När man kommer av sig pga allt elände…

Ankdammsnytt, Arbogas Medeltidsdagar och andra begivenheter, BÖCKER jag läst, Lokalt, Solglimtar och Istappar Kommentera!

Ibland kommer man av sig. Allt man hade tänkt skriva om känns plötsligt helt oviktigt, i det närmaste löjligt i sammanhanget. Jag tänker förstås på min första blogg idag, 18 maj 2011.
Det var en blogg som bara måste skrivas! Som gick före allting annat!

För mig är det ofattbart hur man kan behandla liv så. Hur man kan låta girighet, makt och respektlöshet få fullt spelrum. Men det värsta av allt – hur vi andra, som ändå känner, förstår och blir upprörda – ändå låter det ske. Vi är medansvariga! Så länge vi inte reagerar är vi lika mycket djurplågare som de som så grymt behandlar djur vid slakt.

Jag känner oerhörd vördnad inför liv – och jag hoppas att fler känner likadant. Oavsett om det är en människa, en varg, en ko eller en liten katt.

Nu kommer det jag hade tankar på att skriva om imorse innan jag läste Svenska Dagbladet.

Tid – jag hade tänkt skriva om tid!

Jag har en märkligt förhållande till tid. Mina klockor ser inte alls ut som på bilden här ovan – dvs är synkroniserade. Nej, jag har ett antal glädjeklockor, som jag kallar det. Klockan min arm visar 5 minuter före, detsamma gäller köksklockan men väckarklockan går en hel kvart före!
Jag lurar mig själv alltså… Jag tror att jag vinner tid och blir glad när jag upptäcker att jag faktiskt inte är för sent ute när jag ska någonstans. Så dumt!
Och ändå vaknar jag för tidigt varje morgon när jag ställt väckarklockan på ringning. Sover oroligt när morgontimmarna närmar sig och vaknar flera gånger innan klockan 6, som jag ställt klockan på. Så när jag sovit så där oroligt ett par timmar går jag upp minst en timma innan väckarklockan skulle ha ringt..

Det är sviter från tiden innan kollapsen – innan utbrändheten slog till med full kraft och alla klockor stannade…
Den där fruktansvärda tiden då 24 timmar inte var nog. Då jag vaknade mitt i natten, grubblade och kom på lösningar på arbetsproblem som jag sen gick upp för att jobba med. Den där fasansfulla tiden som bara kunde sluta på ett sätt… Med förföljelse och trakasserier från Försäkringskassan…

Imorse bestämde jag mig! Nu ska alla klockor gå rätt! Nu ska jag börja leva i realtid! Nu är nu och inte senare! Jag ska börja leva rätt.

Levde rätt gjorde inte tjuven som tog nattvardssilvret! Han eller hon passade på när Köpings församling skulle åka på pilgrimsutflykt. Fast man undrar ju lite vad det var för sorts utflykt när prällen plötsligt glömde allt, till och med nattvardskitet. Kyrkoherden säger till sitt försvar, enligt notisen i Arboga Tidning: ”Det var vårkänslor i luften…” Inga fler kommentarer…

I tidningen idag noterar bloggaren denna speciella blomma som en läsare fotograferat och förärat redaktionen med! Maskrosen symboliserar kanske Miljöpartiet i Arboga som muterar med M, Fp och Kd! :-D

På tal om blommor och blad

- igår såg det ut som snö på min gräsmatta!

Det var dock inget försenat snöfall utan blomblad!

Imorse såg det ut så här genom mitt sovrumsfönster.

Visst lever vi en ljuvlig tid!
Maj månad, med solsken och uppfriskande regn emellanåt. Lev! Och låt leva…

En som inte låter sina offer leva är Jo Nesbö - och jag gillar inte riktigt hans deckare. Den här bocken vann jag genom Bokus och har därför läst den. Men det var knappt jag klarade det.
Jo Nesbös stil att låta mördaren döda sina offer med tortyrliknande metoder är ingenting för mig. Jag börjar då bara fundera på hur författaren mår egentligen? Varför han skriver sådana saker?

Sen ogillar jag Nesbös hjälte – Harry Hole. Jag har svårt för avdankade kriminalare som går på droger men ändå lyckas nysta upp de mest horribla mordhistorier och dessutom, till råga på allt, får de vackraste men också smartaste kvinnorna att falla som furor för sig. Kanske är det Nesbös egen fiktiva drömvärld som får utlopp i böckerna.
Hole är som Helgonet – fast fulare och mer otillständig. Han kämpar sig igenom de mest otroligt farliga situationer, överlever knappt, reser sig, skakar på sig och ger sig genast iväg på nästa uppdrag. Hur trovärdigt är sådant?

Fast varför ska deckare vara trovärdiga egentligen? Det är ju verklighetsflykt och jag måste faktiskt erkänna att ”Pansarhjärta” är väldigt spännande och jag gillar Nesbös upplägg där man tror att nu är mordgåtan löst – för att i nästa stund kastas in i en ny förveckling, ett nytt upplägg.

Något mer att skriva om idag då? Jo, känner du ett stort behov av att gifta dig och samtidigt vill göra det lite mer uppseendeväckande och publikt – kom till Arboga! Medeltidsdagarna i Arboga som återkommer varje år i augusti – har som höjdpunkt det medeltida bröllopet. Så är det förstås tänkt att bli även i år – men inget blivande brudpar har hört av sig till Föreningen Arboga Medeltid!

Så slå till! Gänga dig med tjejen du bott ihop med så länge! Tjejer – fria till mannen i ditt liv! Bli 2011 års medeltida brudpar i Arboga och få ett fantastiskt minne för livet – ett bröllop utöver det vanliga!

Klicka HÄR för att komma till Medeltidsföreningen! Vill du anmäla dig och din blivande direkt – här är e-postadressen: info@arbogamedeltid.se

Vi ses igen!


 

 




  • Sandyjohansson86

    Får jag använda bilden på brudparet till min bröllopssida?

  • http://filindeblogg.nu Susanne

    Hej Sandy. Jag vet inte riktigt vilken bild du menar – men det är säkert OK./Susanne

Premium Wordpress Themes by Natty WP. Web Hosting
Images by our golf tips desEXign.