Feel in the Blogg

Få har väl undgått Rädda Barnens ”Fattigskolan”.
Organisationen som kämpar för de fattiga svenska barnen…

Vad passar bättre att ta upp idag – denna fastlagssöndag som inleder fastetiden enligt den kristna kyrkan. Så här läser jag om fastan på Wikipedia:

”Fastan var viktig i medeltidens Sverige, men med reformationen under 1500-talet försvann den ur Svenska kyrkans lära, även om man under 1900-talet i stället började förknippa fastan med omtanke om nödlidande, men då handlade det i stället om att skänka pengar.”

I dagens DN har Rädda Barnen en helsida på bästa plats:
En sådan annons kostar nästan 400 000 kronor… Se HÄR! Rätt använda pengar??

Sidan efter i tidningen har den här artikeln: ”Fältet har lämnats fritt för den som ropar högst”, skriver Peter Wolodarski.
Det handlar om Syrien.

På Rädda Barnens hemsida läser jag så här:”Barnfattigdom är ett faktiskt problem i Sverige. Det stora flertalet barnfamiljer här har det gott ställt ekonomiskt, men de fattigaste har blivit fler. Under 2010 levde 242 000 barn i fattigdom. De är barn i familjer som har små eller inga marginaler alls.”

På Synonymer.se läser jag följande synonyma ord för fattigdom: armod, elände, nöd och misär.

Här är ett av förslagen från Rädda Barnen om barns armod i Sverige 2013:

Jag mår illa.

Det är möjligt att Rädda Barnen vill driva en närmast politisk kampanj mot ojämlikheten i Sverige. Om ett samhälle där klassfrågorna börjar utmärka sig mer och mer – men från det till att tala om fattigdom! 🙁

”- Vi i Sverige är så otroligt bortskämda! Jag skäms!”, säger en ung kvinna jag känner.

Det känns gott att ungdomar reagerar. Förmodligen kan den generation mina föräldrar tillhör vittna om vad verklig fattigdom vill säga. För mindre än 100 år sedan var kök och toalett lyx liksom mat på bordet.
Kanske vill Rädda Barnen väl och kanske borde de då använda ett annat ord än fattigdom. Enkel, spartansk – det kan vara svårt att finna rätt ord. Det handlar ju inte om att barn är medellösa utan om att föräldrar kan ha svårt att prioritera rätt.

Det handlar också om värderingar i livet. Vad vi anser att vi måste ha.
Ofta är det frågan om saker – mobiltelefon, dator, platt-TV, moderna kläder, cafébesök och pizza.
Åter då till detta med fastetiden. Wikipedia säger så här:
”Bland annat inom romersk-katolska och de lutherska kyrkorna har man under senare tid betonat att fastetiden är en tid då man kan kämpa mot sina ovanor och erbjuder att fasta i grupp och därmed uppmuntra varandra under fastetiden. Man väljer då själv något man vill avstå ifrån, till exempel: TV-tittande, godis, alkohol och kött, tidningar eller något annat. Meningen är att avstå från något för att vinna något annat. Att vinna tid för sin familj, att få pengar över att ge till de fattiga och så vidare.”

  ”Att vinna tid för sin familj” – kostar inte pengar och det är värt mycket mer än alla prylar i världen. Man kan vara fattig själsligt också och den fattigdomen i Sverige kan jag kanske hålla med om.

På tal om fattiga Sverige så fanns den här artikeln i DN igår, lördag: Över en miljon (1 miljon!) ton mat slängs varje år i Sverige.

För två år sedan startade Simon Eisner företaget Allwin som tar hand om mat som annars kastas dagen efter sista förbrukningsdag. Maten distribueras sedan till bl.a. stadsmissionen.
DN skriver att förra året levererade Allwin 260 000 måltider till hemlösa och utsatta i Göteborg.
Allwin utsågs till Årets Entreprenörer av Återvinningsindustrin 2012.
Tyvärr hittar jag inte artikeln på nätet. Ni får söka den i papperstidningen – DN lördag 9/2.

Iris har namnsdag idag. Grattis!

Fastlagssöndagen och bloggaren tänker odla lite själslig gemenskap. Kanske blir det semlor jag tar med till de kära föräldrarna men de är fasligt dyra. 25 kr stycket i Arboga.
Kramar kostar inget och de gör gott och varar länge i hjärtat. Det får bli fastlagssöndagskramar hos mor och far. 🙂