Feel in the Blogg

Bloggaren har en speciell känsla för morgnar. På morgnarna kommer tankarna, minnena och funderingar. Ibland utvecklas de till dikter, ibland till en blogg.

Mina tankar…Den här morgonen kom tankar på mina föräldrar. De två som gav mig livet en gång. Vad de tänkte, hur de ville att allt skulle bli. Deras omsorger om mig och hur jag förvaltat dem.

…….……

Lycka – och sorg…

Hur vi behandlar varandra och hur vi går vidare. Varför det blev som det blev och hur det kan bli bättre.

Att bläddra i gamla fotoalbum, se bilder och minnas vad som berättades om dem, kan ge ord på vägen.

Min mammas mormor och morfar. Ett kärleksfullt par. Bönder på en gård i Östergötland.

Här en bild från mina föräldrars bröllop. Platsen är Lugnet i Regna – min mormors och morfars hus. På bilden ses i mitten min pappas morfar Emil och mormor Ida, ett strävsamt par med många barn, från Eskilstuna.

Och här – en bild från juletid för många år sedan: Längst bak – min mormor Edith och min morfar Edvin. Framför dem de tre flickorna de fick – Karna, yngst, Doris, äldst och så Hjördis, min mamma.

Alla dessa människor bär jag med mig – om inte alltid via minnen – så faktiskt genom DNA.

Hur tänker jag då en morgon som denna. Jo, på de anförvanter som jag faktiskt har minnen av.
Kanske fick jag glädjen och skratten från min morfar Edvin? Alldeles säkert fick jag allt jävlaranamma från min starka mormor Edith!
Jag fick värme och omsorg av min farmor Svea och de lugna tankarna från farfar Bror.
Från mamma Hjördis fick jag ömsinthet, givmildhet och värme och pappa Göte gav mig rättrådighet, ansvar och redbarhet. Och från dem alla fick jag kärleken.

En mycket kär vän till mig ger mig ofta goda råd och ett av de senaste är:

Igår var igår och borta nu!
Ta bara med dig misstagen du kan lära av –
och lev sen här och nu.

Så försöker jag leva och jag tänker på att min mamma nog skulle ha sagt: – Fortsätt att våga så mycket mer än jag gjorde! Men var alltid väldigt rädd om dig!
Min pappa skulle säkert ge mig de här råden: – Slösa mer och var mer givmild mot dig själv och andra än vad jag var! Men se till att ha en god ekonomi ändå!

Sorg och lycka – livet. Nedbrytande sorg tar faktiskt slut och lyckan kan le igen. Tro mig, jag vet! 😉

Du träffar människor, en del blir dina vänner och kanske mer, tänk på detta:
Alla har sådana här berättelser i sin DNA. Alla har sorg och lycka i sin ryggsäck. Så var ömsint och ödmjuk mot dem du möter.

Livet är ett fantastiskt äventyr om du bara ger det chansen!
Men det är fort över – så LEV NU!

Och nej, det är inte korkat, äckligt eller dumt att berätta om sina tankar och känslor! Jag gör det gärna i bloggform och försöker att hålla mig så etiskt riktigt som möjligt. Inte lämna ut någon så den far illa.
Ni som inte orkar med mina innersta tankar, min djupaste sorg eller min sprittande lycka – SLUTA LÄS! Enkelt! 🙂

En julsaga…

Charles Dickens skrev historien om den snåle, elake Ebenezer Scrooge som fick uppleva under i julens tid och fick en chans att förändra sig, göra bättring.

 Är det möjligt att vi alla kan få uppleva en julsaga? Få upp ögonen för omvärlden och oss själva? Få chansen att ta till oss livet på ett helt annat sätt?

Vad döljer sig i våra mörka rum –  – i våra sinnen, vårt innersta?
Djupt därinne, omöjligt att komma åt, nästan… 

Kan julsagans lilla flicka få en nystart?

I förra bloggen skrevs dessa ord:

Det finns saker som inte är som vi tror de är. Det finns saker som inte blir som vi trodde de skulle bli.

Det finns du och jag – och jag och du. Det finns vi och dom – och dom och vi.

Det finns önskningar och löften. Det finns viljor och förstånd. Det finns dröm och verklighet.
Det finns vita dagar och svarta nätter.

Det finns sår och tårar och det finns läkedom och kärlek.

Det kan vara ensidigt eller gemensamt – det kan vara en och det kan vara båda.

Det är inkännande och respekt. Det är väntan och det är tålamod.

Och det finns hopp – alltid.

Ord som bloggaren fortsätter att suga på…

”Kärlek ska inte vara lätt – men det ska vara värt det”, låter visdomsorden.
Men är inte all kärlek värdefull? Är inte den kärlek du gav värd det – oavsett om den landade rätt?

Möten mellan människor – så enkelt och så svårt. Det vi har med oss i bagaget färgar vår upplevelse. Vi väger och värderar, uppskattar och raderar, väljer bort eller stannar. Förvånas och oroas – förkastar och våndas – eller…

Tänk om ingenting är som du tror att det är! Tänk om det du upplever nu är helt annorlunda, nytt, tvärtom! Tänk om det hela är en helt ny upplevelse som du aldrig varit med om och det är därför du våndas så!?

 Grodan som skulle bli en prins! Jo, visst är han prinsen men det är kanske du själv som är grodan!

Tänk om allt du upplever är helt nytt och något helt annorlunda än du förväntat dig – men lika värdefullt, om inte mer!?

Vågar du möta det nya? Vågar du prova något helt annorlunda? Vågar du fortsätta julsagan utan att veta hur sista kapitlet är skrivet…

Bloggaren tror att hon vågar…

Första Advent 2016 bjuder inte på snö men en del hagel – i alla fall här i Arboga.
Solen tittar fram lite då och då mellan de gråblå molnen
– alltid något. 🙂

Farmor Karins gamla adventsljusstake har plockats fram.
Första ljuset ska tändas.

 Sen ett besök på kyrkogården för att tända ljus för de två kära som tyvärr inte längre kan sitta med vid adventskaffet här hemma.
Den resan fick bloggaren att tänka på liv och död. På alldeles särskilda stunder – besök hos kära vänner när man vet att det är sista gången. Bloggaren har varit med om flera sådana möten – där vi båda vetat att detta är sista gången. Så förunderligt, så ofattbart, så vemodigt – och ändå satt vi bara där som vanligt och pratade. Livets gång…

Hem igen till adventskaffet. En gul och god lussekatt dagen till ära!

Bläddra i tidningar som kommit. Fidel Castro är död – Cubas diktator. Och så en titt i favoriten – Svenska Naturskyddsföreningens tidning Natur. Där finns alltid intressanta artiklar att läsa. Det här numret hade bland annat det här:
Om solenergins betydelse för Afrika och Asien.

Är det något dessa länder har så är det sol! Sol kan ge ljus i mörkret. Lampor drivna av solenergi gör underverk i dessa länder.
Vill du läsa tidningen – klicka HÄR för mer information!

En blogg om allt möjligt och om allt omöjligt – var det, ja. Om omöjliga saker som kan bli möjliga! Som ovan – ljus via solskenet till fattiga byar i Afrika.

Lite julpynt har plockats fram redan till Advent! En röd julkatt – röd som Vilda Wilma hemma hos bloggaren!

Adventskalendrar!
Inte bara en utan två!

Men inte förrän på torsdag är det dags! På torsdag är det 1 december och lucka nummer 1 ska öppnas!

Möjliga och omöjliga saker. Vi människor har ibland för oss att allting är möjligt – och att vissa saker är totalt omöjliga. Det behöver inte alls vara så!
Men man ska tänka efter – välja sina strider, som det heter. Ett av alla goda råd som bloggaren får från en mycket kär vän levererades av honom igår – och blev till visdomsord på väggen:
MAN MÅSTE INGENTING!

I alla fall är det väldigt få saker som man verkligen MÅSTE göra!

Det är omöjligt att klara allt, att göra rätt jämt, att vara alla till lags – och man måste inte göra det heller, man behöver inte alls vara sådan!
Det är väldigt få saker som man verkligen måste göra och nästan ingenting behöver göras på en gång. Så ta det lugnt! Sovra bland alla göromål – världen går inte under för det!
Tänk på det! Så kloka ord från vännen.

Ha nu en fin Första Advent. Tänk på det möjliga och det omöjliga. Tänd ett ljus i mörkret och var rädda om er och om varandra!

Lite tankar som blev till ord tidigt imorse hos bloggaren:

Det finns saker som inte är som vi tror de är. Det finns saker som inte blir som vi trodde de skulle bli.

Det finns du och jag – och jag och du. Det finns vi och dom – och dom och vi.

Det finns önskningar och löften. Det finns viljor och förstånd. Det finns dröm och verklighet.
Det finns vita dagar och svarta nätter.

Det finns sår och tårar och det finns läkedom och kärlek.

Det kan vara ensidigt eller gemensamt – det kan vara en och det kan vara båda.

Det är inkännande och respekt. Det är väntan och det är tålamod.

Och det finns hopp – alltid.

Har du ett brustet hjärta?
Trodde du att kärleken skulle vara för evigt
– och så blev det inte så…?

Känner du att du har blivit sårad alltför många gånger? Att alltihop har tagit din självkänsla. Du har gått sönder en gång för mycket.

Det räcker nu! Nu är det nog. Du orkar inte mera!

Det blev inte som du trodde – det där med livet och kärleken – och med alltför mycket i ryggsäcken känns det tröstlöst att ens tänka på att försöka på nytt.

Du har ett alltför tungt bagage numera – så känns det. För många sorger, för många tårar, för mycket bråk och gräl och alldeles för lite ork kvar.
 Sorgen äter dig och du bestämmer dig för att leva ensam.

Så har bloggaren också känt. Gråten ville aldrig ta slut.  Allt var mörkt och kaos.

De här orden skrev sig själva här om dagen…

 Jag har styrt min båt på ett stormande hav. Ett vindpinat hav med höga vågor och farliga skär. Ibland har jag kantrat. Ibland har jag varit nära att drunkna.
Så nådde jag en liten hamn i kvällningen. 

 En hamn jag råkade på, en hamn jag aldrig själv skulle ha navigerat till. En lugn hamn med mjuka vågor. Förvirrat försöker jag styra min båt. Förväntar mig stormar fast jag bara behöver ta det lugnt. Det känns märkligt – men också märkligt skönt. Ska jag kanske ankra till här?  

Så skrev sig orden – nästan av sig själva…

För det kan hända att livet vänder. Ett plötsligt, oväntat möte. Inte som förr. Inte som då. Inte som du hade tänkt dig. Skilda världar.
Olikheter möts. Han vågar ta steget – vågar du möta? Törs du ta in en ny person i ditt liv? Vågar du fatta handen som sträcks mot dig? 

Låta dig tröstas?

Öppna dig och få värmande kramar?

Vågar du?

Precis som Desireé och Benny i boken som senare blev film! Skilda världar – bibliotekarien och bonden. Vågar du?

Jo gör det! Våga! Får du chansen i ditt liv – TA DEN!

Öppna din dörr! Ha ett öppet sinne för det nya, det annorlunda, det som verkar så skilt från allt det du hade förut! Våga bygga nytt och möblera om!

För krossade hjärtan kan faktiskt lappas ihop igen! Det blir kanske inte som förr men det kanske blir mycket bättre också!

Våga förutsättningslöst! Ta det lugn och försiktigt. Ge varandra frihet. Men var rädda om varandra. Låt er ha kvar allt som var bra med era gamla liv, kasta det dåliga och ta in lite nytt! Våga måla kärleken igen! Även om det är skilda världar – så är det är nya tider!

Och vet ni – bloggaren vågade.  Vågar! 
Det får bära eller brista!

Jag ankrar till!  Så får vi se vad som händer…

Våga du också! Livet är kort! Får du chansen – TA DEN!!

KRAM!!

Bloggaren unnade sig en lugn, stilla söndagsfrukost denna morgon. Ihop med Vilda Wilma. Som fick smaka äggula.

Den lugna morgonen fick bli till en hel, lugn dag. En blogg väntade på att bli skriven men det visade sig vara nästan en kopia av den förra – den om ”ljuva september” och minnen kring den månaden. För bloggaren gjorde en fly-bort-resa till stugan på landet också i oktober men minnen som lät sig fotograferas.
Här kommer de:

Bilder säger mycket. Utan så många ord…

***    ***    ***  

Davidsberg i Regna – med samma problem som Tyringe utanför Arboga…

Mormors och morfar hus skymtar längst bort. Stället heter Lugnet…

  *** 

Tillbaka till stugan. Det är cirka 1 km mellan mormors och morfars hus och vår sommarstuga.
  ***    ***    ***  

Skymningen kommer tidigt…

Minnen… … många… Bloggaren mellan sin exmake och morfar Edvin, han som byggde stugan en gång…

  *** 

  *** 

Tillbaka till dagen som idag är! Äppelpaj – inte till frukost men senare!

Och så lite bilder, klipp ur DN Söndag. Bara för skojs skull!

På tal om Trump och Putin…
Bloggaren gillar Gertrud Haglund – vem det nu kan vara!  😀

Hon har fått flera stolligheter publicerade i Dagens Nyheter!

Avslutar med den här stripen Assar av Ulf Lundkvist:

Sköt om er nu så ses vi kanske snart igen!

Inga palmer –
men tallskogskronor i norra Östergötland!