Idag är min tonårsdotter ”blind”. Tidigare i veckan har hon varit stum en dag, döv en dag och idag alltså blind. Imorgon ska hon vara sängliggande och förlamad.
Det är hon själv som kommit på idén med sin ”handikappvecka”. Jag tycker det är fantastiskt av en tonårstjej att hitta på detta!
Hon gör det för att prova på hur det är att ha dessa handikapp. Försöker uppleva vad människor som är blinda, döva o s v har för sorts vardagsliv.
Jag beundrar henne!
Vi kanske alla borde prova på en handikappsdag eller bara för ett par timmar!
Svårigheten är väl att uppleva ett av de svåraste handikappen – de psykiska. Hur föreställer man sig panikångest, svår depression och självmordstankar ”på riktigt”. Tyvärr och lyckligtvis är det nog en omöjlighet.
Men vi borde nog alla ta tillvara våra liv lite bättre. Inte uppleva det så självklart att vi kan slänga benen över sängkanten på morgonen, läsa tidningen eller lyssna på favorit-cd:n.
OCH åtminstone FÖRSÖKA ta in att psykiska handikapp är oerhört tungt och nedbrytande – inget man nonchalerar, jagar med blåslampa eller snackar skit om!
NJUT alla ni som kan läsa denna blogg för det betyder att ni är seende!
Kramar!
Senaste kommentarer