Män! Men? Kan det vara ett men att vara man?
Jag menar, kan det innebära nackdelar att vara en man i vissa situationer? Det är en fråga som jag och kanske flera ställt sig. Då tänker jag inte på den ordinäre mannen i vardagssituationer utan män kopplat till sex. 
Som kvinna har jag genom åren kommit i kontakt med problemet som uppstår då mäns hjärna kopplar igång delarna som handlar om sex. Tyvärr gör deras hjärna rätt ofta så och vid mindre lämpliga tillfällen. 
Det har för mig inneburit att vänskap försvunnit därför att det inte gick att fortsätta att vara vän med en man sedan han kopplat in sexhjärnan. Då försvann alla förutsättningar och den fina kontakt vi haft gick om intet.
Men det är inte bara vänskap som försvinner – relationer, familjer, levnadsstandard – går förlorade när reptilhjärnan kryddad med sex går igång. 
Hur många förhållanden har inte kraschat på grund av detta? Hur många barn har inte gråtit för att pappa försvunnit med en ny, ung, ”roligare” kvinna? Hur många ekonomier har gått i kras? Hus bytt ägare? Levnadsstandarder försämrats?
Jag talar nu om gubbsjuka, 50-årskris eller det tillstånd som uppstår när mäns sexrelaterade hjärna upplever att slutet är nära!. Sexkraften avtar, deras ”möjligheter på marknaden” minskar.
När dessa män känner ett tvång att bevisa igen och igen att snoppen kan!
I samma veva upplevs den kvinna som mannen älskat plötsligt som trist, hopplös och fullständigt ointresserad av sex.
Är det så? Är kvinnorna sexovilliga? Eller handlar det om att vänta in, att mjuka upp, att ge rätt förutsättningar för ett bra sex för båda? Inte bara pang på rödbetan! För hur kul är sånt? 
Mäns sexpanik får ödesdigra konsekvenser. Här om veckan talade jag med en äldre man som berättade lite om sig själv. Han kom in på något han kallade sitt livs tragedi. Det handlade om denna sexdesperation.
Mannen berättade att en gång hade han haft allt! En bra fru, ett litet barn, ett fint hus, sommarnöje utomlands och en god ekonomi. På kort tid förändrades allt. Han blev upp över öronen förälskad i en ung kvinna.
”- Det var enbart sexrelaterat”, sa mannen. ”-Det hade ingenting med verklighet och framtid att göra. Jag kunde inte tänka klart. Det handlade bara om henne och hennes ungdom, hennes kropp och att hon ville ha mig fast jag var gammal.”
Inom ett par år hade han förlorat allt. Familj, hem och pengar. ”-Det värsta var att jag förlorade min lilla dotter”, sa mannen till mig. ”- Visst försökte jag ha kontakt men att vara söndagspappa gav inte det där vardagliga.
”- Jag har ångrat detta i hela mitt liv”, sa den gamle mannen.
Vad är det för fel på män? Varför kan dom inte behärska sig? 
När man sen kopplar detta panikrelaterade och de konsekvenser det kan få – till att män styr världen – börjar i alla fall jag oroa mig.
För vad kan det innebära? När snoppen styr hjärnan som styr besluten som ska få hjulen att snurra i vårt samhälle?
Jag är verkligen ingen manshatare – tvärtom älskar jag män! Men jag gillar bra karlar som visar respekt och som lyssnar, tar en diskussion. Män som det går att föra en dialog med och som kan få mig att förstå män och männen att förstå mig och andra kvinnor.
Kvinnor är inte alls mot sex – men dom kan bli! När män inte kan behärska sig, när män inte väntar in sin kvinna och hittar rätt tillfällen – då kan det helt säkert bli tvärnit!
Ja, är det ett men att vara en man? Vad säger ni män?
Själv värnar jag mycket den vänskap jag har – med såväl män som kvinnor. Allt är inte sex – det finns så mycket mera. Men sex kan vara en väldigt bra del – vid rätt tillfälle och med rätt person.
Senaste kommentarer