Feel in the Blogg

I Magazin24 läser jag en artikel med rubriken ”Vad händer när du larmar?”

Socialstyrelsen har enligt artikeln gjort en sammanställning kring äldreomsorgen i hundratals kommuner i Sverige. En av frågorna har varit om de äldre får kontakt med någon om de trycker på sitt trygghetslarm.

Sammanställningen visar att det är stora skillnader i kommunerna. Bloggaren citerat tidningen: ”I Arboga garanterar kommunen från och med den 1 oktober 2012 att en boende som trycker på sitt trygghetslarm ska få kontakt med någon inom en minut. I Hallstahammar är siffran fem minuter, men i Köping, Kungsör och Surahammar kan inte kommunen garantera någon kontakt alls.”

Oerhört skrämmande! Trygghetslarm utan trygghet! Hur behandlas gamla människor i grannkommunerna egentligen!?

Ytterligare citat ur artikeln: ”På frågan om kommunen, från och med den 1 oktober 2012, kan garantera att den enskilde får hjälp vid konstaterat behov efter att denne har larmat är det bara Arboga av de fem kommunerna som kan garantera hjälp. Där lovar kommunen att hjälpen kommer inom 30 minuter.”

Bäst är Gotland och sämst Norrland, enligt artikeln som ni kan läsa HÄR i Magazin24.

Men – ovanstående resultat kommer från svar som kommunerna frivilligt lämnat ifrån sig. D v s den hjälp man garanterar är vad kommunerna själva har uppgett.
Frågan är hur det stämmer med verkligheten…

Bloggaren känner en äldre person som lever ensam och handikappad här i Arboga och som larmat men fått annat resultat än det positiva som utlovas ovan.

En gammal kvinna som varit rädd om natten och larmat då det bankat på hennes dörr och då hon skrämts av personer som smugit omkring utanför bostaden. 

Där det tagit betydligt längre tid än 1 minut för att få kontakt.

Och hjälpen kom inte inom 30 minuter – den kom inte alls!

För när den gamla larmat kontaktades hon så småningom men oron viftades bort. Den gamla stod på sig och personalen lovade att åka ut och även besöka den rädda kvinnan. Det hände aldrig! Ingen kom!

Hur tryggt är alltså trygghetslarmet!?

Bloggaren fattar att vid hemfridsbrott och inbrottsförsök ska polisen larmas och inte kommunen. Men om kommunen lovar gamla människor hjälp via trygghetslarm så måste det vara betydligt mer än läpparnas bekännelse! Fina siffror till Socialstyrelsen säger ingenting och är ingenting värt när verkligheten är en annan!

 Samhället beter sig hemskt mot gamla, utsatta människor! Och det gäller inte bara äldreomsorgen! Alla områden som handlar om ”personlig omvårdnad”, så kallade mjuka frågor, är lägst prioriterat! Bloggaren menar med det barnomsorg, skola, socialvård och övrig vård! De absolut viktigaste områdena i ett samhälle!
Det allra viktigaste måste vara att vi har trygga barn som får utbildning och att vården fungerar! Det är så man bygger ett bra och stabilt samhälle. Men vilka styrande politiker förstår det? Hur tänker man egentligen!? Bygga en koloss  på lerfötter och ett samhälle på lösan sand! 🙁

Avslutar med en av Lindströms bilder om hemtjänsten…

Ivan och Vanja – GRATTIS! – ni har namnsdag idag!

Flaggan är hissad! 1 maj är här med solsken och inte alls så kraftiga vindar som igår.

Denna dag är arbetarrörelsens högtidsdag men jag tänker främst på kvinnorna. Det är mindre än 100 år sedan kvinnor i Sverige fick rösträtt! För oss som tycker att vi lever i ett så modernt och framåt land känns det skrämmande. Bara hundra år sedan…

Här en suffragett som fängslas i England för exakt hundra år sedan. Hon fängslas för sin kamp för jämställdhet och rösträtt för kvinnor.

Just nu hör jag trummorna virvla i Arboga – förstamajtåget är i gång. Kampen fortsätter och inte bara för arbetarrörelsen utan kvinnors kamp för rättvisa.
Än är det långt kvar när utbrändhet fortfarande lamslår dubbelarbetande kvinnor och unga flickor har som högsta önskan att bli hemmafruar, försörjda av män.

Igår utlovade bloggaren lite bilar och trafik till dagens blogg. Så här parkerade en man sin bil på parkeringen intill varuhusen i Arboga. Nonchalant och dessutom helt fel!

Vi var på väg till Köping här om dagen och blev stoppade strax efter Valskog. Vi hade en viktig tid att passa men det vara bara att snällt parkera vid sidan av vägen.

Väntan blev lång – men så småningom dök den upp! Fordonet med sin enorma last.

En gigantisk cylinder! Vi kändes oss onekligen rätt små där vi satt i vår bil… Det skulle inte vara roligt att få den där pjäsen över sig och bilen…

Lång, krånglig väg mot pappersbruket i Frövi fick vi läsa sen i Magazin24 som publicerade denna bild:

Flaggan är hissad, solen skiner,
katterna är glada – och vitsippor och blåsippor står på bordet! Vad kan man mer begära!? 🙂

…..

Valborg har namnsdag! Grattis!

 Bloggaren har vänt blad och stämmer helt in med budskapet på kattkalenderbladet för maj månad!

”There are no ordinary cats”.
🙂

Via eminenta Google påminns bloggaren om att det är ”Jordens dag” idag den 22 april. Vad tänker du göra åt det??
Klicka HÄR för att kolla Googles bildspel och HÄR för att få tips om hur du kan göra något för ditt fantastiska jordklot!

Bloggaren som ofta tänker på klotet gör det också idag men har dessutom betydligt fler saker att fundera över. En titt i gårdagens DN ger er följande:

”Striden som delar kyrkan” är huvudrubrikerna i gårdagens Dagens Nyheter.

Stort uppslag: För bloggaren, en vanlig svensk i sina bästa år, känns artikeln förvånansvärt ointressant. Vem bryr sig om kyrkan idag?
Bloggaren bläddrar vidare.

Gläds åt att det finns duktiga människor som Stella McCartney som gör sitt för klotet och dess befolkning djuren! Som världskänd modedesigner vägrar hon såväl päls som läder! Heder åt henne!!

Hon har det bland annat från sin far som är aktiv i organisationen ”Köttfri måndag” – som den heter på svenska! Klicka HÄR för att komma till ”Meatfree monday”!

Att låta bli kött en enda dag i veckan måste vara en baggis! Börja du också så slutar du snart med kött flera dagar i veckan för att sen upptäcka andra goda maträtter och kanske bli vegetarian på köpet!

Här ett gäng glada kossor! Foto ur DN igår.
Alla kor får tyvärr inte uppleva glädjen i våryran…
Klicka HÄR för att komma till Djurskyddet Sverige
och läs vad du kan göra för nötkreatur!

Avslutar bloggen med en skämtbild från Dagens Nyheter igår. 🙂

Ja, varför får han hålla på år efter år?
Se till att ändra på det i september 2014! 😉

Grabbarna Allan och Glenn har namnsdag! Grattis!

Hur får människor det så kallade livspusslet att gå ihop!? Nej, det får inte folk – men vad blir resultatet? Jo, förutom sjukskrivningar och därtill hörande utanförskap, dålig ekonomi och kris – också förlorade chanser.

Bloggaren var en sådan som inte fick det att gå ihop. Så många måsten och så lite tid. En kamp mot klockan – omöjlig att vinna.

Resultatet kan ses idag – på gott och ont.
Det onda är sjukdom, penningskris och sorgen över att inte ha ett arbete och arbetskamrater, att vara passé.
Det goda är ändå mycket större, enligt bloggarens sätt att se.
Dels kan bloggaren skörda idag det som slets för igår. Det var en hård, sjukligt hård kamp, men som lyckades fast också misslyckades då kampen hade för stora bieffekter. Kampen som bland annat handlade om barnens skolgång, för stöd och hjälp, för ett värdigt liv.

Dels tiden – idag finns tiden!

Bloggaren har tid att ställa upp för andra även på vanlig arbetstid då de flesta är upptagna. Det finns tid att bry sig om, stödja, glädja men också en annan mycket viktigt tid – egentid!

Tiden rinner iväg, det vet vi alla. Hur hinner andra med – de som fortfarande springer på i ekorrhjulet?
Var finns tiden för gamla mamma? För de lugna hemmastunderna med barnen utan tidslimits? För släktträffarna? Var finns tiden för umgänge, samvaro och glädje? Allt det där som gör gott. Allt det där som man vill hinna med i sina drömmar och tankar? Chanser som ges men som inte tas…
Var finns tid för lycka – innan det är försent…

Bloggaren kan sörja över utbrändhet, depression, att inte tillhöra arbetslivet längre – men också glädjas över TIDEN! Tiden som jag får. Tiden som jag idag har kontroll över. En lycka få förunnat.

 Det är sjukt att regeringen föreslår att människor ska jobba längre upp i åldrarna när samma regering förtränger sjukskrivningarna som ökar, utslagningen från arbetslivet!
Livet är inte bara arbete! Arbete är heller inte fyrkantigt utan borde vara mycket mer flexibelt! Jobba utifrån de förutsättningar man har! Med mer flexibilitet och mindre krav skulle vi utslagna också kunna arbeta igen! Med flexibilitet och mindre krav skulle också TIDEN finnas för många, många fler!
(Om detta talar bloggaren snart i en radiostation nära dig.)

På tal om arbetstid och slit så är Miljöpartiet ett parti som fattat detta med arbete och tid!  När ska människor förstå vikten av budskapet och rösta rätt!?
Läs HÄR på DN om Miljöpartiets förslag till friår och kortare arbetstid!

På tal om MP så såg bloggaren den här bilen i Göteborg vid besök sist! För en småstadsbo som aldrig sett något liknande tidigare blev det till att fotografera elbilen på laddning! 🙂

Grattis Olaus och Ola – ni har namnsdag idag!

Här i Sverige lever vi i ett av de mest demokratiska landen i världen. Men hur demokratiskt och rättvist är det egentligen?

Några exempel bland många. Till ARN – Allmänna Reklamationsnämnden kan man vända sig om man som privatperson känner sig orättvist behandlad av till exempel ett företag man köpt varor hos.

En vän till mig gjorde så. Han hade köpt en sprillans ny specialdesignad hårddisk från ett företag. Dyr var den också! När han fick hem den till sig hade företaget monterat den så dåligt att det var omöjligt att få i sladden mellan hårddisk och skärm! Oerhört klantigt alltså!
Efter många om och men, omöjliga att få tag på, sura meddelanden o.s.v. fick min vän – utan kostnad skicka tillbaka datorn för att göra den funktionsduglig. Han släpade den 26 kilo tunga datorn till posten och den sändes iväg.
När han fick den tillbaka fungerade den visserligen men företaget hade repat och förstört hårddisken vid ommonteringen.
 Ett självklart fall för ARN, ansåg vännen som räknade med viss kompensation för det förstörda och klantigt utförda. Men nix, det blev avslag!
ARN ansåg inte att företaget gjort något fel!! Min vän överklagade två gånger (endast möjligt två gånger) och fick avslag varje gång.
Rättvisa? Demokrati? Icke!
Det var bara att ge upp och samtidigt varna alla datorintresserade för företaget i Luleå – Overclockers! Välj något annat företag om du vill ha en fungerande specialdesignad dator!

Annat odemokratiskt! Det här brevet kom igår: Det ger Arboga kommun rätt att fortsätta åldersdiskriminera!

  Bloggaren hade anmält kommunen för åldersdiskriminering då man sänder ut en enkät till tusen Arbogabor för att få information om vad människor tycker om service och inflytande i kommunen men sätter en övre åldersgräns för att få ha åsikter. Över 84 år göre sig ej besvär!

Och DO – Diskrimineringsombudsmannen ger kommunen rätt! Här är svaret:

Skrämmande! Rättvisa och demokrati teoretiskt men inte i praktiken. Kan man kalla det något av en skendemokrati?
Arboga – plats för inspiration?

I sammanhanget måste bloggaren erkänna att hon emellanåt ryser av välbehag över att slippa de politiska möten hon deltog i tidigare. Tjuriga ledamöter, bitska kommentarer, härskartekniker och hånflin när någon motståndare fått sig ett rejält tramp på tårna eller ett knivhugg i ryggen.

Är det demokrati? Känns det lockande för nya krafter att ge sig in i politiken då? Skrämmande!
När det samtidigt är det så oerhört viktigt att människor tillåts engagera sig och respekteras för sitt engagemang. Ges rättvisa möjligheter att påverka!
Avslutar politikersnacket med en bild ur DN förra söndagen.

Ja, fy så hemskt! Över till något helt annat och betydligt trevligare: Den här lådan sättpotatis fick bloggaren av en god vän.
Den behöver förgros ytterligare och tack och lov för det när termometern imorse visade -8 grader här i Arboga och marken på min gård ser ut så här: Is!

Även om solen sliter hårt under eftermiddagarna för att smälta bort vintern så är det mycket kvar…

Snösläden ställde dock bloggaren in i förrådet igår. Var det för vågat kanske…?

Vilhelm och William – GRATTIS på namnsdagen!

Avslutningsvis funderar bloggaren ibland över vilka det är som blir politiker? För de flesta är det nog av övertygelse, viljan att förändra och förbättra.
Samtidigt kan jag inte låta bli att undra om det också är en tillflykt för de besvikna och desillusionerade? När livet inte blev som de trodde. De som är fyllda av bitterhet och sarkasm och som får en kick av att ge igen på andra.