Idag är det ”Nine eleven” eller 9/11 – 11 september, som vi skriver det i Sverige.
Tvillingtornen brinner 2001. 
Anna Lindh mördades 2003. Båda händelserna den 11 september.
9/11, 11 september – blev plötsligt ett hemskt datum! Förknippat med ondska och död. Jag har träffat på folk som studsat när jag berättat mitt födelsedatum. Över ett dygn blev min födelsedag något ondskefullt.
Men jag firar ändå. För 11 september är också MIN dag.
Imorse låg jag där i min säng och kände mig oändligt gammal. Räknade ut att si och så många år är det kvar till pensionen. Funderade på hur livet hittills hade varit. Hur jag har det idag. Hur många år jag har kvar. Jag grät.
Kände mig så ensam. Men så kom dottern! Min älskade, underbara dotter! Med buller och bång, uppvaktning, blommor och ljus. Ja, ljus – verkligen LJUS! Allt ljusnade. Jag var ju inte så ensam ändå.
De tre katterna uppvaktade också och såg lite förebrående på mig. Kanske dom läst mina tankar om ensamhet. ”Som om vi inte finns!!??” tänkte dom nog.
Sen rullade glädjen fram i ett kör! Brev, paket, SMS, MMS, telefonsamtal från alla möjliga håll! 🙂
Nej inte är jag ensam!! TACK ALLA VÄNNER FÖR ATT NI FINNS!!
Kramar från en som blivit lite äldre (plötsligt genom ett almanacksryck!) men så oändligt mycket visare 😉
En underbar bukett från min bror och svägerska!!
Senaste kommentarer