Feel in the Blogg

Så här på Stockholm Prides sista dag, 6 augusti 2017, en söndag – kommer bloggaren att ”svära i kyrkan” och förmodligen göra några personer fruktansvärt upprörda. Det är helt OK – bloggaren står för sina åsikter och andra får ha sina.

Here we go!

 Det handlar lite grann om samma sak som bloggen om ”Proffsdemonstranter och extremfeminister” från den 6 juli. När det liksom går för långt. När i brist på större eländen i samhället så ska minsta sak uppförstoras och göras till ett megaproblem.
I Sverige! År 2017! Ett klart tecken på Ilandsproblem.

Bloggen 6 juli handlade om hur ”gubbslem” blir helt OK att säga och om att män aldrig någonsin kan bli jämställda – honnörsord för vissa kvinnor.
D v s – det handlar inte om jämställdhet för de här kvinnorna utan om att trycka ner alla män som banne mig inte ska tro att de kan yttra sig om feminism och jämställdhet även om de delar samma åsikter och vill kämpa för lika villkor.
Bloggaren föreslog att det kan var någon form av personlig vendetta – och det mest absurda:
Det leder absolut inte till någon förbättring på området jämställt samhälle!

 Nu har det åter varit Pridevecka i Stockholm och för bloggaren är det naturligtvis helt OK. Hon höjer knappast på ögonbrynen för något som inträffar eller tillhandahålls under den veckan. En kul grej! I alla fall för oss i Sverige. Lite fest en vecka om året.

MEN – det viktiga för alla aktiva inom Pride vore hellre att satsa mycket mer på internationellt arbete. Det kanske görs redan men det kan med största sannolikhet göras betydligt mer.
Skapa debatt och hjälpa medmänniskor i länder där bara en sån sak som att hålla handen är förbjudet på allmän plats och där homosexualitet är förenat med dödsstraff.
Det är då bloggaren tänker på Sverige och Ilandsproblem…

För ÅH, SÅ SVÅRT allt är i Sverige på området HBTQ! I DN Ekonomi den 30 juli fanns ett reportage med titeln ”HBTQ-rättigheter stannar ofta vid rekryteringen”

Artikeln inleds så här, citat: ”Diskrimineringslagen kräver att fack och arbetsgivare aktivt förebygger diskriminering och säkrar lika rättigheter och möjligheter för alla anställda, oavsett könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning”.

Sen fortsätter artikeln med fackföreningen Ledarnas Ellen Landberg, kallad mångfaldsexpert i tidningen, som påpekar hur svårt det är för HBTQ-personer att komma till sin rätt på jobbet och hur dåligt ”regnbågschefer” kan bete sig.

Läser man så inser man sannerligen hur krångligt det måste vara för chefen att ”på rätt sätt” berätta för arbetskamrater t.ex. att en kvinnlig anställd snart ska bli deras manliga arbetskamrat.
När bloggaren läser det hela känns det som om inget sätt är OK…. Det är väldigt personligt för var och en och chefen måste gå på tå verkligen för att inte kränka personen, enligt vad bloggaren förstår av mångfaldsexperten.

Ellen Landberg säger också, citat:

”Ett könsneutralt språk gör skillnad för om alla ska känna sig bekväma i en grupp, framhåller hon. Ett första steg är förstås att sätta stopp för homofobisk jargong.

Men också sådant som att alltid välja ord som ”partner” och ”sambo” framför make/man eller hustru/fru, liksom att konsekvent använda ordet ”hen” i stället för hon/han, och ”en” i stället för man. Likaså att använda könsneutrala begrepp i bilder och texter internt och externt.”

Bloggaren blir helt matt och tänker på hur kränkande det måste vara för alla möjliga människor på alla möjliga olika sätt! En arbetsplats kan ju bestå av så otroligt många människor med olika sätt att vara.

Som när chefen bjuder in till fest med respektive – och där sitter änklingen och blir ledsen. Och stackars Sara som just blivit singel – hon mår inte alls bra av att inte ha någon att ta med. Oavsett sexuell läggnings så att säga.

Eller alla andra kränkningar som kan uppstå på företag för chefer att ta tag i!
Sjuka, funktionsnedsatta, utbrända, för lågutbildade, för högutbildade, överviktiga, väldigt smala, de med språksvårigheter av olika slag, de med drogproblem, blyga, högljudda, dom som är för på och dom som aldrig hörs.
Hur kommer alla dessa till sin rätt utan att kränkas!?

Ilandsproblem, var det ja…
Artikeln från DN – hittar ni på nätet HÄR!

Att hitta rätt formulering för chefen eller att förstå vem man har att göra med är inte lätt! Bara ”homosexuell” gäller inte längre utan det finns en uppsjö av begrepp att ta hänsyn till – ickebinär, intergender och pansexuell är bara några ur RFSL:s  Begreppsordlista som du finner HÄR!

Utöver dessa kanske mer vedertagna läggningar finns det en hel del andra – det finns de som tänder på näsor, bajs, spyor m.m. 17 olika läste bloggaren någonstans – över 100 på ett annat ställe!
Bloggaren hittade en lista på nätet med titeln ”Hela listan av sexuella böjelser…” men väljer att inte länka dit. Är ni intresserade får ni kolla den själva.

 Om vi alla beter oss så bra som vi kan mot varandra så är det en väldigt bra början!  Om vi har ett trevligt språk i allmänhet mot andra, om vi inte trycker ner någon över huvud taget, om vi ser varandra som de medmänniskor vi är – innanför pannbenet och inte beroende på utseende, klädsel eller sätt att bete sig – så hjälper det nog rätt mycket!

Varför försöka hitta problem där de inte finns? Nu utmanar bloggaren verkligen för hon vet också att det ser väldigt olika ut även här i Sverige. Öppenheten och solidariteten är inte självklar överallt.

Så Pride, visst – som en kul grej och viktigt bland väldigt många andra viktiga saker i Sverige.

Och JOBBA MER FÖR PRIDE INTERNATIONELLT!!
InterPride, skriver så här, citat: ”Our members produce Pride events around the world for people identifying as Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender, Intersex (LGBTI) and/or other emerging sexual identities.
Our shared vision is a world where there is full cultural, social and legal equality for all.
Our mission is ”empowering Pride organizations worldwide”.  
Sidan hittar du HÄR!

VAR RÄDDA OM VARANDRA! ÄLSKA MER – HATA MINDRE!
MED LITE MER  AV KÄRLEK OCH VÄRME SÅ LÖSER SIG VÄLDIGT MYCKET!

KRAM PÅ ER!