Feel in the Blogg

Finns det barn som inte har behov av stöd? Varför ska ”särskilt stöd” omedebart kopplas till diagnoser och ”stökiga elever”. Har inte alla skolelever rätt till det stöd de behöver – om inte, var går gränsen?

Skolan måste vara en av Sveriges farligast arbetsplatser! Man tas in som 7-åring – skolplikt enligt lag! – och kommer ut som ett vrak vid 16. Lätt överdrift men det ligger något i det.

Tack DN för att ni skriver reportageserien ”Barn som far illa i skolan”! Klicka HÄR för att komma till ”Den hårda skolan”!

Läs även på Windmills hemsida – artikeln ”Skolan en rättsfri zon”. Klicka HÄR för att komma till Windmill!

Mer i ämnet kommer! Garanterat!!

Det finns massor att skriva om! Ibland vaknar jag på nätterna och kommer på att det, och det, och DET måste jag bara skriva om.
Varje dag man slår upp tidningen finns det saker som behöver skrivas om. I dagens lokalblad står t ex att ett företag i Arboga som handlar med hushållsmaskiner fått böta 40 000 kr p.g.a. bristande miljöhänsyn. T o m in på knutarna når oss klimatförstöringen. Urdåligt att inte ens en liten lokal firma kan hjälpa till att hålla planeten vid liv!

DN fortsätter idag sin serie om ”Den hårda skolan” – läs den! Jag ska kommentera artikeln senare idag. På DN:s förstasida finns även en artikel med, citat: ”Sankt Örjans resursskolor för barn med särskilda behov skär ned 20 tjänster inför höstterminen.” GRRR! Då blir jag en TIGER!

Här kommer veckans visdomsord, snott ur Arboga Tidning för dagen:

Ja, inte ska man odla bekymren – då blir dom bara större och besvärligare. Dränka sina sorger i sprit är inte att rekommendera – men en liten drink på sommartrappan unnade jag mig här om kvällen bara för att jag kände mig så glad! 😀 Och bekymmersfri! 😀

Utan bekymmer var också Curry!

Bekymra er inte! Lev! Njut! Medan tid är. KRAM!

Alla bör idag läsa författare Inger Edelfeldts artikel i DN om ”Vårdvalsen”. Klicka HÄR för att komma till DN:s hemsida och läsa den direkt!

Jag föreslår att Inger Edelfeldt förenar sig med mig och ett okänt antal andra i ett gemensamt skri för REVOLUTION!!

Inger Edelfeldt hade förmågan att strida, kämpa och orka se till att hennes åldriga mor fick det minst dåliga bemötandet inom vårdkarusellen. Därmed inte sagt att modern behandlades med den respekt och den omsorg som borde vara självklar för en trött och sjuk gammal kvinna på 92 år.
Inger Edelfeldt har också förmågan att uttrycka sin förtvivlan i ord – och med sitt goda författarnamn i minnet bli publicerad i DN.
Tyvärr gäller varken det ena eller det andra för väldigt många i vårt land – och inom väldigt många områden!

Inger Edelfeldt har smärtsam erfarenhet från äldreomsorgen. Hon delar den med många andra. Jag själv har lika plågsamma erfarenheter från skolans värld. Väldigt många kan ansluta sig till mitt sällskap.

Hur kan vi kalla Sverige för ett välfärdsland när välfärden bara gäller de som är friska och kan ta för sig?? När det finns hur många berättelser som helst som Inger Edelfeldts och mina egna!

Måttet på välfärd torde väl rimligtvis mätas inom de områden där välmåga och framgång har som svårast att blomstra. Jag menar – alla vuxna, friska har ju förmåga att själva se till att fixa sitt välstånd. Det är bland de unga, barnen och de äldre, sjuka och svaga – som graden av framgång visar hur trygghetssolitt ett land är!

Hur länge ska vi behöva läsa historier som Inger Edelfeldts innan någonting görs? Och vem ska göra det??

Inger Edelfeldt slutar sina rader i DN med följande, citat: ”Jag hoppas att denna text, som var mycket smärtsam att skriva, ska kunna bidra till en förändring.”
Jag vill svara Inger Edelfeldt så här: Tyvärr är det mycket naivt att tro att berättelsen kommer att sätta några som helst avtryck hos Maria Larsson och Göran Hägglund, äldre- och folkhälsominister resp socialminister. Att  utbildningsminister Jan Björklund inte är det minsta intresserad av vad fotfolket har att säga, vet jag redan av egen erfarenhet.

Nej, det krävs något mera än skrik på hjälp! Mer än publicerade och opublicerade dagboksblad ur livet. Det krävs revolution – massivt och underifrån, oväntat och starkt. När ska vi börja Inger!?

Lykke är en nära vän till mig. Genom hennes berättelser i förtroende har jag lärt mycket om livet. Jag kommer jag att låta publicera lite av det hon berättat framöver.  Skildringarna kommer att förändras så att Lykke inte går att känna igen. Det gör jag av hänsyn till hennes och hennes familjs personliga integritet.

Välkommen att ta del av Lykkes liv i kommande bloggar.

Sov länge idag – länge för att vara jag! 🙂 Och när man vaknar är det strålande solsken! 😀 Härligt! Men vilka moln! Så roliga dom såg ut! Dom måste jag bara ut och plåta förstås! Och här kommer dom!

Som stora tussar! Alla möjliga formationer!

Fluffiga härliga bomullstussar! Självklart måste jag slå upp vad molnen kallas! Och det gör man numera på Internet! ”Cumulus congestus” måste det vara! ”Upptornande stackmoln”, allt enligt Hagfors Airports hemsida som hade bra bilder! Klicka HÄR för att komma till Hagfors Airport! Om ”Cumulus congestus” står det så här:

”Om det är kallt och fuktigt i atmosfären kan stackmolnen fortsätta att växa och bli större. Molnen växer så länge de är varmare än den omgivande luften. Efterhand får de ett blomkålsliknande utseende och sträcker sig allt högre upp på himlen. Om molnen blir så stora som på den här bilden redan på förmiddagen, är det risk för regnskurar på eftermiddagen.

Det här är väl klart ett ”Cumulus congestus” eller hur!

Medan jag fotograferade kom Felix springande och undrade vad den konstiga människan nu höll på med… Ja, människor är bra tokiga! Fotografera moln…

Fick DN idag – det är ju söndag! Har sagt upp prenumerationen övriga dagar. Det blev alldeles för mycket avverkad skog i mitt förråd… Det värsta var att jag inte hann läsa de pappersblad som träden offrat sig för. Men, idag är det söndag, och då får jag DN. Vill dela med mig av dagens ”Tuula”

Den tycker jag var bra! Jag är nog som Tuula – lite halvtokig men så har jag också alltid glaset halvfullt!! 😀

”Tuula” tecknas av Arja Kajermo, som ser ut så här! Hon är en finsk illustratör och serietecknare numera bosatt i Dublin sedan över 30 år. Arja Kajermo har en blogg som jag hittade! Klicka HÄR för att komma till den!

Jag hoppas varken ”Tuula”, Arja eller DN har något emot att jag la in dagens serie på min blogg.

Ha det gott! NJUT av solsken, värme och sommar! KRAM!