade gått skilda vägar så att säga. Efter röntgen drog en läkare armen rätt… Jo, bloggaren blev bedövad först – men det kändes ändå.
Här är en bild på hur det kan gå till:   ”-Klick” – hördes det när benen la sig rätt igen…

Bloggaren skickades sen hem med sjuktransport för att invänta kallelse för operation. Dottern hade omedelbart satt sig på tåget hem från Stockholm och fanns hemma då bloggaren tilltufsad anlände.

Redan dagen därpå ringde en sköterska från Operation och bloggaren skulle opereras på tisdagen. Rigorös hygien krävdes före och bloggaren fick duscha och tvätta håret två gånger vid två tillfällen, kvällen innan operationen och morgonen innan resan till lasarettet. Inte lätt att utföra denna tvagning med en värkande arm i en ICA-kasse…

Sjuktransport igen. Och väntan… Sjuktransporten kom 06.00 och vi var framme i Västerås strax före 07.00. Ortopeden öppnade inte förrän 07.30. Jag hade fått uppgift om att opereras kl 08.00 men det ändrades till 11.00 och sen gick tiden…

 Vid pass kl 14.00 rullades bloggaren in på operation och då hade det först lagts en så kallad plexusblockad. En bedövning som ges i armhålan för att förlama den del av armen som behövs – i bloggarens fall underarmen. Det var en väldigt märklig känsla – att ha en underarm utan kontroll. Narkosläkaren berättade om en del patienter som knockat sig själva genom att lyfta en lealös arm som for upp och slog patienten i ansiktet med brutet näsben som följd… Läs mer om plexusblockad HÄR!

Nedsövd och med bedövad arm opererades bloggaren under en timma. Och så här ser armen ut efteråt.
  – och så här: Platta och skruvar av titan att ha för resten av livet.

Det blir att se upp i säkerhetskontrollen på flygplatserna! 😉 Skämt – det är ingen fara! 😀

Solen på väg ner över Västerås tisdagen den 29 oktober och bloggaren plus dottern inväntar åter sjuktransporten – denna gång hem.

När bedövningen gick ur fick bloggaren fruktansvärt ont. Ingen av tabletterna vi fått med hem hjälpte. Det blev sjuktransport till Västerås igen mitt i natten. Sjuktransporten kom 1,5 tim senare, 01.40. Ny starkare medicin och så sjuktransport hem igen. Vi var hemma vid 06-tiden på morgonen…

Ett par timmar senare var det dags igen! Dottern blev väckt på förmiddagen av att ortopedläkaren ringde. Röntgenbilderna hade inte blivit bra – vi måste in till Ortopeden i Västerås igen. Sjuktransport! Tur att det finns – 020-21 21 21 – 100 kronor resan.

Nya röntgenbilder och nytt recept på något starkare värktabletter. Ortopedläkaren berättade att operationen lyckats bra och att bloggaren skulle få ha gipset några veckor för att sen kallas åter för att ta bort operationsstygnen och få ett nytt form av bandage runt armen.

Men – det gick inte att lösa ut receptet på nya värktabletter! Apotekets datasystem var ur funktion… Vi uppmanades att återkomma, gick och åt kvällsmat på Café Bigarrå men när vi kom tillbaka var det samma strul med datasystemet.
Bloggaren med den ångestladdade natten av värk dygnet innan i åtanke – vägrade åka hem utan värktabletter! Apoteksteknikerna föreslog att vi gick tillbaka till Ortopedmottagningen för att få med några tabletter hem så vi kunde lösa ut receptet i Arboga dagen därpå.
Vi krånglade oss fram till Ortopeden igen men den var stängd nu… Panik igen hos bloggaren! Dottern fann på råd och haffade en sköterska på språng och förklarade vår belägenhet. ”- Prova med akuten”, sa sjuksköterskan,”- de blir nog inte glada men gör ett försök.” Vi gjorde så OCH de förbarmade sig över den stackars bloggaren med värk i arm och panik i blick.

Sjuktransport hem igen och i säng vid 20-tiden.
Bloggaren åkte ambulans en gång och sjuktransport sju (7) gånger på fyra dagar. Det är tufft att bli sjuk…
Bloggaren tog morfintabletterna enligt ordination MEN mådde mycket psykiskt dåligt av dem, lite av hallucinationer…
Natten blev en fullkomlig mardröm av värk, snurr i skallen och ingen sömn.

 Nu har tiden gått, värken har gett med sig och trots att sömnen mer eller mindre uteblir hankar sig bloggaren fram och hoppas på ett under idag – gips bort, äntligen sova!

Här är några bilder på bloggarens arm:

Armen är blå! Gör lika ont som det ser ut…

Handen först: Tjocka blåsvarta prinskorvar.
Och idag:

Det finns ljuspunkter och de stavas barn – katter och vänner! Barnen som ställde upp till 100 % för sin mamma och särskilt dottern som inte vikit från bloggarens sida! Ovärderligt! SÅ ödmjukt tacksam. Hade inte klarat det utan henne.

Sängkamraterna, Felix och Wilma:
De höll koll på matte när det var som värst: Wilma.
Och Felix: Curry väntade på stolen vid datorn.  ”- När skulle hon egentligen börja skriva blogg igen…”

 Blommor fick det att gå också! I olika former och med kära hälsningar. Teckningar från brorsbarnbarnen förgyllde upp – liksom ovärderliga tjänster. Kära vänner såg till att älskade pappas krans hamnade där den skulle på Alla helgons dag.   Katterna fyllde 8 – och plötsligt hade tiden gått.

Ja, det här var en BBB-berättelse som det idag skrivs vidare på genom besöket på Ortopeden i Köping.

TA DET LUGNT!! Se upp nu när snö och is gör marken riskabel. Det tänker bloggaren göra – inget benbrott mera! Det får räcka så här!!

Bloggen har legat nere på grund av värk och sömnbrist samt oförmåga att hantera ett tangentbord.
Det är lite si och så fortfarande med det ovan nämnda men nu blir det en liten blogg i alla fall.

Skåpmat då!
Och skåpmat det är ju redan den där tårtan! Meningsmotståndare bör debattera med ord och inte med tårta enligt bloggaren.
Självklart inte heller med järnrör! Sen tycker ju bloggaren att politiker som slåss med järnrör är betydligt allvarligare än en 60-årig kvinna ur allmänheten som serverar en rasist en tårta.

SD är ett parti som inte borde finnas, enligt bloggaren, och förhoppningsvis avtar deras eventuella popularitet med en ökad förbättring av allmänhetens kunskaper.
Här kommer lite sådan kunskap:
Annonsen är reklam för Taxi Kurir i Göteborg och där står om det tuffa jobbet att vara taxichaufför, citat:

”Det är långa timmar, krävande kunder, höga krav på service och säkerhet och det är inte vem som helst som klarar av det. Det krävs motiverade, engagerade människor som är stolta över att vara en liten men viktig del i samhällsmaskinen.
Vår erfarenhet är att de egenskaperna ofta finns hos personer som inte tar välfärd för en självklarhet.
Vi har många sådana medarbetare på Taxi Kurir. De kommer från jordens alla hörn och de har egentligen bara två saker gemensamt. De har en väl utvecklad känsla för service. Och de är en vass nagel i ögat på alla som tror att hudfärg har något att göra med karaktär och arbetsmoral.

Du håller förmodligen med. Drygt 90 % av svenska folket delar vår inställning till vit och svart och allt däremellan. De andra – de får gärna välja ett annat taxibolag.”

Mycket bra initiativ, tycker bloggaren!

Som patient på Ortopeden i Västerås är bloggaren evigt tacksam för våra invandrade specialister!
Ortopedläkaren Sirwan Kandal som tog emot när bloggaren kom med ambulans till lasarettet. Som med lugn, vänlighet och skicklighet ställde diagnos och sen drog armen rätt…
Narkosläkaren, kanske från Irak, som lugnade bloggaren inför operationen och den 25-åriga mannen från Somalia som lugnt och säkert körde sjuktransporten och bloggaren hem efteråt. Han hade förresten tagit kompletterande körkort i Göteborg och kört taxi där! Vårt samtal hem om bland annat Somalia med tips om somalisk mat fick bloggaren att tänka på annat än en värkande arm.

Här om dagen fanns denna bild i lokaltidningen: Bara bilden gjorde bloggaren jätteglad och snabbt infann sig följande tanke i skallen: – Tänk om dessa glada människor fanns i Arboga!”

Och det gjorde de!! Känns tryggt inför framtiden.
Läs mer HÄR i Bärgslagsbladet/Arboga Tidning.

Dagsfärsk är denna bild från Facebook:
En förtvivlad flyktingfamilj från Syrien ska utvisas på grund av inkompetens hos Migrationsverket. Det är Norea som lagt ut bilden på nätet för att ge familjen uppmärksamhet.
Norea är en kristen missionsorganisation och du kan läsa mera om den HÄR!

Här är en del av texten som ligger ute på Facebook, citat:
”En ung familj på flykt från Syrien kom till Sverige efter att ha mist sitt yngsta barn och mammans båda föräldrar. Pappan, 21, är svårt traumatiserad och har helt slutat tala. Mamman, 19, tar hand om barnen, 4 och 2 år gamla. Familjen kommer från en avskild bergsby och har ingen kunskap om omvärlden. Eftersom de inte heller har några identitetshandlingar utförde Migrationsverket ett språktest via telefon med mamman för att besluta varifrån de härstammar. Men eftersom Migrationsverket inte kände igen dialekten och kunde bekräfta att de talar en syrisk dialekt har de beslutat att familjen ska utvisas – till Armenien! Ett land som familjen inte ens vet existerar!”

Många har slutit upp kring den lilla familjen men det finns kommentarer på Facebook av typen: ”- Skicka iväg dom!” och ”– Jag firar utvisningen med tårta!”
Personligen känner bloggaren att människor med den känslokalla och trångsynta attityden bör göra Sverige en välgärning genom att själva försvinna ur landet!

Läs mera i tidningen Norra Skåne – klicka HÄR!
Namninsamling till förmån för familjen hittar du HÄR! Skriv på!

Dagsfärskt är även det här ur dagens Arboga Tidning: Vildsvin utanför Arboga förstör hur mycket som helst och inte bara här. Enligt artikeln finns det över 200 000 vildsvin i Sverige.
Det får jagas nästan året om och det är enligt artikeln bara att ta kontakt med närliggande jaktvårdsområde för att få hjälp. Ett elstängsel sägs också fungera för att hålla svinen borta.
Ändå är det det här djuret som hetsjagas… Vargen som är en positiv och värdefull del av det naturliga kretsloppet och som förstör minimalt om djurägare tar sitt ansvar.
Vildsvin finns det flera hundra tusen av – men av varg kanske 350 exemplar…

Skåpmat igen. Den här har legat ett tag hos bloggaren men nu kommer ett inslag ur Konsums Mersmak med: Uppmaningen till ”Köttfri måndag” – att låta bli att äta kött åtminstone en dag i veckan. Läs mer om organisationen Köttfri måndag HÄR!

Oj, det blev mycket idag trots allt. Och varav hjärtat är fullt det talar munnen – kan utläsas av dagens blogg!

Vi ses igen när orken tillåter!

Här om dagen gjorde bloggaren upp med sommarens försyndelser! Det handlade om ett stort antal läskedrycksflaskor och en och annan ölburk som familj och vänner släckt törsten med under den varma årstiden. Dessa transporterades till Konsum för retur.

En av de som intagit en och annan coca-cola hos bloggaren är Miguel från Spanien och han var mycket imponerad över att man pantar burkar och flaskor i Sverige och får pengar för det!

Och visst är det ett jättebra system! 221 kronor fick bloggaren i näven för sin tjänst för miljön! 🙂

På tal om utlandet så läste bloggaren en intressant artikel i Kvällsstunden, tidningen som pappa prenumererat på.

Det handlade om en kille från Odensvi utanför Köping! Sven-Erling Nilsson som skrivit artikeln i Kvällsstunden ses till till höger om Odensvigrabben Gustaf Hagberg i detta fotomontage ur tidningen.

Anders Gustaf Hagberg, född 1872, utvandrade till Australien i slutet av 1800-talet och kom så småningom till USA där han blev en mycket populär och välkänd polis.

2, 32 i strumplästen blev han världens längsta polis och kallades Big-Gust ”over there”!

I Grantsburg, Wisconsin, där Big-Gust tjänstgjorde firas än idag ”Big-Gust Days”! Klicka HÄR för att komma till Big-Gust Days’ hemsida!

Lite kul som man kan hitta i tidningen Kvällsstunden! 🙂

Ytterligare en tjänst för samhället har bloggaren gjort idag! 4,5 dl blod tappades ur!

Vill du också bli blodgivare? Klicka HÄR för att veta mera!

Mer om välgörenhet idag i bloggen, var löftet!

Bloggaren är väldigt förtjust i afrikanska tyger. Deras tryck är så fantastiskt färgsprakande och vackra.
I det senaste numret av tidningen Svenska Journalen fångade ögat dessa fina brickor!

Så här står att läsa i tidningen, citat: ”När Maggan Edin, sjuksköterska på Nkingasjukhuset i Tanzania, uttryckte viss frustration över hur sjukhusets resurser inte räckte till god vård vid prematura förlossningar, började tankarna spinna hos ett par av hennes väninnor.
Resultatet blev brickor med afrikanska tyger. En färdig neonatalavdelning har brickförsäljningen i Sverige gett sjukhuset i Tanzania hittills.”

Klicka HÄR för att komma till Skynket.se där brickor kan beställas! Klicka HÄR för att läsa mer om sjukhuset i Tanzania och vad som görs där!

 I samma tidning finns reklam för boken Mukwege!
Så här står det att läsa om Dr Denis Mukwege på Wikipedia:
”Denis Mukwege, född 1 mars 1955 i Bukavu, är en kongolesisk chefskirurg, specialiserad på gynekologi. Mukwege arbetar vid Panzisjukhuset i Bukavu i östra Kongo-Kinshasa.
Denis Mukwege tilldelades 2008 års FN:s pris för mänskliga rättigheter och Olof Palmepriset för sina insatser för de våldtagna kvinnorna i krigets Kongo.
Motiveringen till det sistnämnda priset löd: Hans arbete är ett lysande exempel på vad mod, ihärdighet och bärande hopp kan uträtta för mänskliga rättigheter och värdighet, i en tid då dessa värden tycks som mest avlägsna.
Mukwege har också nominerats för Nobels fredspris, och utsågs 2010 till hedersdoktor vid medicinska fakulteten vid Umeå universitet.
Panzisjukhuset har byggts upp med stöd av Pingstmissionen, Läkarmissionen och Sida.”

Boken finns att köpa på flera ställen, bland annat HÄR på Bokus!

Välgörenhet i Sverige så!
ICA har mången skojig reklamsnutt med ICA-Stig och de andra men nu i dagarna ligger en mer seriös reklamfilm ute med PR för Rosa Bandet – Cancerfondens kampanj i kampen mot bröstcancer.

 Rosa små band i alla ära – men hur många kan man ha?
Det har kommit många alternativ produkter i kampanjen bl.a. rosa rattmuffar via Mekonomen.   Att produkterna nu kompletteras av ICA tycker bloggaren är jättebra!

Varor igår från ICA i Rosa Bandets namn!

 En smarrig sallad!

 Sen unnade sig bloggaren en fantastiskt vacker rosbukett! Fair Trade dessutom!

Gör det du också! De sju fina rosorna kostade bara 39 kronor! 5 av dessa går till Cancerfonden!

Ett rosa band på jackan eller kavajen och sen mer av annat i Cancerfondens namn, tycker bloggaren känns mycket bra! Klicka HÄR för att komma till Cancerfonden och Rosa Bandet! Klicka HÄR för att se reklamfilmen med ICA-Cindy!

Slutligen måste bloggaren bara puffa för en riktig solskenshistoria ur dagens Arboga Tidning!  Kråk-Ann! Den lilla kråkungen som räddades av Mia Grip lever fortfarande i högönsklig välmåga – idag 21 år gammal!
Klicka HÄR för att komma till Bbl/AT!

Njut det vackra höstvädret ni som har lyckan! Arboga var fantastiskt vackert igår och det verkar kunna bli likadant idag! :-)Fler vackra Arboga-bilder i morgondagens blogg! Välkommen åter!

Tänder kan vara ett gissel om de inte är OK.
Bloggaren bet av en tand för en tid sedan och det kom att göra förbaskat ont! Inte i själva tanden utan för att den vassa tandkanten skavde mot tungan.

Efter samtal med Folktandvården i Arboga fick jag snabbt komma dit! Då upptäckte jag också att tandkliniken byggt om! Det delar jag gärna med mig av! 🙂
Trappan upp slutade inte som vanligt – och sen blev det att ta del av ännu fler förändringar: Det var knappt så bloggaren hittade rätt!

Nytt väntrum – mindre än förr men fint.

Den trevliga personalen – Karin och Maj-Britt – såg till att jag hittade dit jag skulle i allt det nya! 🙂

Någon bild från det splitternya tandläkarrummet får ni inte. Till det var bloggaren alldeles för skräckslagen. Dock kan jag lugna er med att tandläkare Henrik var hur duktig och snäll som helst och det gjorde inte ont alls! 🙂

Var rädd om dina tänder! Det blir jobbiga konsekvenser av att strunta i den vården. Tyvärr är det fruktansvärt dyrt att vårda tänderna. 1350 kronor fick bloggaren punga ut för en kvarts jobb med att lappa ihop en tand. Tyvärr är det värt det.

Bertil och Berthold – GRATTIS PÅ NAMNSDAGEN!