På förmiddagen när jag gjorde saker som jag inte orkade fast jag måste – så bestämde jag mig för att försöka tänka positivt. När jag for runt i rondellen på väg till affären så dök detta upp i mitt huvud:
Livet är inte så farligt – om Du lever det varligt.
Det kändes rätt. När man är jättestressad, jätteledsen och känner att man inte orkar någonting alls längre – så känns livet verkligen FARLIGT! Hur ska man våga leva en dag till? MEN om man lever livet varligt så går det lättare. Tar en dag i taget, kanske bara en timma i taget – gör allting lite saktare och med mindre krav – så känns det mindre farligt, blir mindre hopplöst.
Så tänkte jag i förmiddags. Då visste jag ännu inte att det där brevet från Försäkringskassan skulle komma med posten och att jag åter skulle drabbas av ångest och lägga mig ner i sängen med känslan att aldrig orka stiga upp igen.
MEN så mindes jag dom där orden imorse. Lev livet varligt. Livet är verkligen värt att leva varligt och försiktigt. Det liv vi har fått ska vi förvalta väl – inte hafsa över, inte stressa bort och inte låta andras dumhet och kränkningar få en att ligga till sängs och förlora en ljummen vårdag för.
LEV LIVET VARLIGT – SÅ BLIR LIVET INTE SÅ FARLIGT.
Kramar från en som försöker
Senaste kommentarer