Feel in the Blogg

Bloggaren har en speciell känsla för morgnar. På morgnarna kommer tankarna, minnena och funderingar. Ibland utvecklas de till dikter, ibland till en blogg.

Mina tankar…Den här morgonen kom tankar på mina föräldrar. De två som gav mig livet en gång. Vad de tänkte, hur de ville att allt skulle bli. Deras omsorger om mig och hur jag förvaltat dem.

…….……

Lycka – och sorg…

Hur vi behandlar varandra och hur vi går vidare. Varför det blev som det blev och hur det kan bli bättre.

Att bläddra i gamla fotoalbum, se bilder och minnas vad som berättades om dem, kan ge ord på vägen.

Min mammas mormor och morfar. Ett kärleksfullt par. Bönder på en gård i Östergötland.

Här en bild från mina föräldrars bröllop. Platsen är Lugnet i Regna – min mormors och morfars hus. På bilden ses i mitten min pappas morfar Emil och mormor Ida, ett strävsamt par med många barn, från Eskilstuna.

Och här – en bild från juletid för många år sedan: Längst bak – min mormor Edith och min morfar Edvin. Framför dem de tre flickorna de fick – Karna, yngst, Doris, äldst och så Hjördis, min mamma.

Alla dessa människor bär jag med mig – om inte alltid via minnen – så faktiskt genom DNA.

Hur tänker jag då en morgon som denna. Jo, på de anförvanter som jag faktiskt har minnen av.
Kanske fick jag glädjen och skratten från min morfar Edvin? Alldeles säkert fick jag allt jävlaranamma från min starka mormor Edith!
Jag fick värme och omsorg av min farmor Svea och de lugna tankarna från farfar Bror.
Från mamma Hjördis fick jag ömsinthet, givmildhet och värme och pappa Göte gav mig rättrådighet, ansvar och redbarhet. Och från dem alla fick jag kärleken.

En mycket kär vän till mig ger mig ofta goda råd och ett av de senaste är:

Igår var igår och borta nu!
Ta bara med dig misstagen du kan lära av –
och lev sen här och nu.

Så försöker jag leva och jag tänker på att min mamma nog skulle ha sagt: – Fortsätt att våga så mycket mer än jag gjorde! Men var alltid väldigt rädd om dig!
Min pappa skulle säkert ge mig de här råden: – Slösa mer och var mer givmild mot dig själv och andra än vad jag var! Men se till att ha en god ekonomi ändå!

Sorg och lycka – livet. Nedbrytande sorg tar faktiskt slut och lyckan kan le igen. Tro mig, jag vet! 😉

Du träffar människor, en del blir dina vänner och kanske mer, tänk på detta:
Alla har sådana här berättelser i sin DNA. Alla har sorg och lycka i sin ryggsäck. Så var ömsint och ödmjuk mot dem du möter.

Livet är ett fantastiskt äventyr om du bara ger det chansen!
Men det är fort över – så LEV NU!

Och nej, det är inte korkat, äckligt eller dumt att berätta om sina tankar och känslor! Jag gör det gärna i bloggform och försöker att hålla mig så etiskt riktigt som möjligt. Inte lämna ut någon så den far illa.
Ni som inte orkar med mina innersta tankar, min djupaste sorg eller min sprittande lycka – SLUTA LÄS! Enkelt! 🙂

FRAGILE! HANDLE WITH CARE! Skört – behandlas varsamt…

Råd från en rådvill…

Du med det gråtande hjärtat som trodde allt var försent. Våga igen.

Du som hade ditt livs kärlek men miste den.
Våga igen.

Men du som möter någon och du som vågar – här är några råd från en rådvill…

  Gå varsamt fram. Jämför inte. Ha inga förväntningar.Förr var förr och nu är nu.

Rusa inte åstad – men vänta heller inte för länge. Satsa inte allt på ett kort – men dra dig heller inte undan.

Ta emot det som bjuds och ge tillbaka. Det är här och nu. Oroa dig inte så mycket. Var rädd om dig och låt ingen såra dig – men såra heller inte den du möter.

Har du fått lyckan att möta någon igen, känt förälskelse på nytt, upplevt det du aldrig trodde skulle ske igen – VÅGA TA EMOT LYCKAN!

Glöm det som varit. Glöm vad andra tycker och tänker. Förvänta dig inte att göra rätt eller oroa dig för misstag. Så länge du KÄNNER och ÄLSKAR kan ingenting gå fel.

Våga – igen!
Och var rädd om dig. Var rädda om varandra.

Har du ett brustet hjärta?
Trodde du att kärleken skulle vara för evigt
– och så blev det inte så…?

Känner du att du har blivit sårad alltför många gånger? Att alltihop har tagit din självkänsla. Du har gått sönder en gång för mycket.

Det räcker nu! Nu är det nog. Du orkar inte mera!

Det blev inte som du trodde – det där med livet och kärleken – och med alltför mycket i ryggsäcken känns det tröstlöst att ens tänka på att försöka på nytt.

Du har ett alltför tungt bagage numera – så känns det. För många sorger, för många tårar, för mycket bråk och gräl och alldeles för lite ork kvar.
 Sorgen äter dig och du bestämmer dig för att leva ensam.

Så har bloggaren också känt. Gråten ville aldrig ta slut.  Allt var mörkt och kaos.

De här orden skrev sig själva här om dagen…

 Jag har styrt min båt på ett stormande hav. Ett vindpinat hav med höga vågor och farliga skär. Ibland har jag kantrat. Ibland har jag varit nära att drunkna.
Så nådde jag en liten hamn i kvällningen. 

 En hamn jag råkade på, en hamn jag aldrig själv skulle ha navigerat till. En lugn hamn med mjuka vågor. Förvirrat försöker jag styra min båt. Förväntar mig stormar fast jag bara behöver ta det lugnt. Det känns märkligt – men också märkligt skönt. Ska jag kanske ankra till här?  

Så skrev sig orden – nästan av sig själva…

För det kan hända att livet vänder. Ett plötsligt, oväntat möte. Inte som förr. Inte som då. Inte som du hade tänkt dig. Skilda världar.
Olikheter möts. Han vågar ta steget – vågar du möta? Törs du ta in en ny person i ditt liv? Vågar du fatta handen som sträcks mot dig? 

Låta dig tröstas?

Öppna dig och få värmande kramar?

Vågar du?

Precis som Desireé och Benny i boken som senare blev film! Skilda världar – bibliotekarien och bonden. Vågar du?

Jo gör det! Våga! Får du chansen i ditt liv – TA DEN!

Öppna din dörr! Ha ett öppet sinne för det nya, det annorlunda, det som verkar så skilt från allt det du hade förut! Våga bygga nytt och möblera om!

För krossade hjärtan kan faktiskt lappas ihop igen! Det blir kanske inte som förr men det kanske blir mycket bättre också!

Våga förutsättningslöst! Ta det lugn och försiktigt. Ge varandra frihet. Men var rädda om varandra. Låt er ha kvar allt som var bra med era gamla liv, kasta det dåliga och ta in lite nytt! Våga måla kärleken igen! Även om det är skilda världar – så är det är nya tider!

Och vet ni – bloggaren vågade.  Vågar! 
Det får bära eller brista!

Jag ankrar till!  Så får vi se vad som händer…

Våga du också! Livet är kort! Får du chansen – TA DEN!!

KRAM!!

 Sommaren har varit underbart varm och solig, tycker bloggaren och värmen och solskenet fortsätter in i september! Härligt!

MEN – så här ser många gräsmattor ut efter solskenssommaren! Det gäller att sköta sin gräsmatta – och vattna den! Och inte bara gräsmattan!

Vatten är liv och det är mycket som behöver vattnas för att hållas levande. Sköter du inte din fina blomma ser den snart ut så här –

Fina rosor i en vas ser snart ut så här om du inte pysslar om och ger vatten!

 Människor är som blommor – de behöver vatten – näring, att bli ompysslade för att lysa och blomma.  Hur fin och vacker blomman än är från början – sköter du den inte så blir den ledsen.
Precis som människor. Låt inte den blomma du fått vissna och torka bort.

Så glöm inte att vattna! Och en del blommor och människor behöver rejält med dusch!

Men tänk så svårt det kan vara att komma in! Man ser en blomma där inne som behöver massor av vatten och så kommer man inte in för alla lås!

 Ja, vad gör man när dörren är låst och tillbommad? Personen/blomman där inne visar med all tydlighet att här öppnas ingenting upp!

Jo, man knackar! Sen bankar man!!

Till slut kanske man tar till lite okonventionella metoder minst sagt!
För in vill vill man absolut!

Men är det rätta vägen? Nej, det tror inte bloggaren. Det gäller att hitta den rätta nyckeln till det låsta.

Och en dag händer det. Dörren står på glänt!

Du får komma in – om du tar det lite fint och försiktigt. Nu kan du pyssla om och vattna!
Glöm aldrig bort detta viktiga. Ge näring och pyssla om!
Knacka – men försiktigt! 
Sen ska du se att det börjar blomma fint och rikligt!

Så sant som det är skrivet!
En väldigt liten nyckel –
kan öppna en väldigt stor och tung dörr!

Liten tidningsrubriker också från tidigare och från idag!

Naziklotter för över 200 000 kr redan i år i Arboga…

Gudrun Schyman och Fi ger inte upp! Feministiskt initiativ finns HÄR!

Och det gör inte (s) i Arboga heller. Dagens Bbl/AT hittar du HÄR!

Var rädda om er och era blommor! Vattna ordentligt och räds inte att knacka på den mest tillslutna dörr! Men knacka försiktigt…

Är du med i klubben?

The lonely hearts – de ensamma hjärtana?
Helt frivilligt eller är du en sökare?

Igår visade SVT ett program om nätdejting. Vetenskapens värld – ”Finns kärleken på nätet?” HÄR kan du se programmet!
Om matematiken bakom dejtandet.  Om frågor, formler och faces – för det mesta i programmet handlade om faces – ansikten. Om att lägga ut bästa och mest attraktiva bilden på sig själv för att fånga ”den rätta”.

Bloggaren vet att många längtar efter kärlek.  Att många också förtvivlat söker efter kärlek – men är då nätdejting rätt sätt?

Visst, det finns en del som lyckats – bloggaren känner några par – men för väldigt många tror bloggaren att nätdejting ger idel nitlotter.

 I TV-programmet fick man via matematik och hjärnforskning följa hur människor matchades ihop. Människor med liknande egenskaper och sätt att se på saker och ting – ansågs passa ihop på olika sätt.
Samtidigt sas det att vissa människor är ”svåra” och matchningssystemet hittar aldrig någon passande för dem.
Bloggaren tror att hon själv helt klart är en ”svår person”:
Och hon är faktiskt väldigt OK med det!

Bloggaren kan inte tänka sig något mer trist än att paras ihop med en liknande person som henne själv! Bloggen och bloggaren:

Hon vill ha utmaningar! Göra tvärt emot! Våga annat!

Och så det där med faces – ansikten! Bloggaren vet att när hon känner en människa väl kan hon inte säga om den är ful eller snygg och det betyder ingenting heller.
It’s the inside that counts – det är insidan som räknas – och då kan det bli riktigt fel om man går på snyggaste killen med tomt inre! Eller tjejen med plutläppar och sexigt smile men utan något man kan prata vidare om sen…

I TV-programmet sågs vid matchningsträffen så gott som bara vackra människor, de flesta ljushyade och inga handikappade. Trist, tycker bloggaren – och fel – när det är insidan som räknas.

Och vad händer med en person när han eller hon blir riktigt kär!? Jo, om detta finns mycket skrivet – HÄR kan du läsa en version. Där står bland annat, citat:
”Hjärnan kan inte fatta beslut!
Det är vår hjärna som styr våra känslor vilket förklarar varför vi människor kan upplevas som lite konstiga när vi blir kära.
Hjärnans aktivitet höjs och man går upp i spinn. Vakenheten ökar, man blir mer alert och hjärnans belöningsområde aktiveras. Man får en kick som upplevs som mycket positivt.
Belöningssystemet sätter igång och vi får så kraftiga kickar av dopamin så att både uppmärksamhet, tankar och handlingar styrs mot ett visst mål – den man är kär i. 
Den delen av hjärnan som ansvarar för beslutsfattandet loggar ur. Omdöme och kritiskt tänkande blir som bortblåst.”

Man kan byta åsikt totalt när kärleken slår till, det är bloggaren själv medveten om! Man har SÅ mycket mer överseende med allt man ogillade förut!
Ett exempel från bloggarens värld: Hon ogillade verkligen snusare tidigare och stod varken ut med lukten eller putandet under läppen. Idag pussar hon gärna HONOM även om han just lagt in en snus!

Bloggaren tror dock att långvariga kontakter via nätet, innan man träffas IRL, kan vara positivt. Att lära känna varandra ordentligt först. Känna efter om det känns rätt – under förutsättning då att båda parter är ärliga förstås.

Sen kan man ju fundera på om det är så här:
Eller om man ska se det så här:

Ett gott råd har bloggaren gett sig själv vad gäller det mesta här i livet –
och delar det nu även det till er:
Ha inte för bråttom! Rusa inte sta! 

För det kan vara så att när du taggar ner, lägger av, blir avslappnad, slutar jaga – DÅ händer det!

”Sometimes you fall in love with the most unexpected person at the most unexpected time” – Ibland blir du kär i den mest oväntade personen vid det mest oväntade tillfället!

Och bloggaren tror på det här:
”We don’t meet people by accident. They are meant to cross our path for a reason”.
Vi möter inte människor av en händelse. De är menade att korsa vår väg av en orsak!

Ha lite tålamod bara. Tänk på visdomsorden: Att inte se skogen för alla träd! Han eller hon kanske finns där alldeles nära, den mest oväntade, vid det mest oväntade tillfället…