Feel in the Blogg

Bloggarens mor brukar kalla det vårtrötthet. Den där plötsliga tröttheten som drabbar en trots att man gläds och är lycklig över vårens ankomst.

Nog är det så även bland katter. Vårtrötthet.

Så skönt och mysigt att vila en stund.

För att pigga upp sig krävdes lite te! Bloggaren valde mellan två tepåsar – det blev båda! 🙂 Först kom denna upp! Nästa tekopp gav det här budskapet. 🙂

 Bloggaren förundras över det ofantliga utbud av TV-program som vräks över oss. Igår debatterades ”Familjen Annorlunda” på Facebook.
 Ett program som bloggaren tycker är mycket märkligt. Vari ligger intresset? Förfasar sig tittare över hur familjer med väldigt många barn har det – eller längtar de efter samma situation?
Är det kärleken till barn som göra att ett par skaffar sig över 10 stycken? Eller kan det vara just kärlek som gör att föräldrar tycker att det räcker med ett par stycken – för att hinna med vart och ett?

Hör man samma kluckande gulligull när en arabisk familj i Sverige utökar sin familj? Eller när en familj från Afrika väljer att skaffa tio barn eller fler med därtill inkommande bidrag?

Om inte – vad är annorlunda??

 På tal om TV och bidrag så råkade bloggaren se slutet av det här programmet på TV8 – ”Restoration home”.

Här är det också frågan om att bli kändis i TV med en hel del bieffekter. I någon sorts självplågeri sätter familjer ekonomi och relationer på spel för att försöka restaurera rena rivningsprojekt.
Är detta också någon sorts ”förfasnings-TV”? – Oj, vilka tokar – tur man själv slipper sitta där med miljonskulder och halva huset en ruin!

 Och på tal om pengar så finns denna notis i dagens Arboga Tidning: Någon som läst liknande förr? Arbogas styrande har åter dragit rejält över budget! För giftigt konstgräs skull – när pengar behövs till socialen och skolan.

Vojne, vojne – den lilla fina staden Arboga!
Tavlan över Arboga är signerad S.Thorén, en lokal konstnär som numera gått ur tiden.

Kanske lika bra att blunda, förtränga det hela och sova lite och helst då på en riktig gräsmatta förstås…