Feel in the Blogg

Ja, så känner jag det ibland – att jämställdhet är ett skämt. Något man slogs för i förra århundradet men idag en pseudokamp som sakta men säkert håller på att monteras ner.

Och är det så konstigt? Vi har en högerstyrd regering med jämställdhetsmotståndarna KD som lillebror. De övriga regeringssyskonen är lika benägna att köpa hemmamammor utan framtid och ökat mansstyre.

Hur kom jag då in på detta? Ja, det ligger och gror i mig alltid men triggades igång rejält av första avsnittet i en TV-serie jag såg på SVT Play. Serien heter ”Så levde de lyckliga” och är en s k relationsserie.
Först avsnittet handlade om tre par och deras relation omkring 1o år efter bröllopet. Vad hände sen? Hur gick det? För mig blev det både varmt kärleksfullt men fick också mina känslor att svalla på annat sätt.

 Det upprörande först… Ett av paren – unga, välutbildade, ska starta sina första jobb efter bröllopet – och vad händer? Kvinnan fastnar hemma vid spisen med tre barn och försäkrar dessutom att det är helt OK. Alltmedan mannen lite skamset erkänner att det paret har att berätta nog inte passar feministerna. Han bedyrar att han mer än gärna skulle se sin fru jobba – ”men hon vill ju vara hemma”.

Åt skogen med en lång psykologutbildning alltså! Undan med alla drömmar som vävdes en gång för framtiden. För kvinnan alltså – mannens framtidsplaner rullar på…
Man påminns direkt om 15.51-rörelsen som startas av Sveriges Kvinnolobby och som säger att efter kl 15.51 jobbar kvinnor gratis. För i TV-inslaget ser man hur arbetsdagen aldrig tar slut för mamman/kvinnan. Skrikande ungar, mat som ska lagas, tvätt som ska tvättas, blöjor som ska bytas – alltmedan mannen sitter i ett annat rum – med hörlurar(!) – och skriver… – Han är så inne i sitt skrivande att han inte hör när jag ropar att maten är klar, ursäktar sig pigan, förlåt hustrun/kvinnan/mamman.

Vad har hänt denna familj om 10 år? När kvinnan grottat ner sig i bakning, barnmat och storstädning? När mannen – som redan i programinslaget konstaterar att hans kvinna inte längre talar psykologiteorier som förr utan bara är mamma – upptäcker att de två lever i skilda världar och inte längre har något att säga varandra? När mamma är allt för barnen och pappa en skojig figur som på sin höjd finns till hands en stund på helgen? Vad innebär det för paret och vad innebär det för barnen och deras uppväxt?
Hallå! Det är 2012!! 

Jag kom att tänka på mig själv och hur jag fick ihop det med barn och jobb. För jag lyckades – kortsiktigt… Jag lyckades kombinera ett välbetalt och stimulerande jobb med mammarollen men det fick ett tufft bakslag 20 år senare. När orken tog slut, dubbelarbetet tog ut sitt pris och den enorma, iskalla VÄGGEN plötsligt reste upp sig framför mig.
Vad drar jag då för slutsatser av det? Jo, vi måste införa kortare arbetstid förstås! Livet är inte bara jobb utan så mycket mera. Fördela tiden på annat sätt så får vi möjlighet att både ha jobb och vara goda föräldrar, såväl mammor som pappor. På köpet blir det fler arbetstillfällen och lyckligare familjer!

Läs mer om 15.51-rörelsen på SvD genom att klicka HÄR och kom till Kvinnolobbyn genom att klicka HÄR!

Men det varma inslaget i TV-serien då? Jo, det var två män som berättade om sitt bröllop och hur det gick sedan? Om de två gemensamma barn de fått och om vad de värderar i livet.
Det fullkomligt strålade värme och kärlek om den här familjen. Jag bara satt och log över den lycka som kändes rätt ut genom TV-rutan .
Samtidigt kom ytterligare saker på skam från den icke-jämställda-familjen jag skrivit om ovan. I inslaget talar det paret om att de kommit underfund med att män och kvinnor är olika. Mannen ska försörja familjen och kvinnan ta hand om avkomman. Det blir till en gigantisk plattityd när jag i pappa-pappa-barn-familjen fick erfara den genuina kärlekslyckan och den ömsesidiga respekten familjemedlemmarna emellan.
  Titta gärna TV-seriens första avsnitt på SVT Play genom att klicka HÄR! Fundera på vad du ser och hur det stämmer med dina åsikter.
Vad är kärlek?  Vem har rätt att bilda familj?  Vad är jämställdhet?

Hur vill vi ha det?

Vem ska stå för kampen?
Vem är förloraren?

Glöm sen larvet med ”hen”!   I Svenska Dagbladet idag konstateras att, citat: ”Hen”-kulturer är inte mer jämställda.”Läs mer HÄR!

Boken ovan, ”Kivi och monsterhund” säger sig var Sveriges första barnbok där hen används som personligt pronomen. Ordbajserier! Ord är ord och inte handling! Barn gör inte som du säger utan som du gör! Han, hon eller hen – whatever!?