Ja, det var nog mest jag som tjatade den frågan till den blivande maken… Men det gav resultat till slut. 😉 Han gav väl upp stackarn! Men han verkar inte ha lidit speciellt mycket under vår tid tillsammans, för idag firar vi ett antal år sedan vi gifte oss. Ett ganska stort antal år… Jag säger inte hur många – döm av bilden själva…
Brudklänningen åkte jag till Stockholm och köpte ihop med min bästa vän Junith. Brudkronan är virkad av en annan vän – Kristina – och bröllopsbuketten bands av Heléne, också en kär vän. Fracken hyrde den blivande maken i Örebro.
Gifte oss gjorde vi i Regna Kyrka i Östergötland där min mor och far också vigdes för länge sen. Regna är mammas hemtrakter. Häst och vagn till hembygdsgården där middag med dans hölls.
Imorse när jag vaknade kom jag att tänka på visan som Glory sjöng solo för oss på vårt bröllop:
Kärleken kommer och kärleken går,
ingen kan tyda dess lagar.
Men dig vill jag följa i vinter och vår
och alla min levnads dagar.
Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din
din lycka är min,
och gråten är min när du gråter.
Kärleken är så förunderligt stark,
kuvas av intet i världen.
Rosor slår ut ur den hårdaste mark,
som sol över mörka gärden.
Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din
din lycka är min,
och gråten är min när du gråter.
När jag tänkte på orden så kände jag – jo, det stämmer. Då – och ännu.
Ikväll ska jag bjuda min mor och far på bröllopsmiddag! Vår bröllopsdag infaller ju på en lördag – precis som när det begav sig en gång. Brudgummen och alla barnen (3) ska förstås vara med! Jag har just varit ute och plockat smultron till efterrätt. Fick ihop nästan en halvliter på vår gård! Det räcker till dekoration på 7 hemgjorda bakelser till efterrätt!
Middagen blir entrecote som jag köpt på Konsum – KRAVMÄRKT och EKOLOGISKT!! Handla på Konsum i Arboga – dom har många kravmärkta och ekologiska köttvaror!
Ja, tiden går och den går fort! Med tjockare hull, lite rynkor och kortare hår är jag ändock precis samma Susanne som jag var en gång! Nja, lite klokare har jag nog blivit med åren… och lugnare… 😀
Gift er gott folk! Det är en fin tradition, en härlig fest och ett minne för livet! Så grabba tag i sambon och släpa honom eller henne till prästen!! 😉
Senaste kommentarer