Idag kunde jag gå uppe lite och därmed också titta ut genom fönstren. Jag upptäckte då hur otroligt vackert det är just nu. Härliga vintervita dagar precis lagom till jul.
Trots barnens protester haltade jag ut på trappan för jag ville absolut fånga några ögonblicksbilder med min kamera. Det blev inga vackra åmotiv men väl några fina bilder från vår bakgård.
Vilket ljus. 
Spireabusken 
Lika vacker nu rimfrostvit som översållad med vita blommor sommartid.
Men katterna gillar inte vintern. Är det sen som nu – mycket snö och många minusgrader då stannar kisse hellre inne. 
Curry sneglar lite vädjande på mig. Kattluckan ut till vinterkylan eller kan kanske matte fixa sol och värme? Ibland får jag för mig att katterna tror mig besitta övermänskliga krafter. För när det ösregnar eller är jättekallt – då blänger de på mig som om de vill säga: Fixa nu så det blir varmt, torrt och skönt igen.
Sol och värme fick jag på annat vis ikväll! 
Se en så underbar julgrupp som kom till mig från en kär vän! T.o.m. Wilma fick lov att ta ett skutt upp på bordet och beundra blommorna.
Åter en dag har gått. Ännu en bit närmare julafton. Barnen var till Västerås hela eftermiddagen för att handla julklappar. De var så glada när de kom hem så jag anar att det gick bra.
Själv tog jag det lugnt. Don´t push your luck, viskade jag till mig själv när jag fick för mig att göra saker som jag tror jag kan men som jag anar att min rygg inte vill vara med om.
Och julgranen är nu levererad till dörren! Stort tack för det Tomas!
Allt löser sig. Ryggen börjar bli snällare och jag kommer att hinna det jag vill göra. Det blir julafton ändå och trots allt.
Och – det som alla önskar sig – en gnistrande vit jul.
Senaste kommentarer