”Sörj ej att han är död – gläds åt att han har levat” – så står det ibland i dödsannonserna här i Sverige. Det omvända gäller idag när det talas om Usama bin Ladin – som enligt uppgifter från USA har påträffats i Pakistan och dödats av amerikanska soldater. 
Sörj ej att han har levat – gläds åt att han är död…
Självklart kan jag förstå såväl aggressioner som lättnad i sammanhanget och ändå bär det mig som människa emot att glädjas över att någon är död. I USA firas det med glädjerop, champagne och dans framför Vita huset. 
Det känns märkligt att fira någons död med fest.
I P1 imorse sa t f statsminister Jan Björklund något liknande. Glädje är liksom inte rätt ord.
Jag tänker på att Usama en gång var en liten nyfödd baby. 
Ett barn bland andra i Afghanistan. 
Vad gick snett? Hur blev han den han blev? En galen människa? Kanske. En man med frustrationer och hat i bagaget som spritt terror och död över världen. 
En man som skapade terrornätverket al-Qaida.
”Grunderna till cellen al-Qaida lades 1988 av Usama bin Ladin i kampen mot den sovjetiska ockupationen av Afghanistan”, kan man läsa på Wikipedia. Så småningom kom bin Ladins hat att riktas mot USA. Läs mer på Wikipedia genom att klicka HÄR!
Vad händer nu? Vad får glädjescenerna i USA för konsekvenser? al-Quaida har redan tidigare hotat med hämnd och för en tid sedan talades det om att en bomb finns utplacerad i Europa och att den kommer att detonera om Usama bin-Ladin dödas.
Hur kommer hatet och terrorn att fortsätta? Vilket land drabbas härnäst? Hur många människor ska få sona Usama bin-Ladins död? 
Stockholm 
Madrid 
Moskva 
USA 
Men det viktigaste frågan: Hur får vi stopp på denna terror? Hur kan vi istället lära oss att älska vår nästa? Respektera varandra och känna tolerans?
Frågor som förmodligen kommer att förbli obesvarad. Alltmedan festen pågår i USA och hatet bubblar över inom al-Quaida och andra falanger till terrororganisationen…
Vad gör vi med vår värld??
Senaste kommentarer