Igår tog jag en cykeltur till Konsum. Mellan Konsumhuset och gamla Hemköp har det ju stökats och bökats länge förutom på parkeringen.
”Den lyckliga Arbogafilosofen” ser inte särskilt lycklig ut. Han verkar mer vrida sig i våndor bland all bråte och maskiner…
Jag gick närmare:
Intresserad som jag är – undrade jag varför det grävdes mellan husen. Skulle det möjligen dras någon form av ledning under mark?
Jag frågade en trevlig man:
Jo, det skulle fräschas upp, sa han! Men han hade också synpunkter på ”uppfräschandet”. Han berättade för mig att det är en betydande nivåskillnad mellan filosofparkeringen och platsen mellan varuhusen. Så stor som många centimeter vilket kommer att betyda att det bildas en svacka fram emot den ”lycklige” på sin P-plats.
”I vinter kommer det att samlas vatten i svackan som blir is och då kommer en massa människor att dratta på arslet”, som den orangeklädde uttryckte det. ”Jag har flera, flera gånger pratat med ansvariga i kommunen om detta och påpekat problemet för stadsarkitekten – men de bryr sig inte” fortsatte den orangeklädde.
”Typiskt Arboga” sa jag. ”Nu vet vi i alla fall vad insändarsidorna kommer att handla om i vinter!”
Men VARFÖR ska Arbogas styrande vara så dumma? Varför lyssnar de inte på yrkesmän? OCH vad kostar det att göra om hela bygget – när folk nästa vinter har brutit armar och ben?
Usch, vad trött jag blir. Det är vid sådana här tillfällen jag är ett lovligt byte för alla andra kommuner som vill ha nya invånare!
Den genomtrevlige mannen från Bosnien skakade på huvudet och skrattade åt alltsammans. Ja, kan man göra annat åt eländet??
Skakad tog jag mig hem per cykel och dukade upp frukost nummer två för dottern och mig i syrébersån! Där bland lummig grönska med färskt bröd från Hå-Ges och en kaffelatte blir jag Arbogabo igen. Tack och lov för gamla Glasblåsargården!
Senaste kommentarer