Feel in the Blogg

Pippi Långstrump var ju ”sakletare” och hittade en massa skojiga grejer genom det. Sakleteri har också bloggaren provat på – men lika bra resultat som Pippi! 😀

En dag var det bara STOPP! Nu får det vara nog! Och den dagen inföll igår. Så här såg stora skåpet i köket ut – då: Avskyvärt eller hur! Man blir ju trött bara man tittar på eländet!

Sagt och gjort – här skulle rensas! Massor sorterades bort i soppåsar men tänk så mycket kul jag hittade! Se bara!

En massa gamla fotorullar! Man kan undra vad som finns på bilderna?
En hel påse med nycklar!! Den orange nyckelringen känner jag igen! Den fick vi som tog körkort 1972 på Axelssons Trafikskola som höll till på Österled.
När jag väl tagit körkortet avslöjade min trafiklärare i ett något berusat tillstånd i Köpings Folkets Park att han varit SÅ kär i mig. ”- Men jag kunde ju inte göra något , jag var ju din lärare! ” (Tack och lov för det, tänkte jag…) Frid över hans minne – han är död sedan många år.

Och hur såg man då ut på den tiden? Tja, så här kanske – en tuff (= likgiltigt sur) version ihop med bästa kompisen Karin:
Eller så här, ett gladare fotot också!

Filmisar! Pernell Roberts – min favvo ”Adam” från ”Bröderna Cartwright” och Arbogastjärnan Bibi Johns!

Sorterande fortsatte i många timmar…

Knivar i parti och minut!! och en stämpel från ”när det begav sig”!! Läs spegelvänt och ni ser texten ”CASABLANCA NIGHT CLUB”!
På den gamla goda tiden hade vi en fest med namnet Casablanca Nightclub i Arbetarföreningens lokal på Nygatan.

Den gjorde sådan succé att folk trodde att vi faktiskt startat en nattklubb och ville komma tillbaka lördagen därpå!!
Vi hade tidsenligt klädkod och den skulle vara anpassad till nattklubbsmiljö. Jag ska INTE avslöja vad jag hade på mig. Förhoppningsvis finns inga bilder kvar från den tiden… Vågat, så mycket kan jag avslöja!

Det var inte bara fest på den tiden – vi bakade också! I lägenhet ovanpå vår bodde Tobbe och Ylva. Tobbe och jag bakade olika sorters bröd – ibland t o m på nätterna! Sen bjöd vi våra respektive på en god macka. Vi kunde sitta och äta på trappan sent en ljus sommarnatt. Vilka fina minnen.
Några av våra egenhändig komponerade recept hittade jag också i skåpet! 3 juli 1983 är det ena receptet daterat.

Ett urklipp på brorsdottern hittade jag också! Bettan äter i skolbespisningen.
Den här baljan var full med saker.  På sidan av baljan står äldste sonens namn skrivet. Det var hans badbalja när han var spädbarn. Jag kan inte fatta att han varit så liten en gång!!

En skolbok från mellanbarnets tid fann jag. Direkt var man tillbaka i skolan på 1990-talet och det var inte bara bra minnen…
En tidig bild från ett kalas på gräsmattan vid vårt hus. Mimmi fyller 2 år och firas! Det var äldste sonens bästa kompis och se så glada de ser ut! Emilie bodde i porten intill och varje morgon rusade sonen till hennes dörr, öppnade brevinkastet och skrek: ”-Mimmie! Mimmie”! Lyckliga barndomsminnen.

Här är han lite äldre på Kyrkans Barntimmar! Lillebror syns bakom. Bröderna är klädda i likadana kläder inklusive slips!! Det var förmodligen julgransplundring eller något annat trevligt i kyrkans regi.

Lillasyster var inte stor här! Tummen i munnen, klappandes katten Siv, som kallades Sippan och som egentligen hette Frasse och var en hankatt.

På tal om Sippan så var det en alldeles särskild kisse! Han fick t o m julkort av sina kamrater! Framsidan på kortet såg ut så här: En bild som bloggaren särskilt gillar!
Sippan blev hela 18 år – en mycket älskad och saknad katt.

Allt det här fanns i högarna som jag vräkt ut från skåpet och ner på golvet. Och det fanns mer…
På tal om katter så hittade jag s k egna frimärken! ”Hasse 1995” står det och det är förstås inget riktigt frimärke. Man kunde få sina foton tryckta till brevmärken genom ett företag som hette Letterface. Tyvärr hittar jag inte företaget längre när jag söker på Internet.

Hasse kom efter Sippan och blev en lika högt älskad kisse! Tyvärr fick han problem med njurarna och levde endast till 12 års ålder.

Andra märken jag hittade! Passar väl verkligen även idag!

En hopskrynklad tjuga hittades! Så lite lön för mödan fick jag! Tur att det inte vara en massa värdelösa 25- och 50-öringar…

Klart! Drygt 5 timmar tog det! Men sen började jag ju leta efter den där lilla pillerasken… Jag visste att det fanns två! Men VAR hade jag lagt den minsta?? Leta, leta, leta! Hälla ut alla kassarna och leta igen! ”- Inte kunde jag väl ha slängt den??”
Ett tag tänkte jag att jag misstagit mig. Det kanske bara fanns en enda ask… Men – jag hittade den! Felsorterad i mitt nystädade skåp!

Nu finns dom där i skåpet, båda askarna, bredvid varandra.

Och visst blev det fint! Ordning och reda – och även om det var trist och tröttsamt mot slutet – tänk så mycket kul saker jag hittade!

Bli en sakletare du också! 🙂

Avslutar med en bild på en av arvtagarna efter Sippan och Hasse – katten Felix!
Ha en fin dag! Tips: Städa ett skåp! 😉