”Min mamma är överaktiv på Facebook” – 2015 går över i 2016
Högtider, Lokalt, LYCKA, Personligt!, Sverige & Världen Inga Kommentarer »
Så här såg Magazin24 ut senast. 
”Det hände under 2015”. Ja, nog hände det saker allt!! Det här blir en högst personlig blogg över ett personligt år som inte blev likt något annat år tidigare! Sorg och lycka i en totalt omvälvande blandning för bloggaren. Men ett sådant år som bara måste dokumenteras – så ovanligt är det. 
Bloggaren förlorade sin pappa i maj 2013
och den 26 april 2015 avled mamma…
Klipporna i livet. Ens fasta punkt i tillvaron.
De älskade föräldrarna – dom som alltid funnits där… Nu finns de bara på en plats på en kyrkogård…Men för alltid i de hjärtan som älskade dem, som älskar dem! 
Mors Dag detta år fick bli på Skogsborgskyrkogården vid en nyligen igengrävd grav… 
Sorg och många tårar – ensamhet – men också en ny frihet – och så plötsligt!
Sommaren 2015 kom att totalt skaka om bloggaren i grunden! En man klev plötsligt bara rätt in i bloggarens liv utan att fråga om lov! 
Sen blev inget sig likt… 
Och nog blev det lite som rubriken beskriver… ”Min mamma är överaktiv på Facebook” – taget ur en artikel i Svenskan. Bloggaren sprudlade fullständigt över på Facebook – ja, även bloggen fick sin beskärda del… Den kaotiska nyfunna lyckan visste inga gränser!
Bloggaren bestämde sig att detta år måste märkas på ett alldeles särskilt vis – med den första tatueringen! Barnen blev som tokiga! – Aldrig i livet! Du gör det bara inte!! – sådant fick bloggaren höra.
Så dök plötsligt en annons upp på Facebook – och bloggaren slog till. Det blev en halskedja istället för en tatuering!
Precis så här skulle tatueringen ha sett ut. Love -Life. Life – Love – i all oändlighet.
Kärlek och Liv. Liv och Kärlek. Älska livet! Livet är kärlek! Oändligt…
Bloggaren OCH barnen blev nöjda…
Så nu när den sista kvällen 2015 är på väg att ta slut…
…för att gå över i en helt ny, blank dag år 2016…
…så känns det nästan lite pirrigt.
Vad ska hända detta år!? Ingenting kan ju toppa år 2015! Och vem skulle orka det!!?? Ska kanske allt det härliga roliga bli till trist vana eller kommer känslorna bara att försvinna och det blir ett ledsamt sorgset år??
Med andra ord – törs man kliva in i 2016 bara så där!?
Vågar man?
Jo, nog ska man tordas prova igen! Visst ska man ta klivet in i 2016 med förhoppning om fortsatt glädje och lycka! 
Jo, bloggaren provar! Det ska nog gå fint! 🙂 
Men visst är det så!
”A year changes a lot!” Ett enda år kan vända totalt upp och ner på tillvaron och det också på ett mycket positivt sätt till slut!
Från sorg till lycka på några få månader (och dessutom 15 kg mindre i vikt av bara farten!)
Nu önskar bloggaren sina läsare ett riktigt fint och bra år 2016! Som den lilla flickan på bilden som postar hjärtan, hoppas bloggaren att massor av kärlek, värme, lycka och glädje kommer till er alla under det nya året! Kram på er!

Glasblåsargården!
St Nicolai –

Åt det ena hållet –
Flera –
för det är svårt –
att välja en av dem. 

Visst är stan vacker i vinterskrud! 


Det är en av bloggarens favoriter!
Om personliga julfavoriter handlar bloggen idag. Först ut blommorna! 



Som ”förökar sig” om man har lite tur!
Tack Birgitta och Lars!
En del kan man göra själv. Kryddapelsiner är tradition i bloggarens hem.
Liksom julbockarna som hängt med i många år. Lilla grisen är dock rätt ny. Inget egettillverkat dock utan inköpta på diverse julmarknader under årens lopp. 
Tomtegodiset är en gåva från brorsan och det är otroligt hur snabbt dessa rosa små tomtenissar har förmågan att försvinna!! 😀
Men oj, det blev till och med några klappar kvar dagarna efter jul! 
+ 
Som kan sprattla med benen!! 😀 

Arvegods efter kära mor och far. 
Bara för den var så söt.

Och den här – en absolut favorit!! 😀 
Ja, tänk så mycket härligt julgranspynt det finns! 
Nu är julen är förbi men pynt och dekorationer finns kvar ett tag till – även på mors och fars grav. 


Inte alls kul, tycker Vilda Wilma som sannerligen tvekar över möjligheten att slå en drill utomhus! 



Söndagen efter jul – det vill säga söndagen 27 december, dagen efter annandag jul – då dimper DN söndag in genom brevinkastet och ger oss lite att fundera över. 
Bland annat om ett vaccin mot den fruktande sjukdomen Ebola.
Politikernas dansande under året.
Ett par av de frivilliga som offrar det mesta för att hjälpa andra. Om flyende människor och deras livräddare.
Om bopriser och annat varav bloggaren fann detta speciellt intressant:
Den 1 juli 2016 blir mammografi gratis för kvinnor mellan 40 och 74 år! Äntligen!!
Så säger DN idag när vi sitter mätta och dästa efter att ha vräkt i oss alldeles för mycket julmat. För vart tog snön till jul vägen?? Ja, inte syntes den till i bloggarens hemtrakter – men idag faller den ner från en tämligen grå himmel…. 
Och det är inte annat än att bloggaren blir lite sugen. Särskilt när arbetskamraten Adna vitt och brett berättat om sitt fantastiska Afrika! Om det inte var för allt krigande och dödande då – i bland annat Somalia som Adna flytt ifrån.
Staffan Lundstedt, hortonom, anser att ”ser man en illa skött gravplats då förstår man att den här människan är det ingen som kommer ihåg längre. Och det är ju egentligen den riktiga döden.”
Här är lite tips på hur du är sparsam och ändå slipper magsjuka. 
Ja, kanske inte liv står på spel men bloggaren skulle nog tänka sig för fler än en gång innan hon bosatte sig nära ån med rasrisken som finns och med en framtid som pga klimatförändringar förutspås ge mer regn och fler översvämningar. Men men, det är ju upp till var och en.
Det svarta hålet närmar sig…
Bilder från gårdagen, från tider som inte längre finns…
…..
…..
…..
…..
…..
…..
…..
…..
…..
…..
…..
…..
…..
…..
…..
…..
….. 

Min barndoms gata… 

I fredags såldes huset… 


Ihop med:
= 
…..
…..
…. 
Älskade barn!!!
Hoppet om att allt ändå ska bli som man önskar en gång. Allt det gör att man tar sig upp – igen.
Man försöker igen!
Man ser ljuset igen – hoppet. Man inser det underbart, fantastiska att vakna. Att leva! 

”Fixera din blick framåt på vad du kan göra, inte tillbaka på det du inte kan förändra” – bra visdomsord.

Livet är inte så farligt ändå… 


Senaste kommentarer