När media tar strypgrepp på någon och lägger ut personens liv i spaltmeter efter spaltmeter eller sida upp och sida ner på Internet – så förvandlas livet till en såpa.
Plötsligt blir personen var mans egendom. För en kortare eller längre tid figurerar han eller hon som massmedial huvudperson. Allmänheten får veta ”allt” om personen. De dåliga sidorna blir fruktansvärt dåliga och de goda blir änglalika.
Med ens ”känner” alla honom eller henne. Det hatas och bespottas alternativt dunkas i ryggen och kramas. Det skickas hot om mord – eller all världens lycka.
Personen blir mot sin vilja ”underhållning”!
Så tror jag det har blivit för bl.a. ”Emma” och hennes närmaste. De är seriefigurer, dokusåpastjärnor – vare sig de vill det eller inte.
Den onde och den gode. Fel eller rätt – spelar ingen roll. Dokusåpan fortsätter.
När man läser kommentarer på bloggar och forum så verkar det som om signaturerna som uttalar sig verkligen känner ”Emma”, hennes f d man, sambon m fl. Genom främst kvällspressen får folk bilder av personerna som gör att de upplevs som ens bästa vänner – eller fiender…
En del människor påstår felaktigt att ”de får skylla sig själva som uttalar sig”. De människorna vet inte vad de talar om. Har aldrig haft med pressjournalister att göra. They dont take no for an answer…
Jag känner verkligen med alla dessa människor som utöver katastroferna i sina liv – också drabbas av detta.
Englas familj har valt att gå ut med namn offentligt och kommer också att ha begravningen öppen för allmänheten.
Där är mordet uppklarat, begravningsdatum bestämt och sorgen kan så sakteliga börja bearbetas.
Vad gäller ”Emma” är läget annorlunda. Hennes två små barn är mördade i det egna hemmet. Mördaren är inte avslöjad – sedan man släppt barnens pappa som felaktigt utpekats som den som tagit livet av barnen. Mamman till de mördade barnen blev själv svårt attackerad och måste läka både fysiskt och psykiskt. Barnens pappa valsar fortfarande runt på hemsidor som mördare av sina egna barn – vilket måste vara ytterligare en fasansfull upplevelse utöver att ha mist barnen.
Mamman ”måste minnas”. En mördare ska hittas. Sen ska begravning av två små barn ske. Därefter kan någon form av sorgbearbetning påbörjas.
Pressen bryr sig inte ett uns om ifall ditt liv förvandlas till en såpa! De tjänar pengar på snaskiga bilder och ”uttalanden”. Frossar i katastrofer och död.
Som mamma har jag oerhört svårt att ta till mig hur ”Emma” måste ha det. Den där kvällen 17 mars? Tiden som nedsövd på lasarettet? Den fortsatta rehabiliteringen och läkningen? Alla förhör om än ”försiktiga”? Och sen att sakta ta in den fasansfulla vetskapen om att de två små barn som man så nyligen fött är döda, mördade i det som ska vara tryggheten – det egna hemmet. Hur klarar man det? Hur orkar man? Hur kan man återse alla saker därhemma som påminner om barnen?
För att ”Emma” ska orka – kom förslaget om en insamling. Jag vill åter påminna om den:
Insamling till Emma!
Clearingnummer 8182-8
Kontonummer 23 029 837-4
Sparbanken Västra Mälardalen
En bank tillhörande SwedBank
Alla pengar går oavkortat till Emma!
Var rädda om varandra.
Senaste kommentarer