Feel in the Blogg

Imorse fick jag mig ett gott skratt. Det kan tyckas elakt – men så var det inte. Jag fick förtvivlade SMS från en väninna som är kattvakt. Hon ska vara kattvakt en lite längre tid och man kan kanske säga att ”smekmånaden är över nu”…
Först var det så gulligull med kissen i sängen. Åh, så mysigt! Sen blev det lite väl mycket katt när hon skulle sova. Katten ville nämligen absolut ligga på hennes ansikte… Varje natt vaknade hon av morrhår som killade i näsan. Det kanske är kul och gulligt ett litet tag – men inte veckovis… Så resonerade min väninna och jag hade säkerligen gjort detsamma.
Så hon stängde sovrumsdörren och lät kissen stanna utanför. Vilket kattfnatt det blev! Katten jamade och rev på dörren men min väninna gav sig inte. Iförd öronproppar och ett enormt tålamod stod hon fast vid den stängda dörrens princip.
I SMS till mig våndades hon för vad som skulle vänta på morgonen när hon tittade ut ur sitt gömställe. Hon hade redan planerat för nytapetesering om ommålning av sovrumsdörr. Samtidigt klagade hon över allt katthår i sängen och jag kan bara ana vad hon tycker om blöta, smutsiga tassar från en katt som vill gå ut…

Ja, det var inte riktigt snällt att skratta – men väninnans klagolåt räddare min morgon och förmodligen hela min dag. Jag blev på gott humör direkt och jag skrattade åt det humoristiska i det hela, INTE på min väninnas bekostnad.
OCH jag har talat om för henne att det nog blir en blogg om detta… (Har dock inte väntat på svar om vad hon tycker om det… Det kanske hon kan avslöja i en kommentar till denna blogg! 😀 ).

Jag som har tre katter är liksom van vid kattfnatt! Vad är väl hennes lånekatt mot mina tre ”galningar” här hemma!! Här kommer en kort beskrivning av kattfnatt hos oss!

Felix! Min man kallar honom ”porslinskatten”.
Blixtstilla, som gjord av porslin, sitter han och verkligen stirrar ut en samtidigt som han då och då frambringar ett hest, ynkligt jamande. Det betyder att någon, nästan alltid jag, ska rusa upp, släppa allt för händer och kasta mig iväg i full fart mot katternas matskål alltmedan man hojtar: ”Jag ska ta maten för dig!!” Då är Felix nöjd och har triggat igång aptiten.
(Tja, man behöver ju röra på sig – så det är väl OK…)

Vilda Wilma och matvraket Curry!
När inte Wilma, som här, slickar och biter Curry i huvudet medan hon sparkar honom med bakbenen, så får hon verkligen kattfnatt emellanåt. När det är FÖR trist hemma så börjar hon rusa runt hela lägenheten. Full karriär så mattorna ryker och med öronen pressade bakåt! Hon letar efter äventyr…
(Det är bara att stå ut med det också…)

Curry som är den snälle och beskedlige har också sina sidor. Han är matälskaren nummer 1! OCH han tigger – värre än en hund! När vi ska äta placerar han sig med ett gurglande läte i strupen på närmaste stol intill. Där reser han sig på bakbenen och buffar med sitt huvud mot husses huvud. (Lite svårt för honom att äta då…). Samtidigt som Curry buffar, försöker han med sin tass att dra ner husses hand så att det han har på gaffeln eller skeden kommer i kattens nivå, nivån som innebär att Curry tar maten! Alltmedan gurglandet i strupen fortsätter och han tittar bedjande in i husses ögon.
(Fast – man behöver ju inte äta så mycket mat egentligen… Lite reducerad kost skadar väl inte…)

Har man katt får man stå ut med sånt här! För inte finns det väl någon som ”talar med katter”!? Ni har väl sett Cesar Millan – ”the dog whisperer” – på TV4Plus!? Han som är ”Mannen som talar hem hundar”!Kolla hans hemsida genom att klicka HÄR!

Fast katter är ju inte hundar. Har man katt får man nog ha lite mer tålamod, lite mer överseende än med en jycke i familjen. Det är liksom inte så mycket att göra åt saken.

På tal om jyckar…

Imorse var jag i blåsväder – i ordets rätta bemärkelse! Det var kraftiga höstvindar när jag tog min promenad – MEN solen sken och jag träffade glada hundar på min väg, liksom deras glada ägare!
Först ut var Märta, klok pudel och något av Arbogas kelgris. Henne blir man alltid glad över att träffa. Hon lutar sitt huvud emot en och vill bli klappad. Husse Ove Granberg hade bråttom hem för han hade motvind och för tunn jacka.
Cykelbron visade denna blåsiga åvy idag:
På väg därifrån mötte jag Kid!

Kid är en lagom tjock bostonterrier i sina bästa år!

Kid var jättepigg och glad! Ville gärna hälsa och fick mig på ännu bättre humör! Här är Kid med sin husse som jag också fick en pratstund med!

Ån såg höstlik ut i blåsten men solen lättade upp det hela!

Kommunens folk räfsar löv på det nya viset – med maskin. Det var dock inte helt enkelt idag med den kraftiga blåst som rådde.

Ån glittrade som av diamanter i solljuset. Kanske det är svårt att uppleva det via foto – men jag gör ett försök.

Sen till ”Arbogas interna svårigheter”! Vad kan jag då mena med det??

Jo, jag har en känsla av att beslutsfattarna inom Arboga kommun tror att invånarna i staden faller under begreppet: ”Det är svårt att lära gamla hundar sitta”- för att hålla oss lite kvar i ”jyckesvängen”.

Kolla här:
Se så fin den nya P-platsen blivit norr om varhusen i centrum! Uppfräschningen blev faktiskt lyckad trots att ”Filosofen” spretar kvar. MEN – nu till ”svårigheterna”!

Se här:

Av någon outgrundlig anledning tror beslutsfattarna i Arboga att har arbogaborna kunnat åka rakt igenom P-platsen tidigare – så måste de kunna göra det i fortsättningen också!!??

Det betyder att det är förenat med livsfara att ta sig fram till Konsums kundvagnar liksom att beträda gångbanan som löper mot övergångsstället! Arbogaborna ska nämligen köra bil rakt över gångbanan!!??

Varför?? Jag kan inte för mitt liv förstå varför?? Jag kan heller inte fatta varför man inte helt sonika placerar de tunga blomsterkrukorna mitt på – så att bilar INTE kan köra igenom! Sätt sen dit en förbudsskylt!
Arboga kommun har ju infört en mängd nya regler och förbud – varför inte ett förbud här!? Jag hoppas kommunalrådet Olle Ytterberg har ett svar att framföra här på min blogg!

Vi arbogabor har inte alls svårt att sitta fint! Vi tål nog det mesta. Vi klarade av en gågata! (Ja, inte riktigt alla förstås… Det pågår fortfarande en del tafatta försök att få tillbaka biltrafiken fram till Systembolagets port…). Vi klarade av ”Filosofen” och vi klarar av att ”Varuhusen” ännu inte har fått någon ny hyresgäst sedan Hemköp försvann.
Nog tusan klarar vi av att backa bilen och köra tillbaka när vi ska lämna den nya fina P-platsen i stan!!??

Låt nu inte löjets skimmer falla även över denna P-plats!! Snälla sätt upp en förbudsskylt och stäng av ordentligt för genomfart innan den händer en olycka på gångbanan!

Jaha, så var det slutbloggat för idag! Vi ses igen imorgon! 😀