…kråkan satt på tallekvist – hon sa ett hon sa tu – ute ska du vara nu!
Så går ramsan och UTE SKA DU VARA NU – gäller verkligen för bloggaren – likväl som ”äppel, päppel, pirum, parum…”
För äppelträdet av sorten Maglemer dignar av frukt! Och när höstvindarna viner och ruskar om trädet så ramlar äpplena till marken! Då gäller det att plocka!! Den mesta fallfrukten skadas och kasseras men en hink fina låter bloggaren stå kvar på gården för den som vill ha.
Sen när man plockat rent från all fallfrukt så får man det lugnt ett dygn ungefär… Sen ser det likadant ut igen! Bild från nu på morgonen och redan före klockan nio hade bloggaren plockat undan allt igen… Slit och släp.
Men bloggaren ska inte klaga. Så mycket gott man kan göra av äpplen om man bara inte vill äta dem som de är! Här om bloggen publicerades ett recept. Bloggaren bakade dessa knyten och de blev verkligt goda. Enkelt att göra också men tyvärr hade en ingrediens, sockret, fallit bort ur receptet så bloggaren fick höfta lite – men det blev bra!
Nu till något annat – Estonia. Idag är det tjugo år sedan fartyget förliste och det ofattbara –
852 människor fick sätta livet till.
Som säkert väldigt många andra minns bloggaren när hon fick höra nyheten.
Det var tidig morgon. Bloggaren åt frukost, skulle strax iväg till jobbet och slog på radion. Hela tiden talades det om en stor katastrof – fartyget Estonia hade troligen förlist med man och allt. Några kunde räddas, 137 människor klarade sig…
Bara ett par veckor före, den 11 september, hade bloggaren varit på kryssning med Silja Europa för att fira en högtidsdag. På natten var det stora vågor. Bloggaren minns att hon var rädd, tittade ut genom fönstret i hytten och tänkte på hur liten hon kände sig. Hur det skulle gå att klara en eventuell olycka för familjen med de små barnen…
Den 28 september 1994 gick Estonia under…
På jobbet den dagen kom inte en av cheferna till ett avtalat möte. Det visade sig att chefen hade flera anhöriga med på fartyget Estonia…
Minnesmärken har rest – här är det officiella Estoniamonumentet i Stockholm.
33 personer från närliggande Lindesbergs kommun miste livet och ett monument restes av de anhöriga. Läs mera HÄR!
En ofattbar händelse, svår att ta till sig. Bloggaren är säker på att hon aldrig klarat livet för sig och sina barn om familjen varit med på den färden.
Läs om Estoniakatastrofen HÄR på Wikipedia.
Vila i frid alla döda och tankarna idag går till de anhöriga.
Dagens predikan måste bli – var rädda om er och om varandra!
Livet är så kort och du vet aldrig när det är över för din egen del eller för dina älskade.
Lägg ilska och hat åt sidan för värme och kärlek.
Senaste kommentarer