Feel in the Blogg

Idag infaller det så kallade ”glömda valet” – kyrkovalet. Söndagens predikan handlar om det och bloggaren predikar fördelarna med att göra sin röst hörd.

– Varför skulle jag rösta? säger någon. – Bryr mig inte, säger en annan. Tja, är man medlem i en förening och demokrati råder så bör man också vara med och rösta, anser jag.

  skriver själva bland annat så här på frågan om varför man ska gå iväg och rösta idag:

”För att Svenska kyrkan spelar en viktig roll i människors liv, vid kriser, i närsamhället och i världen.”

”För att stötta de som tar på sig uppgiften att vara med och styra.”

Läs fler argument HÄR på Svenska kyrkans hemsida. Där kan du också läsa hur det går till.

En del tycker att man ska rösta för att förhindra främlingsfientliga intressenter att infiltrera kyrkan.

Själv tänker bloggaren förstås rösta och gör det här: Trefaldighetsgården i Arboga. Röstning sker där mellan 9 – 11 eller 15-20.
Om du klickar HÄR kan du läsa mer om just kyrkovalsröstningen i Arboga.

Men först börjar vi den kulna morgonen med
”a nice cup of tea”!
Nja, bloggaren föredrar en kaffe latte i blå koppen på morgonen. Det här är dotterns val hemma hos sig. Nog så bra det också – kanske till och med bättre. 🙂

Njut söndagen!

Hemma hos bloggarens mamma finns en väggalmanacka som visar denna bild för september.
En liten svart flicka och flera vuxna vita män. Vem är hon? Vilka är männen?

Flickan är Ruby Bridges!  På bilden ovan, 1960, börjar Ruby som första svarta elev vid en ”vit skola” i New Orleans, USA. Männen på bilden är livvakter för att skydda den lilla flickan.
 Föräldrar till andra elever tog sina barn ur skolan och alla lärare utom en vägrade att undervisa den lilla flickan. Anledning – ”fel hudfärg”. 🙁

Ofattbart idag över 50 år senare – eller…? Ser vi inte en ökad främlingsfientlighet ? En fientlighet som handlar om rädsla för det som är nytt och kanske ses som annorlunda. Det handlar inte bara om hudfärg utan också om religion men även ett ökat förtryck mot vem man väljer att älska. Ofattbart – ja!

Ruby Bridges klarade sig bra! Hon var stark och hade en stark mamma.  Idag driver hon ”Ruby Bridges Foundation” för stöd och rättvisa åt alla barn!

Det finns böcker om Ruby Bridges!  Det finns filmer om Ruby Bridges! Sök gärna vidare och en bra början är HÄR på Wikipedia!

Ruby Bridges är född 1954 och har faktiskt födelsedag just idag den 8 september!! Grattis!

Almanackan hos mamma är Raoul Wallenbergkalendern!
En kalender som visar på hjältar i vår tid. Klicka HÄR för att läsa mera och kanske beställa en!

Som av en händelse råkade bloggaren se filmen ”The Blind Side” igår! Förutom att filmen verkade bra så var Sandra Bullock i en av huvudrollerna – ett par anledningar till TV-tittandet. Filmen VAR bra och Sandra Bullock fick en Oscar för sin roll, läste bloggaren sen.

Så här kan man läsa på Wikipedia om den verkliga personen Michael Oher,  som filmen ”The Blind Side” handlar om, citat: ”Michael Oher är en hemlös afroamerikansk yngling från en trasigt hem. Han bjuds in av frun i familjen Tuohy till Thanksgiving. Tuohys är en välbärgad vit familj som successivt hjälper honom att uppnå sin fulla potential.” 

På grund av sin bakgrund skulle Michael Oher ha varit uträknad om inte någon ”sett” honom.  Någon som inte kunde vända bort huvudet utan ville hjälpa. Han fick möjlighet att studera och blev så småningom en mycket framgångsrik amerikansk fotbollsspelare!
Filmen är byggd på en verklig person och verkliga händelser!  Här är bilder på verklighetens fotbollsspelare – Michael Oher!

Michael Oher och hans familj  i filmen: Och här verklighetens Michael Oher och hans familj!

Klicka HÄR och se och hör intervjuer med verklighetens personer. Läs HÄR om Michael Oher på Wikipedia! Och klicka bland annat HÄR för att läsa mer om filmen.

Oavsett vad man har för politisk inställning om USA så gläds bloggaren åt Barack Obamas besök i Sverige. Med tanke på ovanstående exempel i vår tid – Ruby Bridges och Michael Oher – är det fantastiskt underbart att USA har en svart president!

”Tror vi på fred måste vi agera”, sa Barack Obama bland annat när han besökte Stockholm.

Det får bli slutorden i söndagens blogg, tillika predikan.

TROR VI PÅ FRED MÅSTE VI AGERA!

Oavsett vad det är.

Den här bilden cirkulerar nu på Facebook och visar Stina och hennes mamma. Aftonbladet skriver om hur invånarna i Glasberga  i Södertälje rasar mot att människor med Downs syndrom och autism planeras få boende i området.

”Vi tänker på våra barn som inte kommer att känna sig trygga i sitt eget bostadsområde”- är ett av argumenten från Glasbergaborna.
Skrämmande människofientlig inställning! Tänk om det var ditt barn med Downs syndrom? Kanske just ditt framtida barnbarn föds med ett handikapp som kräver LSS-boende på sikt! TÄNK!!

Inte långt från bloggarens hemort finns liknande människofientlighet. I Nannberga! Arboga Tidning gör ett uppföljande reportage idag:
Plötsligt låtsas Nannbergaborna oroa sig över flyktingpojkarnas placering i Nannberga med argument som ”-Här finns ingenting för ungdomar”.
Men vad vet de om flyende pojkars behov? Kanske lite vänlighet och tryggt boende räcker?

Andra tror att de nio pojkarna ska duscha så otroligt ofta och dricka sådana ofantliga mängder vatten att grundvattennivån ska rubbas!!
Men kom igen!!
Säg heller som det är: – VI VILL INTE HA ER TILL GRANNAR!

Människor med handikapp, människor med invandrarbakgrund är inte välkomna – vad blir det härnäst? Förbud mot skånsk dialekt i Norrland? Eller neka glada, positiva människor boende i tungsinta tristbyn!?

Var inte så fruktansvärt rädda! Nya saker är inte farliga! Var istället nyfikna och intresserade – välkomnande! 🙂

Minns den Gyllene regeln! Allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem!
Går lika bra omvänt: Gör intet mot andra vad du inte vill att de skall göra mot dig.

Klicka HÄR för att läsa reportaget i Bbl/AT!

På tal om boende så firar bloggaren 35 år i sitt hus idag! Det ska förstås firas! 🙂

 Runt år 1900 såg det ut så här på bloggarens gata!
Huset några år senare: Glasblåsargården, då arbetarbostad för glasbrukarna vid Arboga Glasbruk.

1 augusti 2013 flaggas det!

 Firas ska det och kanske med något av de goda som finns på gården. Mums!
Blir till ett härligt lunchmål!

Lite blommor finns det också – och en hel del ogräs… Som kan vara nog så vackra!

Insekter! Och ett och annat kräk som benämns ohyra… Fångad av de duktiga katterna och den fick en hederlig begravning!

GRATTIS! Per och Pelle har namnsdag idag!

Ha en fin torsdag, denna första dag i månaden augusti. Och var inte så rädda!

Det finns farliga saker i världen som man bör har respekt för. De allra flesta människor tillhör inte den kategorin.

Hört talas om begreppet ”mina barn och andras ungar”?

Så här ser dagens förstasida ut på den lokala Arboga Tidning: ”Nannberga skola trygg flyktingmiljö”. Visst ser det idylliskt ut – så välkomnande för ensamkommande flyktingbarn! Eller…?

De två eldsjälarna på bilden har förvandlat den gamla skolan till en trygg plats för de nio (9) flyktingbarn som kommit till Sverige och som är en del av Arboga kommuns beslut om att ta emot just ensamkommande barn.

Eller är det ”en trygg plats”??

För det är tydligen skillnad på våra barn och andras ungar! Beslutet om att ta emot nio pojkar i åldern från 15 år har fått Nannbergas boende att protestera vilt!

Livet på landet är alltså inte alls så mysigt och hemtrevligt som man kan tro… Trots att bara 4-5 grannfastigheter berörs av flyktinghemmet har mer än dubbelt så många boende protesterat genom att överklaga till länsstyrelsen och även till Mark- och Miljödomstolen.
Man tar alltså till alla knep och möjligheter för att ”bli av” med flyktingbarnen. Skrämmande! Här en bild från Heby som också tar emot ensamkommande flyktingbarn:

Varför är vissa människor så rädda? För vad? Vad ska hända? Hur tror ni att dessa flyktingar känner när de får ett sådan här ”välkomnande”? Kan det faktiskt tänkas att de blir lite misstänksamma mot omgivningen och inte särskilt vänligt inställda? Vems fel är det då?

Förr i världen var familjerna i Sverige stora. De kunde bli ännu större med lite god vilja. Bloggarens mor har berättat att i byn Regna i Östergötland fanns när hon var liten en barnrik familj där både mor och far hastigt avled i svår sjukdom. Plötsligt stod 7-8 barn föräldralösa!

Invånarna i byn vägrade låta ”myndigheterna” ta hand om barnen och ungdomarna utan alla i byn ställde upp. Snart hade barnen fördelats ut i andra familjer. Någon tog ett par stycken barn, andra tre och några kom ensamma till sin nya familj.
Men de fick ha kvar tryggheten att bo kvar i samma lilla by. Tryggheten och värmen att veta att byn brydde sig och värnade om dem.  Mamma minns detta med glädje och kan berätta att alla barnen klarade sig bra sen i livet.
(Bilderna är hämtade från nätet och har ingen koppling till berättelsen från Regna.)

Förr kunde det vara fattigt och svårt men ändå fanns givmildhet och värme – men hur ser det ut idag? Var det bättre förr?

Bloggaren kan bara hoppas att folket i Nannberga kommer på bättre tankar och inte fortsätter att bete sig så här ogint och inskränkt framöver. Ge ungdomarna som flytt en chans! Det är väl det minsta man kan begära!

För övrigt kan jag berätta att söker man på ”ensamkommande flyktingbarn” på nätet kommer massor av främlingsfientliga sidor upp. Vidrigt!

Hela artikeln om flyktingmottagningen i Nannberga skola kan läsas HÄR i Bbl/AT!

Fönstren på vid gavel igår – fy så varm det har varit. Något bättre idag men hett ändå trots att solen idag enbart lyser med sin frånvaro.

Himlen var så här fin igår kväll:  Kan det vara ”Cirrus uncinus” – s k skidspetsmoln? Bloggaren letar på SMHI:s sida men hittar ingen molnsort som riktigt liknar denna. En fråga har nu gått iväg till SMHI! Svar kommer här på bloggen så småningom!

Algot har namnsdag idag! Vad kan man göra annat än att önska honom allt gott på namnsdagen! 😉

Avslutar bloggen med stekt potatis och ägg!
Härliga gulor i äggen från Ingrids lyckliga hönor!