Feel in the Blogg

Mitt i all bedrövelse kom jag att tänka på en melodi av Povel Ramel och förmedlar den här:

UNDERBART ÄR KORT

Bara en enda ros på ett evigt klänge,

så är livet,

trist varar länge,

men underbart är kort, alldeles för kort.

Följer du ödets stig genom dunkla gränder

når dig solen en glimt i sänder,

ty underbart är kort, alldeles för kort.

På var sommaräng du finner bara en lyckoklöver

någonstans

och likaså en enda gång du möter

just den vän du behöver,

så tag din chans,

men fort, innan den flyr bort,

underbart är kort

alldeles för kort

Så tänkvärt! Ja, underbart är kort. Så ta tillvara lyckan. Gläds åt det lilla. En solig morgon, ett kärt telefonsamtal, en kram av mamma, en spinnande katt i ditt knä… Underbart är kort.