Feel in the Blogg

Jag står högst upp på den mörka klippan
Det är natt, mörkt runt omkring mig
Marken är ostadig,
skälver,
börjar rämna
Jag vet vad som väntar
Kan ingenting göra åt det
Jag faller
Skräcken när jag faller genom det totala mörkret,
djupt, djup ner
Sen vattnet
Mörkt, oändligt djupt vatten
Jag störtar rakt ner
Kämpar, kvävs, druknar
Men når vattenytan igen
Ser dig
Du är lika hjälplös,
klamrar dig fast vid mig
Vi sjunker, du drar ner mig
Druknar
Upp igen,
jag ser en strand
En ljus strand
Jag simmar
Simmar med dig hängande runt min hals
Hur ska jag orka
Inga krafter kvar
Då ser jag
människor på stranden
de vinkar
kastar ut en livboj
nej, flera – många
Stranden och räddningen verkar vara närmare än jag tror