Feel in the Blogg

Igår slog de första krokusarna ut på vår gård! Men så var det också en helt fantastiskt solig vårdag! +14,4 visade min termometer i skuggan på norrsidan igår vid lunchtid. Eftermiddagskaffet tog jag på en bänk utomhus – förstås! Så härligt det är när allt vaknar till liv och börjar grönska! Flera fjärilar lekte tafatt ute på gården men det var lögn att få en bild av dom! Däremot lyckades jag fånga ett litet bi i flykten! Katterna älskar vårvärmen och Curry var inte sen att doftmarkera syrenbersån. Jag är tacksam att han bara markerar på detta sätt och inte med bakänden…

Mormors gamla damtralla togs ut ur vinterförrådet och däcken pumpades! Nu ska det bli cykla av! 🙂

Men jag ska klippa till också! Här kommer det!

Igår hade lokala Bbl/AT två bilagor som tyvärr inte gav bloggaren särskilt mycket. Den här innehöll nästa bara annonser och av de utlovade hårtrenderna fanns tyvärr inga bra bilder som tips. Västerås City heter den andra bilagan. Redaktören för det bladet verkar ha fastnat för modebranschen. Det verkar som han/hon vill få Västerås att framstå som ett modemecka. Kanske det är så? Bloggaren är inte särskilt intresserad och då blir bilagan ointressant. Dock fann jag denna bild som fångade mig! Närbild på statyn med namnet ”Gzim och den frusna sjön”, tillverkad i brons av konstnären Knutte Wester. Så här ser fotot ut från bilagan Västerås City:   Tidningen Amelia har skrivit om pojken Gzim så här, citat:

”Den kosovoalbanske pojken Gzim Dervishi anlände 2003 till Boliden. Efter att ha bevittnat en massaker och flyttat runt på olika flyktingförläggningar i Europa hoppades Gzim på ett liv i Sverige. Som 8-årig asylsökande lärde han sig språket, den svenska kulturen och drömde som många andra pojkar om att bli fotbollsstjärna.

Men Gzim fick inte stanna – han utvisades från Sverige…

Vid en frusen liten sjö i norrland berättade Gzim om utvisningsbeslutet för Knutte Wester som kommit att bli hans vän. Hopkrupen och med ansiktet i händerna sitter han uppgiven efter att ha lämnat beskedet till Knutte. Det är denna ögonblicksbild som Knutte Wester har förevigat i sin skulptur Gzim och den frusna sjön.”

Läs mer om Gzim och hans öde och konstnären på Amelias hemsida HÄR!

Jag tycker det är fantastiskt att Västerås stad har köpt in denna fina staty som kommer att placeras någonstans på Smedjegatan. Grattis Västerås!
Läs mer om Knutte Wester på hans hemsida HÄR!

Dagens Samhälle är en tidning jag gillar – utkommer en dag i veckan. Här är några klipp ur senaste numret: SOS Alarm har varit i blåsvädret under en tid. Sjuka som ifrågasätts och ambulanser som inte kommer. Glädjande kan bloggaren konstatera att Köpings ambulanser rycker ut! På 4:e plats som snabbaste kommun i Sverige! Trea är Fagersta! Fagersta utmärker sig på fler sätt i Dagens Samhälle:

Fagersta är den kommun i Sverige som anlitar privata aktörer minst! Läs mer i Dagens Samhälle!

Sugen på att flytta ut på landet när vårsolen tittar fram? Har du tillräckligt med klirr i kassan kan du köpa en hel by i Småland!! Den lilla byn Sulegång är till salu för 3,5 miljoner. För 7-8 år sedan köpte det danska paret Claus och Kirsten Thykier den lilla byn.  Läs mer i Barometern HÄR! Nu när paret blivit lite till åren känner de att orken tryter och måste därför sälja byn. Paret har en hemsida som visar otroligt vackra bilder från den lilla byn. Klicka HÄR för att se!

Sen kan jag konstatera att vad som är skällsord och öknamn är svårdefinierat. Det här citatet fanns också i Dagens Samhälle: Det handlar om Tattarviken i Nordmalings kommun. Bloggaren tänker genast på Zigenarbacken, ett välkänt begrepp i Köping. Vad jag vet har inte samma reaktioner vad gäller namnbyte framförts där.

Om Tattarviken inte är OK – hur kan då Miffo-TV vara det? Programnamnet har upprört mig mycket men när jag skrev till den programansvarige på SVT fick jag inget medhåll. Han tyckte det var ett helt OK namn på ett dokumentärserie med funktionshindrade människor.
Man kan undra hur många som skulle vilja bo på Miffovägen eller invid Miffoviken? Eller skulle Tattar-TV gå hem?
Här en bild på Tattarviken i Västerbotten:

Sen kan jag åter konstatera att folk på landet inte verkar riktigt klara av just landsbygden. Nu ska det manifesteras mot de vargar som ingen jägare lyckas knäppa ens två av i Västmanland. Man kan undra vad folk som flyttar ut på landet har för uppfattning om just landet? Ska det vara på deras villkor eller ingår man lite mer i naturen s.a.s. när man bosätter sig nära skog och långt från stan?
Varför är man så upprörd över just vargen och inte över alla vildsvin som breder ut sig med enorm fart och som kan ödelägga stora grödor över en natt? Jag tycker nästan att det är lite pinsamt med detta varghat. Bor du på landet – så får du rätta dig efter de andra som bor där – d v s djur och natur.
De som ojar sig över vargens s k framfart i och runt Köping – hur många av er har sett vargen? Hur många har blivit anfallna av den?
Om jag stör mig på mina grannar inte hotar jag dom till livet! Men jag bor ju i stan och mina grannar är människor. Samma sak borde gälla för  ”grannarna” på landsbygden.

Idag lyser solen lika fint igen! Det som sticker upp som en pinne långt bort i fjärrman på fotot är en byggkran som bloggaren förmodar står där för den kommande ”fisktrappan” vid Herrgårdsbron i Arboga. Om den kommer mer en annan gång.

Kaffet intas med fördel utomhus även idag! Njut sol och vår! 🙂

Vårdagjämningen idag – men nu talas det också mycket om نهورۆز – eller Newroz! 

Så här står det om ”Newroz” på Wikipedia: ”Newroz är det kurdiska namnet på det kurdiska nyåret som infaller på vårdagjämningen. Det nya året börjar mellan den 18 mars och 22 mars. År 2012 sammanfaller med år 2712 enligt den kurdiska tideräkningen.
Kurder har traditionen att fira newroz som en nyårsdag eller för att välkomna våren. Släkt, familj, vänner och obekanta träffas under eldfesten för att dansa tillsammans och umgås. Att besöka varandra i hemmen och äta tillsammans är en viktig del av newroz.”
”Hopp över en eld vid Newrozfirande i Istanbul”.

 Vårdagjämning betyder att dag och natt är lika långa och när det så sammanfaller med Newroz kanske vi borde göra som kurderna – fira vårens ankomst denna dag! Vi brukar ju sjunga ”Vintern rasat ut…” 30 april för att välkomna våren men det kanske är dags att tidigarelägga välkomstfesten när klimaten ändrar sig och våren kommer tidigare och tidigare?

 Våren syns nu också
på norrsidan i rabatterna. Även i mors och fars köksfönster!

Till våren och sen till sommaren vill man ha glass! Men det tål att jämföra priser! Se här! Dyra GB till vänster och billigare variant från Netto! 19 kr styck för Magnum Classic! Man kan dock välja trepack ur frysdisken och få ner priset betydligt. Billigast är dock Netto med sina Big Boss från Tyskland.
8,72 blir priset per styck för GB:s Magnum i 3-pack medan Nettos endast kostar 4,83. För den glassfrälste lönar det sig alltså att jämföra priser! Jag tycker dessutom att Big Boss är godare än Magnum – och den finns även i ”mandelvariant”.

Men för den som tycker glass är för kallt denna Vårdagjämningsdag kan jag föreslå en semla – det är ju tisdag!

 Så till Ankdammsnytt!

  För och emot vargar har dryftats länge, så ock idag, på lokala Arboga Tidnings insändarsida men nu är det oro av annat slag vad gäller fåren i hagen! ”Herden” bör göra jobbet bättre – enligt insändaren som är en uppföljare på en tidigare om sektliknande förhållanden inom frikyrkan. Så den här gången var det inte den stackars vargen som fick skulden.

Och visst är det lite märkligt – trots att det enligt somliga verkar krylla av vargar i Västmanland i allmänhet och Köping med omnejd i synnerhet så verkar det vara svårt att knäppa en enda!

Vår blir till sommar och då vill folk kunna ta sig ett dopp! Intresserade av att plumsa i Villagatsbadet bör ta chansen att påverka ikväll! Kom till årsmötet på Biblioteket med start kl 18.30! De båda tuffingarna på klippet ur Bbl/AT kommer att leda mötet. Kom och tyck till för att sen kanske också hjälpa till! Läs mer i tidningen genom att klicka HÄR!

En gång i tiden var Villagatsbadet en välbesökt badplats och den enda i centrala Arboga. (Foto: Lindebilder)

TYCK TILL OM VILLAGATSBADET I ARBOGA – gå in HÄR för att fylla i den enkät som styrelsen tagit fram!

Vad gäller grannkommunen Köping ser jag att där förväntas det ta ett, i mina ögon, bra beslut: Majoriteten (s m.fl.) kommer att säga nej till konstgräs och gå emot Moderaternas förslag.

Tänk så olika det kan vara bara 17 km bort. Här i Arboga är det just sossarna som framhärdar att konstgräs ska anläggas vid Ekbackens IP medan oppositionen är emot! Nu klarar sig kanske stan från konstgräs i alla fall när det framkommit att en massa viktiga rör och ledningar går under själva planen som därmed inte kan grävas upp.

Solen strilar in genom mitt persiennförsedda fönster och vårdagjämningen går mot eftermiddag. Njut ljuset! God Newroz på er!

Curry – en njutande katt!

Ja, så känner jag det ibland – att jämställdhet är ett skämt. Något man slogs för i förra århundradet men idag en pseudokamp som sakta men säkert håller på att monteras ner.

Och är det så konstigt? Vi har en högerstyrd regering med jämställdhetsmotståndarna KD som lillebror. De övriga regeringssyskonen är lika benägna att köpa hemmamammor utan framtid och ökat mansstyre.

Hur kom jag då in på detta? Ja, det ligger och gror i mig alltid men triggades igång rejält av första avsnittet i en TV-serie jag såg på SVT Play. Serien heter ”Så levde de lyckliga” och är en s k relationsserie.
Först avsnittet handlade om tre par och deras relation omkring 1o år efter bröllopet. Vad hände sen? Hur gick det? För mig blev det både varmt kärleksfullt men fick också mina känslor att svalla på annat sätt.

 Det upprörande först… Ett av paren – unga, välutbildade, ska starta sina första jobb efter bröllopet – och vad händer? Kvinnan fastnar hemma vid spisen med tre barn och försäkrar dessutom att det är helt OK. Alltmedan mannen lite skamset erkänner att det paret har att berätta nog inte passar feministerna. Han bedyrar att han mer än gärna skulle se sin fru jobba – ”men hon vill ju vara hemma”.

Åt skogen med en lång psykologutbildning alltså! Undan med alla drömmar som vävdes en gång för framtiden. För kvinnan alltså – mannens framtidsplaner rullar på…
Man påminns direkt om 15.51-rörelsen som startas av Sveriges Kvinnolobby och som säger att efter kl 15.51 jobbar kvinnor gratis. För i TV-inslaget ser man hur arbetsdagen aldrig tar slut för mamman/kvinnan. Skrikande ungar, mat som ska lagas, tvätt som ska tvättas, blöjor som ska bytas – alltmedan mannen sitter i ett annat rum – med hörlurar(!) – och skriver… – Han är så inne i sitt skrivande att han inte hör när jag ropar att maten är klar, ursäktar sig pigan, förlåt hustrun/kvinnan/mamman.

Vad har hänt denna familj om 10 år? När kvinnan grottat ner sig i bakning, barnmat och storstädning? När mannen – som redan i programinslaget konstaterar att hans kvinna inte längre talar psykologiteorier som förr utan bara är mamma – upptäcker att de två lever i skilda världar och inte längre har något att säga varandra? När mamma är allt för barnen och pappa en skojig figur som på sin höjd finns till hands en stund på helgen? Vad innebär det för paret och vad innebär det för barnen och deras uppväxt?
Hallå! Det är 2012!! 

Jag kom att tänka på mig själv och hur jag fick ihop det med barn och jobb. För jag lyckades – kortsiktigt… Jag lyckades kombinera ett välbetalt och stimulerande jobb med mammarollen men det fick ett tufft bakslag 20 år senare. När orken tog slut, dubbelarbetet tog ut sitt pris och den enorma, iskalla VÄGGEN plötsligt reste upp sig framför mig.
Vad drar jag då för slutsatser av det? Jo, vi måste införa kortare arbetstid förstås! Livet är inte bara jobb utan så mycket mera. Fördela tiden på annat sätt så får vi möjlighet att både ha jobb och vara goda föräldrar, såväl mammor som pappor. På köpet blir det fler arbetstillfällen och lyckligare familjer!

Läs mer om 15.51-rörelsen på SvD genom att klicka HÄR och kom till Kvinnolobbyn genom att klicka HÄR!

Men det varma inslaget i TV-serien då? Jo, det var två män som berättade om sitt bröllop och hur det gick sedan? Om de två gemensamma barn de fått och om vad de värderar i livet.
Det fullkomligt strålade värme och kärlek om den här familjen. Jag bara satt och log över den lycka som kändes rätt ut genom TV-rutan .
Samtidigt kom ytterligare saker på skam från den icke-jämställda-familjen jag skrivit om ovan. I inslaget talar det paret om att de kommit underfund med att män och kvinnor är olika. Mannen ska försörja familjen och kvinnan ta hand om avkomman. Det blir till en gigantisk plattityd när jag i pappa-pappa-barn-familjen fick erfara den genuina kärlekslyckan och den ömsesidiga respekten familjemedlemmarna emellan.
  Titta gärna TV-seriens första avsnitt på SVT Play genom att klicka HÄR! Fundera på vad du ser och hur det stämmer med dina åsikter.
Vad är kärlek?  Vem har rätt att bilda familj?  Vad är jämställdhet?

Hur vill vi ha det?

Vem ska stå för kampen?
Vem är förloraren?

Glöm sen larvet med ”hen”!   I Svenska Dagbladet idag konstateras att, citat: ”Hen”-kulturer är inte mer jämställda.”Läs mer HÄR!

Boken ovan, ”Kivi och monsterhund” säger sig var Sveriges första barnbok där hen används som personligt pronomen. Ordbajserier! Ord är ord och inte handling! Barn gör inte som du säger utan som du gör! Han, hon eller hen – whatever!?

När min mamma var liten var det en ynnest att få gå i skolan. Då fick barnen gå 6 år i s k folkskola. Om de hade tur och inte behövdes i jobb hemma på gården. Läraren var en ansedd person i byn eller staden och det uppsatta yrket tilläts även kvinnor att ha alltsedan en reform 1903. Bilden föreställer en skolfröken och hennes klass vid Blötbergsskolan i Ludvika år 1907.

En bild från en skola i dagens Uganda: Den här bilden är tagen i en skola i Afghanistan – också nutid.  Barn som är glada över att få gå i skolan. Utbildning är viktigt, förstår man.

Men hur är det idag i Sverige år 2012? Inte bra! Inte alls bra!
Bilderna får tala för sig själva:

******* 

*******

*******

Vad ger detta för signaler till ”kunderna” – eleverna? Läraryrket är ett skitjobb som ingen vill ha!
Ändå är kunskap och lärdom det absolut viktigaste som finns! Utan kunskap – ingen utveckling – inget blomstrande samhälle.

Artiklarna kommer från den utmärkta skriften ”Dagens Samhälle” och ni kan hitta dem på nätet HÄR!

Utöver skolan fanns detta i tidningen:
Titta närmare! Tidningen hade också en bilaga – den här: ”Focus på kvinnors arbetsmiljö”!

Vart är vårt land på väg?

Avslutar med gammaldags idyll – från förpackningen av den vimpel som bloggaren nyss inköpt. Ilon Wikland har illustrerat!

Är det kanske en byskola från förr?
På den tiden när utbildning var lycka
och läraren en person man såg upp till…

Först boken som jag äntligen läst klart – fast känslorna är tveeggade. Skönt att ha läst ut den för den var rätt jobbigt – samtidigt tråkigt för boken var bästa sömnpillret när man har svårt att sova! Jag talar om den här: ”Ät mig” av den franska författarinnan Agnès Desarthe.
Agnès Desarthe är född 1966 och bosatt i Paris. Hon har enligt uppgift kommit ut med 10 romaner.
”Ät mig” är en märklig bok. Den handlar dels om Myriam med ett brokigt förflutet men också om mat! Jag har inte ens hört talas om hälften av alla fantastiska anrättningar och bakverk som Desarthe beskriver. Här är några av alla, citat: ”Jag ser rullar fyllda av jordgubbsskum paradera förbi följda av stavar av rökt ål, alg- och svampknippen, kryddiga smördegskanapéer och honungsglänsande skivor av bottarga.”
Med hjälp av morots- och vallmokaka löser Myriam sina problem och otaliga är beskrivningarna av alla de fantastiska maträtter hon svänger ihop i ett minimalt kyffe i Paris.

  Hon är fenomenal på att formulera texter Agnès Desarthe och för en simpel ordsnok som jag är det himmelskt att ta del av. Här en beskrivning av minnet av en kärleksrelation: ”Sakta, sakta smälter packisen. Stora isblock bryter sig loss i dånet från en tuggande jättekäft. Spridda isberg flyter omkring i det djupblå vattnet. Vad alltihop känns varmt! Vad alltihop glittrar och blänker!”

En märklig bok som kanske varken passar bokmalar eller matkonnässörer. Skön sömn gav den mig i alla fall. För att inte vara helt orättvis mot författaren så fanns det nog en linje, om rätt mycket inbakad kalvläggsossobucco och gremolata. Ett sammanhang om en kvinna 40+ som tar sig ur sitt förflutna och finner en ny väg. Boken kan du bl.a. köpa HÄR  hos Adlibris – 44 kr i pocketformat.

Den här bilden tyckte jag passade boken!
Se vilken häftig klänning hon bär!

Tidningsklipp ur lokala Bbl/AT kommer här. Från tidigare i veckan: Arbetsplatsförlagd utbildning (APU)på Azorerna och Malta låter ju trevligt – för dom! Ja, för inte är det lika kul  att jobba på en verkstad i Säffle eller på ett fik i Dals Långed. Fast i det här fallet har ju EU gått in och beviljat pengar till en resa över gränserna så då är det väl OK…
Det som irriterar mig är att vissa barn i vårt land inte ens får den grundskoleutbildning dom har rätt till enligt lag. Mer om skolan i vårt land kommer imorgon!
Läraren ”stannar bara fem dagar” på Malta läser jag. Ja, tänk så synd om honom.

Annat i tidningen väckte minnen till liv: Mora träsk! Dom lever tydligen än. Undrar om Leif Walter är lika ”entusiastisk” idag som då jag besökte ett uppträdande här i Arboga för så där 20 år sedan. (Mora Träsk bildades 1971!).
Leif Walter visade sig vara en surgubbe som i det närmaste verkade skämmas över sin show när de söta mammorna dök upp med sina telningar efteråt. Fast det kanske var hårda tider för en ung musiker – karln kan ju inte ha varit mer än i 30-årsåldern på den tiden. Han hade kanske andra drömmar med sin musik, drömmar som aldrig blev uppfyllda. Vad vet jag? Låtarna fastnade i alla fall och jag kan lätt som en plätt börja sjunga ”Fader Abraham” när som helst!

En annons fick mig också att gräva i hjärnans minnesarkiv! ”Lundins Blommor” 40 år! Jag minns Ulla Lundin, som inte hette Lundin på den tiden, och en blomsteraffär vid namn Oxalis. Den låg i den länga på Herrgårdsgatan där Pizzeria Sicilia och Byggnadsfirma Lund håller till idag. (Blomman Oxalis)
Min mamma besökte mer än gärna Oxalis Blomsterhandel och Ulla kom så småningom nästan att bli som en god vän till hela familjen.

Annat i dagens tidning:

Bild från Länsstyrelsens hemsida:   ”Allt vilt är fredag”.
Jag tänker inte kommentera med mera än att jag har agerat.

Kvinnodagen bjöd bloggaren på detta:

Förrätt Efterrätt

Avslutar dagens blogg med en uppmaning från min granne Rut om att leta igenom era hem efter sådant ni kan avvara! Kläder, skor, lakan etc. till ett hemlöst par!
Kontakta Rut Nilsson Sotos så här:

You can make a difference! Du kan göra skillnad!