Feel in the Blogg

Så här ser Arboga Tidning ut idag. ”Misstänkt dubbelmord i Arboga”. Vi var många här i Arboga som reagerade starkt när vi fick höra tals om händelsen igår. Inte bara för att det rörde sig om ett misstänkt mord utan för att det gällde en mor och hennes lilla barn. Tankarna gick direkt till Emma och hennes två små barn som mördades för fyra år sedan. En iskall känsla i magen som lugnades först när jag och andra kunde läsa på Facebook att Emma och hennes lilla dotter inte var de drabbade.

Självklart är händelsen fruktansvärd i alla fall. Och förmodligen redan innan de döda kropparna förts bort hade pratet satt igång. – Vem är kvinnan? – Är det någon vi känner?  -Vem är mördaren?

På Internetsidan Flashback kom det snart fram vem kvinnan var. Flashback kallar sig, citat: ”Sveriges största forum för yttrande- och åsiktsfrihet samt självständigt tänkande.” Det betyder fritt fram för allt – oavsett om det är sant eller inte. Och etik vet man inte vad det är där.

Via Flashback kunde man få veta mera om den mördade kvinnan genom hänvisning och länkar till nättidningen ”Realisten” som visade bild på kvinnan och barnet men också talade om vem den troliga mördaren är!
”Realisten” beskriver sig själv så här: ”Tidningen Realisten är en nyhetstidning som vilar på en realistisk idébas. Tidningen ägs av det politiska partiet Svenskarnas parti, men ideologiska avvikelser från partiet förekommer. Tidningen ska ses som ideologiskt fristående och publicerar nyheter och artiklar utifrån ett brett spektra.”

  Om ”Svenskarnas parti” skriver Wikipedia så här:

”Svenskarnas parti (SvP) är ett svenskt högerextremt politiskt parti som definierar sig som nationalistiskt men ofta kallas nynazistiskt i media. Partiet bildades, under beteckningen Folkfronten, den 22 november 2008 efter att Nationalsocialistisk front lagts ner. Partiets tidning som ges ut på Internet heter Realisten. Svenskarnas parti hör till de grupper som bevakas av svenska säkerhetspolisen, och anses av dem ingå i vit makt-miljön.”

Med den informationen kan vem som helst ana varför tidningen ”Realisten” hade information om en mördare i Arboga. 🙁

Etik hör inte hemma hos vare sig ”Realisten” eller ”Svenskarnas parti”. Men Facebook då? Där allt startade. Där jag kunde lugna ner min iskalla rädsla. Tja, det beror ju på hur man menar? Och vad man tänker om etik?  Om den egna nyfikenheten väger tyngre än de etiska grunderna?

Så här står det på Wikipedia om ordet etik: ”Etik, (från gr. ethos; sed), eller moralfilosofi, sedelära, en moralvetenskap, den del av filosofin som försöker besvara frågor som ”vad är det goda”, ”vad är det rätta”, ”hur bör man bete sig”.
I mer allmän bemärkelse: en uppsättning regler för uppträdande och förhållningssätt.”

Med andra ord – lite av oskriven lag kanske – och särskilt i sammanhang som t ex Facebook. För hur höga moraliska värderingar man än har kan det vara lätt att falla till föga för skvallret. Det ena ger det andra, någon frågar och du svarar.
Du försvarar dig kanske med att du faktiskt inte sagt allt, inte nämnt namn eller detaljer – men ändå tillräckligt för att få igång kedjereaktionerna, tisslet och tasslet.

Man är inte mer än människa. Jag tog också reda på mera men gjorde det icke-officiellt s.a.s. Jag gick inte ute på Facebook och berättade utan höll det för mig själv.
När folk berättade öppet med namn och detaljer på Facebook samtidigt som man i de lokala nättidningarna skrev att de anhöriga inte var informerade ännu – då kändes det osmakligt. Inte etiskt alls!

Så se upp med pratet! Du vet aldrig när det du säger eller skriver kan hamna i orätta händer! Eller när din nyfikenhet blir till skada för andra människor.

Jag tände ljus för den döda kvinnan och hennes lilla barn igår. Mina tankar går till deras anhöriga.

Så lite annat. Löftet att inte kasta ut granen kom på skam igår. När jag väl plockat undan alla julsaker följde julgranen med av bara farten… Dock gjorde jag en deal med granen (om man nu kan göra det?). Jag ställde ut en hink med vatten och placerade den vackra granen i den. Förhoppningsvis kan den dricka vattnet då och då när det inte fryst till is och visst är den vacker där den står – där också?

Och inne blev det skönt och julfritt överallt! Och inte ens en halv sopskyffel med barr lämnade granen efter sig! 🙂

Var rädda om er – men också om varandra!