Feel in the Blogg

Imorse när jag gick ut för att ropa efter katten Curry märkte jag att solen höll på att gå upp – men det var något annat som lyste upp morgonhimlen också. Det här: Ni ser väl den gyllengula pelaren där borta. Netto-skylten! Jag är inte helt säker på att jag gillar den nya utsikten. Å andra sidan har skylten inte en chans mot stora, fantastiska solen. Det ser ni ju av fotot också.

Idag ska julköttbullarna tillverkas och då får jag säkert ”hjälp” i köket igen… Vilda Wilma tyckte det var otroligt spännande igår när julklapparna skulle slås in. Påsar och kassar ska ju bara krypas in i!

Och inte går det att motstå prasslande papper och långa snören!

Men när hon gav sig på de egenhändigt gjorda julgrupperna – då satte jag stopp! Att göra julgrupper är jätteroligt – och billigt! Hyacinter finns på såväl ICA som Konsum här i Arboga för 15 kr styck! Mossa och ris finns gratis i skogen. Har man sen sparat korgar och pynt sen tidigare år – så får man ihop en fin och billig julgrupp.

Nu till något helt annat. Efter julstöket igår sjönk jag trött ner i soffan framför TV:n – precis när ”På spåret” skulle börja. Jag brukar inte se programmet och har inte någon koll på deltagarna men ett par som tydligen varit med en del är makarna Strömstedt, det yngre. När Niklas Strömstedt dök upp i rutan kunde jag inte sluta stirra! Vem var karln lik!? Det var något mycket välkänt med  det utseendet. Sen kom jag på!! Ugglan Helge i TV-serien ”Från A till Ö”!!
Håll med om att likheten är slående – och jag är inte säker på att det är till Niklas Strömstedts fördel…

Jag är verkligen inte den som gör narr av det yttre och tänker inte göra det nu heller. Niklas Strömstedt är en jättebra artist och utseendet spelar ingen roll.

Nej, nu är det dags att sätta fart! Köttbullar ska trillas och katter ska sjasas! Ha en fin lördag!

Filuren Wilma! 🙂
Genom fönstret kikar hon på matte
som är ute och ropar efter Bröderna Brothers – Curry och Felix.

I natt har jag haft märkliga drömmar. Om och om igen drömde jag om fängelser – livstidsdomar. Sorgsna människor bakom höga murar.

Till sist gick det inte att sova längre och jag började fundera istället där jag låg. Tänka, grubbla och kom fram till varför jag drömt som jag gjort. Jag är ju intresserad av drömtydning och inser att hjärnans hopkok speglar vår vardag på gott och ont. Det liv vi lever och de glädjeämnen och sorger vi möter.

Det är ju jag själv som fått livstidsstraffet! Jag själv som sliter mitt hår innanför gigantiska murar, omöjliga att ta sig igenom.

Jo, jag har försökt fly många gånger. Försökt förhandla med mina vakter till ingen nytta. De slår i sina böcker, hänvisar till paragrafer och skickar mig i bästa (läs: sämsta) fall vidare till någon myndighetsperson där jag omedelbart får kalla handen!

Att vara sjuk i vårt land är att vara paria. Ett land där bara unga, friska, barnlösa människor som orkar och vill jobba 180 % har något berättigande. Det finns många unga slitvargar, javisst – men, slitet har också ett slut. Kroppen och psyket säger till sist ifrån och under tiden fram till dess har du blivit sjukare och sjukare, mist sociala kontakter, vänner och kanske t o m familjen.

Det är då du får ditt straff för att du inte längre håller måttet! Du hamnar i ett omöjligt system där du som person inte har någon som helst betydelse. Det handlar bara om olika kassaflöden.

Samhällssystemet håller på att falla samman när livstidsstraff utmäts för de trötta som inte orkar. Vi har fått ett samhälle där systemen motarbetar varandra. Där den ena sidan inte godtar någon sjukskrivning förutom de som är relaterade till nära-döden. Och den andra försöker rädda det som räddas kan innan det är för sent!

Vi har fått ett samhälle där ALLA ska ut i jobb oavsett sjukdomstillstånd vilket gör att läkarna går samman för att hitta lösningar, hitta sätt att skriva sjukintyg som håller eftersom de förstår hur läget är för sina patienter. Det innebär fantasiintyg utan verklighetsförankring som i sin tur, i bästa fall (läs: sämsta), genererar total likgiltighet för en rehabilitering av en människa som faktiskt skulle kunna göra en hel del på arbetsmarknaden om hon eller han fick rätt utgångsläge.

Den här bilden hittade jag via Internet och Martin Mobergs blogg. Klicka HÄR för att komma dit.
Men det kunde lika gärna ha varit en sosse som sparkade ut folk. S var inte ett dugg bättre när de hade regeringsmakten!

På tal om sossar så läste jag DN idag igen – det är ju söndag. Gulligull med julmat i massor täcker framsidan –  för det är ju andra advent i dag gubevars. Men bläddrar man några sidor i tidningen som hinner verkligheten ifatt en!

Först det här: Bard låter en person från jorden anropa en rymdfarkost med orden: ” -Hittat ett nytt svart hål i vår galax, säger du! Sensation! Hur långt bort ligger det?”
Varvid svaret från rymden blir: ”-Tja, sisådär 120 mil från där ni står.”
Klicka HÄR för att komma till Satirarkivet och Magnus Bard!

På sidan 6 i DN hittar jag denna debattartikel, skriven av Tommy Möller, professor i statsvetenskap: ”S-krisen får återverkningar på den svenska demokratin”

Självklart! Det har jag ansett länge! Tack Tommy Möller för du med sakkunskap skriver det vi andra känner och tycker! Första delen i ingressen till artikeln lyder: ”Förlamad opposition. Socialdemokraternas kris är inte bara en intern angelägenhet. En vital demokrati förutsätter en stark opposition som granskar regeringen.” Klicka HÄR för att läsa hela debattartikeln!

Så! Nu har jag avreagerat mig! Jag har gjort upp med mina drömmar i natt. Nu kan jag njuta lite lugn en stund igen. En dag i taget…

Tack och lov för mina lugnande katter!
Dom ger lisa för en trasig själ och stillar nerver i dallring och protestvrål i det tysta som aldrig når fram.

  En och annan doftande hyacint så här andra söndagen i advent gör väl också sitt till för en återgång i harmoni…

  Ibland snurrar hjulen alldeles för fort och det känns som man inte kan stoppa, hoppa av, ta det lite lugnare. Man har inget val, är fast i ett system, går på allt som sägs!
Men det är bara en chimär – en inbillning, ett hjärnspöke. Du har alltid ett val fast du inte tror det är möjligt.

Sätt upp handen! Stopp! Nu får det vara nog! Nu går jag mina egna vägar! Nu vågar jag språnget!

Rätt ut i luften! Mot det okända! För att finna att hoppet inte var så stort, inte så farligt och du landade faktiskt riktigt mjukt!

Gå inte på allt snack! Våga hoppa av ekorrhjulet! Finn att det finns lugn och ro, inre harmoni.

Lev mer för dagen, en timma i taget – mindfulness, medveten närvaro. Jag hittade en bra sida på Stockholms läns landstings hemsida men enkla råd om hur du praktiserar mindfulness. Klicka HÄR för att komma dit.

Tiden här i grottekvarnen går alldeles för fort för att den ska slarvas bort. Livet är för viktigt för att någon annan ska styra dig, göra dina val, tvinga in dig i mallar där du inte passar.
Våga befria dig själv och du kommer att vinna!

Jag har sagt det förr – lev mer som en katt! 🙂 Här lapar Felix vatten ur vattenkannan nu på morgonen. Ombyte förnöjer tänker han och struntar blankt i vattenskålen på golvet. Går sina egna vägar.

Själv ska jag bara njuta av sinnesro och frid idag. Beundra och betrakta den underbara blomma som kom med bud till mig igår från min äldste son – och läsa orden på kortet. Att älska och att älskas – en skimrande gåva. Tack.

  Ja, du kattägare! Var har du din kisse? Vet du det? Bryr du dig över huvud taget?

Idag finns den här nyheten i Bbl/AT: Personer i Köping har uppmärksammat en skadad och förvildad katt i sitt bostadsområde. De försökte få hjälp via polisen som inte klarade uppdraget att fånga in katten. Ett par kvinnor löste det själva med hjälp av en kattfälla från Djurskyddet Köping. Katten var så svårt skadad att veterinären fick avliva den.

Här i Arboga har jag vid ett flertal tillfällen sett en ungkatt springa i centrum. Jag har sett den både på Nytorget och i närheten av bilparkeringen intill varuhusen. Vem äger den? Är det en okastrerad hankatt som rymt? Är det en sommarkatt som sökt sig till stan för att hitta mat? Eller är det någon som verkligen vill sin katt väl? I så fall tycker jag ägaren ska ha mer koll på var katten håller hus.
Katten är övervägande vit med svarta och bruna fläckar.

Sommarkatter är ett gissel! Men ansvarslösheten vad gäller katter sträcker sig över hela året.
Min almanacka har för december denna bild, aktuell först i morgon som är 1 december: ”The best things come in small packages” står det. ”De bästa sakerna kommer i små paket.” MEN – katter är inte saker! Och katter är heller inte julklappar som ska ges bort i december!

På nytt viner stormvindarna runt knuten här i Arboga och jag undrar hur de hemlösa katterna har det? Hur det ska bli när vintern med snö och kyla kommer?
I vintras förbarmade sig en kvinna och hennes barn över katten Gunnar – en så fin och snäll kisse som ingen saknade! Via mig kom han till Djurskyddet i Köping och fick det gott!  Tack Chatharina med familj!

Mina egna älsklingar har jag stenkoll på! Wilma har krupit under fällen – mindre vild än vanligt.

Curry njuter av stugvärmen när snålblåsten härjar utomhus!

Detsamma gäller brorsan Felix:

STÖD DJURSKYDDET SVERIGE GENOM ATT KLICKA HÄR! Där kan du också skriva på namninsamlingen ”Nej till slakt utan bedövning”!

STÖD DJURSKYDDET KÖPING GENOM ATT KLICKA HÄR!

Bloggen avslutas med några rader ur en visa av Astrid Lindgren.

Lille katt, lille katt,
lille söte katta.
Vet du att, vet du att,
de blir mörkt om natta.

Ja, det är tur det finns ljus och pynt när regnet vräker ner denna första advent.

Istället för att sjunga ”Granen står så grön och grann i stugan…” kan man ändra texten i julvisan så här: ”Gräset står så grönt och grant på gården…” För gräset frodas så fint! Konstigt väder vi fått.

Även om denna knopp på Fuchsian kommer att blomma p g a värmen i tvättstugan där den övervintrar – får den symbolisera vårt numera märkliga klimat.

Men, som sagt, med ljusstakar i fönstren och adventsljusstaken tänd – kan man glömma regnet och få lite julstämning ändå. Adventskalendern är redan på plats hemma hos mig! Sådana här fina julkalendrar finns att köpa på Bokhandeln i Arboga!

Julstämning kan ni också få genom att besöka Myrö nästa helg! Nu när Jädersbruks Herrgård är såld och det inte blir någon julmarknad där i år – så besök Myrö Gård! Myrö hittar du om du åker motorvägen från Arboga mot Örebro 3-4 mil. Sen är det skyltat till Myrö!  Lördagen den 3 december mellan klockan 09.00 – 17.00 välkomnar Johan och Nina Kalling alla till sitt slott! Läs mera genom att klicka HÄR!

Lite nyheter från gårdagen i Arboga. Igår förmiddag kom jag körande hem efter ett besök hos en god vän. Rök steg upp över stan och jag blev orolig: – Var brann det? Med tanke på det stackars par som fick se sitt hem brinna ner i Svarthäll för några dagar sedan – bestämde jag mig för att ta redan på var det brann. Två stugor stod i ljusan låga när jag kom till Västerbron. Dock kunde jag konstatera att brandkåren fanns på plats och att det hela såg ”lugnt” ut. Jag skickade bilder till en lokaltidning som inte publicerade dessa. !?
En notis på tidningens Facebooksida talade om att, citat: ”Räddningstjänsten tar bort två fastigheter i Arboga. Om det är någon som undrar varför det ryker. De började klockan 9 och kommer att hålla på i några timmar till”.

Märkligt att inte allmänheten informeras INNAN man bränner ner två kåkar som ligger rätt nära centrala Arboga. Ännu märkligare att man inte berättar om det medan det pågår via de lokala nättidningar som finns. Bilder fick det helt gratis från mig.
Med information hade inte ”alla” behövt ta sig till Västerbron i Arboga för att ta reda på vad som hänt.

Fuchsian får beteckna årets Första Advent. Den lilla droppen kan väl symbolisera en tår av missmod över den frånvarande snön och julstämningen – och sorg över det vi gör mot vår fina, vackra planet. Men katten Felix råder bot mot julstämningen i alla fall! Och du – ha respekt för eld! Släck ljuset när du lämnar rummet!

Ha en jättefin FÖRSTA ADVENT!