mar 22
Iskall kyla. Vandrade ner till familjens hus. La ner mina blommor och tände ett ljus.
Massor av ljus brann redan. Blommor, hälsningar, gosedjur och brev. Några människor stod och pratade. Jag anslöt mig till dom.
Ofattbart! Ilska! Fruktansvärt! Kan inte sova. Varför såg jag inget när jag bor precis intill? Vrede! Sorg. Tankar och prat far hit och dit.
Vi kramar varandra och går vidare.
Jag går hem till min familj. Till värmen och ljuset. Ändå är det så kallt – så fruktansvärt kallt.
Senaste kommentarer