Idag köpte jag faktiskt en kvällstidning. Av den enkla anledningen att de i Arboga mördade barnens pappa uttalat sig och även skrivit ett brev till Västmanlandspolisen som det publicerades delar av.
”Sluta dalta med tyskan” och ”Jag blir grymt arg” är några av kommentarerna från pappan. Jag förstår honom och hans ilska beror bl.a. på att den tyska kvinnan får träna på polisens privata gym ihop med förhörsledaren(!) och vistas relativt fritt.
Om det nu finns någon sanning i detta?
Ibland tänker jag att det här fallet har fått drag av det s k ”Stockholmssyndromet” – fast lite omvänt. Stockholmssyndromet blev en formulering som används över hela världen – ”the Stockholm syndrom” – efter det s k Norrmalmtorgsdramat 1973 i Stockholm. Gisslan i banken kom in i ett psykologiskt tillstånd under de dagar de hölls fångna som gjorde att de utvecklade en relation till sina kidnappare.
Om ni klickar HÄR kan ni läsa vad Wikipedia säger om Stockholmssyndromet
Det samma tänker jag nu om polisen och den tyska kvinnan. Är hon psykiskt sjuk, kanske psykopat, så borde det vara fullt möjligt att hon lyckas manipulera polisen också. Utveckla en relation till personalen och kanske t o m förhörsledaren. Göra att de börjar gilla henne, går över gränsen för vad som borde vara möjligt för en misstänkt barnamördare att erhålla som häktad och inlåst.
Samtidigt kan jag också förstå om polisen inkl förhörsledaren vill få så pass bra kontakt med den misstänkta mördaren att hon känner förtroende för polisen och möjligen börjar berätta – om hon nu har något att berätta om.
Det jag verkligen har full förståelse för är den oerhörda frustration som barnens pappa måste känna och som nu kan läsas i kvällstidningen. Och inte bara pappan – utan också mamman och den övriga familjen!
Att dagarna bara går och ingenting händer! Det enda man får höra är att bevis saknas, analyser är inte klara och omhäktning måste ske igen och igen och igen.
Jag har full förståelse för att alla dessa dagar, månader, nu ett helt kvartal av väntan – innebär sorg, tårar, ilska, hat och bestörtning över att ”ingenting händer”! Det fruktansvärda brottet att ta livet av två små barn i deras eget hem får ingen lösning!
Tiden bara går och man undrar: VAD GÖR DOM?? VAD GÖR POLISEN??
Då blir man ”grymt arg” av ryktet att förhörsledaren styrketränar på Polisens gym ihop med den som misstänks ha mördat två små barn!
Senaste kommentarer