Feel in the Blogg

God fortsättning på påsken – med betoning på GOD i olika avseenden! Det blir det enda predikandet denna söndag.

Påskafton i goda vänners lag – eller som för bloggaren, med sin älskade lilla familj – blir GOD i ordets godaste bemärkelse.
Sen var påskbuffén så fantastiskt GOD att matkoman snart infann sig. Det där tillståndet då man är så mätt och däst och trött att man inte orkar göra någonting.
Ändå trycker man i sig ännu mer från fina påskägget man fått! Det fullbordar matkoman definitivt!

Även katternas koma inföll på påskaftonskvällen efter det att bloggaren försett de tre med extra god kattmat – inte de vanliga torra bitarna.
Ändå fick inte den vackra påskgruppen stå ifred…
Fjädrarna var förstås fåglar i Vilda Wilmas värld och skulle fångas!
Åja, det gick att rätta till och kissen fick ju röra på sig lite – bra för koman! 😉

Annat som händer denna påskdag är att en timma gick förlorad efter midnatt! Då infördes sommartid för året och bloggarens Iphone hoppade från 01.59 till 03.00 på ett litet kick! Aldrig har väl tiden gått så fort som då!
Så glöm inte att klockan ska flyttas fram 1 timma! 

Ester har namnsdag denna söndag och påskdag! Grattis!

Fortsätt att njuta en god dag och kom ihåg att se upp direkt imorgon bitti! Då infaller nämligen Annandag påsk men också 1 april!

GLAD PÅSK till alla läsare!

 Bloggarens PC är föremål för underhåll för tillfället. Därmed blir det inte en vanlig blogg idag tyvärr.

Dock vill jag passa på att tillönska alla en verkligt fin påskafton!

Med mycket solsken såväl inombords som ute! Blommor och blad – godis och choklad!

Njut lördagen!
GRATTIS namnsdagsbarnen Holger och Holmfrid!

Vi ses igen imorgon – Påskdagen!

Ibland tänker jag på åldrandet, på livet och på hur fort tiden går.
Bara för en kort stund sedan var jag en liten flicka, nyss fyllde jag tjugo, för inte alls länge sedan föddes mina barn…

Då tänker jag också på mamma. Jag kunde lika gärna tänka på pappa men det blir mamma nu, kvinnor emellan. En hyllning till min älskade mor.
Min mamma som kom till tack vare det här paret, min mormor och morfar. Fotografiet är taget strax efter 1920.

Mamma! Bara för en kort stund sedan satt hon där på trappan till huset som kallades Bläckhornet. Satt där med sina lekkamrater, hon som skulle bli min mamma.

Bara för en kort stund sedan var hon en liten flicka. Här med sin storasyster intill sig.
Jag vet allt om mammas lyckliga barndom. Om hennes lekkamrat Set och hur sorglös hennes första sex år i livet var. Hon har berättat. Det blev till spännande sagor när jag var liten.

Hon växte upp, här till vänster med en väninna. Blev till en ung, vacker kvinna.  Allting hände alldeles nyss.
Vad drömde hon om? Hur såg hennes planer ut?
Vad tänkte hon på där hon satt med en kattunge i knäet.

Vad hoppades de på, mamma och  lillasyster –  här med hästen Frej. En av alla djur som de älskade och värnade om.

Mamma träffade sin livskamrat och snart kom barnen – här jag. Åren virvlade iväg. Blev det som hon hade trott? Hann hon över huvud taget tänka när vardagsstöket fordrade sitt?

Nyss var hon ung, så fylld av kraft och styrka. Tiden går. Här är mamma fyra-fem år äldre än jag är nu.

På ett ögonblick försvinner alla vår år. Plötsligt är den lilla flickan, den unga kvinna, modern med de små barnen – gammal.

Hur kunde allt gå så fort? Var tog den lilla lekande flickan där på landet i Östergötland vägen, den flitiga tösen i folkskolan, den unga kvinnan som dansade på Hasselbacken, hustrun, mamman – nu mormor och farmor, ja även gammelfarmor?
Blev det som hon hade tänkt sig? Slog drömmarna in?

Min mamma är lika klok och kärleksfull nu som då – men skinnet har åldrats, kroppen är utsliten och synen har tagits ifrån henne.
Hur kunde åren virvla så snabbt undan – barndom, ungdom, medelålder, allt hände ju bara för en kort stund sedan…

När jag tänker på livet och åldrandet så är jag medveten om att jag själv befinner mig i precis samma snabba, hastande ögonblick.

….. ….. ….. ….. ….. …..

Ett liv är så flyktigt – bara ett kort ögonblick i en enorm tidsrymd. Ingen vet heller när den sista stunden är kommen. Så var rädd om livet. Ta det till vara. Lev så att varje dag blir en unik och sällsam gåva. För en dag är allt över…

Avslutar med denna vackra dikt av Bo Setterlind:

Var rädd om livet det ska glädja dig.
Var rädd om ljuset, det ska leda dig.
Var rädd om mörkret, det ska skydda dig.
Var rädd om slutet, det ska rädda dig.

 Denna långfredag blev det mycket av nostalgi och tänkvärda ord. Nu är det dags att tänka på morgondagen – påskafton. För tiden går… och påskägg ska gömmas för att sedan letas på. För mina barn, precis så som jag upplevde påskafton hemma hos mamma och pappa en gång – alldeles nyligen…
Jonas och Jens har namnsdag denna långfredag. Grattis!

Skärtorsdag – nu far vi! Blåkulla är ett hett pörte så det passar bra när termometern visar -9 på morgonen här i Arboga!

Entusiastiska för att ge sig iväg!
Vilda Wilma sprattlar i morsans famn!

Felix har siktet inställt – kolla blicken!

Curry, alltid hungrig, måste äta lite först…

Fast är det så trevligt i Blåkulla egentligen? Här en tysk bild jag hittade på Internet: Nja, bloggaren tror att hon avstår. Bättre att hålla sig till de snälla käringarna här hemma:

Påskkäringen i fönstret har koll på den isigt kalla vintern som gäller fortfarande. Hon tittar också till kajorna. Dessa kloka, duktiga fåglar som samsas så bra med de mindre artfränderna. Pickar upp alla frön som ramlar ner från fröautomaten och städar lite!

 Det är bra med en lokaltidning för insändare kan ge svar på tal! Bloggaren hade igår en insändare i Bbl/AT om post som inte kommer fram i tid. På förmiddagen ringde Bengt Lundström från Posten i Arboga och berättade hur det ligger till!
På söndagar ska postlådorna tömmas kl 13.00 vid Arboga Järnvägsstation och vid ICA Supermarket nere på stan. Det betyder att brev som postas före denna tid SKA delas ut på måndagen. Men den gode Bengt svär sig fri, med all rätt, för postlådorna töms inte av Arbogas postpersonal på söndagarna utan av kollegor från Västerås!
Lundström berättade också att problemet med överfull brevlåda vid järnvägsstationen ofta beror på att människor stoppar i för tjocka brev och paket. Det blir stopp i brevlådan upptill och inga fler brev kan sen tryckas ner.

Så inget skäll på Arbogas duktiga brevbärare!  Tack Bengt Lundström för upplysningarna. Dessa borde alla få läsa i lokalbladet!
Sen kan man hoppas att Posten i Arboga vidarebefordrar kritiken till dem de berör i Västerås – och kanske byter brevlåda vid stationen till en med smalare lucka så endast tunna brev kan stoppas i!

 Svar på tal får bloggaren alltid när hon värnar vargar och försöker skapa en sansad debatt vad gäller rovdjur. Tyvärr är de flesta som ”vill tala tillrätta” anonyma och använder så otrevliga ord att bloggaren inte vill nämna det här. Men bloggaren fortsätter att våga värna varg!

På tal om Bärgslagsbladet/Arboga Tidning så gillar bloggaren att bladet ryckt upp sig! Så här ser förstasidan ut idag: Bloggaren gillar att det blir lite mer fight mellan den här tidningen och konkurrenten Magazin24 som faktiskt varit herre på täppan länge vad gäller lokala nyheter. Konkurrens är alltid bra – särskilt för oss läsare! 🙂

Den senaste bok bloggaren läst är Peter Robinsons ”En förgiftad man”. Tyvärr känns inte Robinson igen riktig från tidigare böcker. ”En förgiftad man” är inget fall för kommissarie Banks utan en fristående kriminalroman.
Bloggaren tycker att konceptet med dåtid – nutid är riktigt bra men personporträtten haltar. Att spegla relationer verkar inte vara Robinsons starka sida och huvudpersonen Chris Lowndes’ kärleksliv känns inte helt realistiskt.
Spännande men inte den typ av Peter-Robinson-bok bloggaren skulle välja att köpa igen.
Titta HÄR på Bokus efter böcker av Peter Robinson! Ni vet väl att återbäring från COOP/Konsum kan bytas ut mot böcker på just Bokus!

Malkolm och Morgan ska firas denna skärtorsdag! Grattis grabbar!

Ha en fin skärtorsdag! Ta det lugnt om ni ska till Blåkulla! Trafiken blir nog tät! 😉

I dagens Arboga Tidning står att läsa om Stefan Byström som blivit avstängd från Ekbacksbadet för att han ville stoppa öldrickandet i bastun där!

Detta låter ju smått osannolikt och Ekbacksbadets personal säger sig inte veta någonting om öldrickande inom badhusets vägar.
 Där råder nolltolerans mot droger, enligt badhusets chef.
Ändå har jag väldigt svårt att tro att Stefan Byström skulle ha diktat ihop allt. Han säger i tidningen att han känner sig jäkligt kränkt för att han stängts av när han reagerat på öldrickande inom anläggningen. Bloggaren förstår honom. Mer än väl. 

Bloggaren har själv varit med om något liknande – fast för många år sedan.  När fackföreningarna där bloggaren arbetade ordnade kurser hade man också kursavslutningar med lite festligt innehåll. Det visade sig att det festliga bestod i fritt uttag ur det fackliga barskåpet i lokalen som fackföreningarna förfogade över.

Bloggaren reagerade kraftigt mot detta. På kursavslutningarna fanns deltagare med alkoholproblem som facket sa sig vilja hjälpa under arbetstid men som sedan serverades glas på glas under kursavslutningarna. Bloggaren, då bara ungdom, fann detta hemskt och mycket dubbelmoraliskt.

Som vanligt tog bloggaren till pennan och skrev en avslöjande insändare i företagets personaltidning. Det blev pådrag, minst sagt.
Extra styrelsesammanträde i facket och sen blev bloggaren kallad till förhör. Två höga potentater inom det lokala facket ifrågasatte mitt oförskämda beteende. Där satt bloggaren, då bara knappt 25, med två ilskna äldre herrar men höll fast vid sin åsikt och vägrade be om ursäkt.
 Det blev omedelbart slut på fri sprit via facket sen. Fackpotentaterna sa mer eller mindre upp bekantskapen med bloggaren – men vad gjorde det. Sådana ”vänner” kan man vara utan!

Så ja, jag förstår Stefan Byström, mer än väl. Fortsätt driva din kamp Stefan!
AA – Anonyma Alkoholister hittar du HÄR!

På tal om insändare så har bloggaren fortsatt med detta och det märks i dagens Arboga Tidning. Dels blir hon tillrättavisad eftersom trakten tydligen översvämmas av genetiskt skadade vargar (!) – som svar på bloggarens insändare om att djur tillhör naturen. Den som svarar är förstås som vanligt fegt anonym.

 Tänk så märkligt att det finns så många sjuka vargar! För det är ju naturligtvis inte så att det är människan själv som står för vargfrossan.

Hade jag en varg i min trädgård skulle jag bli överlycklig! Stannade den en stund skulle jag 1) ta in katterna 2) försöka ta ett foto av besökaren. Jag skulle INTE skrika om defekta vargar eller ropa på skyddsjakt.

Bloggaren hävdar fortfarande att flyttar man ut på landet så gör man det på egen risk.
Det KAN hända att en grävling passerar trädgårdstomten, att rådjur betar bland tulpanlökarna eller att en varg försöker få sig en måltid! Det är ju liksom det som är en del av tjusningen med att bo mitt i naturen.
Gillar man inte detta bör man flytta tillbaka till trygga stan eller möjligen barrikadera sig med skydd – rovdjursstängsel är ett förslag för landsortsbor med många tamdjur.

Bloggaren har varit på hugget den senaste tiden och ännu en insändare finns i dagens Bbl/AT:
Om brev som inte kommer fram. Köp Arboga Tidning/Bärgslagsbladet om du vill läsa! På nätsidan hittar du insändaren HÄR!

Påskveckan pågår och bloggaren tjuvstartar med ägg till frukost! 🙂  Fast ägg kan ju ätas ofta och inte bara till påsk – detta nyttiga livsmedel!

Dymmelonsdagen idag och Rudolf och Ralf ska firas på namnsdagen! Grattis! 

Så här skriver Wikipedia om Dymmelonsdagen: ”Namnet kommer av traditionen att i Skandinavien, ersätta metallkläpparna i kyrkklockorna denna dag av trästavar, dymblar, för att ge en så dämpad klang som möjligt, en markering av att det var stilla veckan och att långfredagen var i antågande.”