Feel in the Blogg

Japp! Bloggen del 2 kommer här!  Den med metaforer! Bloggaren gillar att uttrycka sig metaforiskt – i bilder. Så here we go!! Blogg nr 2 denna onsdag!!

 I dessa tider då naturen frodas och träd och buskar levererar så är det ock mången som ger sig ut att plocka bär!

Har ni tänkt på att leta bär är ungefär som att leta kärlek. Man tänker sig ut på jakt och förväntar sig raka spåret.
Men så är det ju inte alltid, nej… Snårigt och eländigt och man kan till och med komma hem med både stukade fötter och sönderrivna armar…

Och korgen är och förblir tom…

Så försöker man igen. Man hittar en fin skogsglänta! Det här verkar rätt!! Kanske till och med tar med sig karta för att inte gå vilse! Men finns det några blåbär då!?

Nää, hur man strövar runt och letar – inga bär! Och dom du möjligtvis hittar är torra och tråkiga. Eller bara kart, omoget!
Smakar till och med illa!
Ingenting att hämta här heller…

Du ger dig inte! Du SKA hitta bär på den där fina skogsplätten! Men det hjälper inte om du använder bästa stövlarna och nyinköpta bärplockaren… Du är chanslös! Om du så använder värsta skogsmaskinen så får du aldrig något i korgen på den där platsen! Vänd upp och ner på hela skogen – det slutar med att du sitter där ensam i alla fall.
Ensam men tomt i korgen…

Det är mycket möjligt att det blir goda skördar nästa år på den här platsen eller året efter det – men då är det ju försent! Det är ju NU du vill ha utdelning – det är nu du vill ha massor av goda bär i korgen!

Du vet den där känslan när man gång på gång försökt, glad i hågen, solen skiner och så kommer man hem igen utan någonting…

Ge då upp! Skit rent ut sagt i den där vackra skogsgläntan som inte levererar ett dugg! Byt skog! Gå på nya strövtåg! Ta med dig en liten påse i fickan och glöm stora korgen – vandra fritt. Kanske ska du fundera på att byta bärsort!?

Och plötsligt händer det! Du springer på rätta stället! Hur mycket bär som helst! Bara att håva in!
Och här är det inte frågan om torra, smaklösa bär –
– här smakar det gott!!

Sensmoralen blir då – ge tusan i att kava fram och åter i sterila skogar där du aldrig kommer att få minsta bär i korgen! Byt ställe! Byt bärsort!

Men – sluta aldrig hoppas på utdelning! Ge inte upp! Vidga dina vyer och du ska snart komma att vandra på de rätta vägarna!

Glöm datumet!
Texten gäller alla dagar, året om!
”Ofta är det bra att hjärtat tränger undan hjärnan”

Har du varit kär? Riktigt glödande kär? Så där så att rymden svirrar och skallen snurrar samtidigt som du glider fram på rosa mjuka moln?

Det har jag!

Gifte du dig med din stora kärlek och trodde på ”happily ever after” – d.v.s. att ni skulle förbli lyckliga livet ut?

Det gjorde jag…

Och blev det inte så sen? Upplevde du hur drömmen slogs i spillror och hjärtat krossades? Tog någon ifrån dig ditt livs stora kärlek efter många år och du lämnades i sorglig ensamhet?

Det fick jag uppleva…

Kände du hur allt rasade? Kände du att allt liksom togs ifrån dig – inte bara din älskade utan med honom också ditt självförtroende, din glädje, din ork och din tro på framtiden?

Så kände jag…

Jag bestämde mig för ett liv i ensamhet. Så småningom intalade jag mig själv att det här skulle bli ett bra liv, det liv jag kunde få helt enkelt, det liv jag orkade kämpa för.

Tills en dag… Just när du sitter där med alla dina krossade bitar av hjärtat så dyker någon annan helt oväntat upp! Någon annan med ett hjärta, ett lite sargat och ömt hjärta – men ändock ett hjärta! 

Vågar du då? Har du något val…när hjärtat ditt börjar ge sig till känna igen – börja banka och glöda på nytt.
Inte som då kanske, som förr, för länge sen – men det börjar banka och dunka i alla fall, kanske lite annorlunda, lite ovant men ändå – och bankandet vill inte upphöra!

Vågar du då? Vågar du visa upp ditt sårade hjärta och bjuda in? Vågar du låta någon hjälpa dig att lappa ihop bitarna igen? Så som du hjälper den andre att lappa ihop sitt?

Vågar du erkänna att du känner, att du har känslor igen? Vågar du mötet igen – inte som då, som förr, men på ett nytt sätt!?

Jag vågade. Jag hade inget val. Hjärtat bankade för hårt och tog över det eventuella förstånd som protesterade rätt eller felaktigt långt bak i skallen på mig. Jag vågade!

Utöver lyckorus igen så får jag – får du, om du vågar – så mycket mer! Så mycket visdom och kunskap – om du tar in allt på rätt sätt.
Att ha levt länge med någon skapar vanor, roller, invanda beteenden. Med någon ny finns inga givna ”regler”.  Du får lära om – på nytt – och inte bara lära dig förstå hur den nya personen i ditt liv är – utan det bästa av allt: Du får lära dig om dig själv!
Hur du beter dig! Vilken person du har blivit. Vilka roller du spelat under alla år – och värdera dessa. Har det varit bra eller kanske mindre bra? Få feed-back när den andra, nye, reagerar och inte alls svarar på ditt invanda beteende och ditt mönster.
Det kan vara mycket jobbigt och för att slippa förändra och förnya dig kan du hoppa av – vägra utmaningen och släppa chansen.

Det gjorde inte jag! Bit för bit får jag lära mig och det är så nyttigt! Inte bara nyttigt – det är roligt också! Faktiskt lite skrattretande ibland. Bit för bit…

  Till slut får du ett varmt, klappande hjärta igen. Hjärtat kan ha sina sargade kanter, sina glipor, kanske ett svart hål någonstans – men det är ändock hoplappat!
Du har ett helt hjärta igen och du har fått nya kunskaper, ny erfarenhet – du har vuxit som människa.

Och ditt nya varma hjärta behöver inte alltid klappa i takt med din nya väns? Kanske fortsätter ni – kanske inte. Men gläds över att ha vågat ta språnget, fått uppleva ett bultande, bankande hjärta igen och att ha fått växa som människa!

Hur framtiden ser ut vet ingen. Inga garantier ges och inget facit finns. Fortsätt bara lugnt vidare med ditt nya hoplappade, varma hjärta. Jag vågade och det klappar så gott och starkt nu.

Sen kanske det aldrig händer – det där mötet mellan två lite sargade hjärtan – det kan ingen heller veta eller förutspå. Men OM det händer! Om ditt hjärta börjar banka – våga då! Våga mötet!

För det finns faktiskt en lycka i att få sitt hjärta krossat – tro mig, jag vet…

 ”What’s Love Got To Do With It”

 Ja, vad har kärlek med någonting att göra??
Det handlar ju bara om en molekyl! Dopamin!

 Dopamin – så här kan man läsa på Wikipedia om molekylen:
”Det har länge varit ett faktum att dopaminet påverkar beteenden som har med lust och njutning att göra. Dopaminet påverkar dock inte upplevelsen (gör den mer njutbar) eller belöningsupplevelsen per se.
Dopaminet påverkar i stället viljan till lust och njutning, orsakar ett uppsökande beteende gentemot föremål som bereder njutning och känslan av belöning, och gör individer mer njutningsbenägna.”

 Och ur ”Hjärnguiden” – citat:
”Precis som alla andra ryggradsdjur har vi ett belöningssystem i hjärnan. Det har vi för att det ska vara härligt att ha sex, härligt att äta och dricka, härligt att anstränga sig fysiskt och motionera.
När vi gör allt detta njuter vi, och njutningen uppstår genom att hjärnans belöningssystem aktiveras. Kemiska signalämnen frisätts från vissa nervcellsutskott och stimulerar andra.

Ord! Fakta! – Det som vi kallar kärlek…

Fast dopaminandet kan övergå i lite mer fast så kallad kärlek, faktiskt. Så här kan man läsa vidare:
”Dopamin är en signalsubstans som påverkar vårt hjärnas belöningssystem – vilket vi upplever som lycka. Det liknar faktiskt en drog och man kan kan bli beroende av förälskelse.
Dessutom vänjer sig kroppen och, även om vi svär på att vi kommer att vara förälskade för evigt, är alla signalsubstanser utan förskoning tillbaka på det normala efter ett till två år. Då upptäcker vi brister hos vår partner, som tidigare dolts i ett töcken av dopamin och noradrenalin.
Det finns dock hopp, för samtidigt som dopaminet minskar ökar nivåerna av andra substanser.” (Ur FokusForskning.)

Ja, dopamin liknas vid en drog! Vi kan bli beroende av drogen, beroende av förälskelse. Där kommer vi in på en tidigare blogg om sexmissbruk och kärleksberoende.
Läs mer om kärleksberoende HÄR! Där kan du också få hjälp och du blivit sjukt beroende av sex och förälskelse.

 Men är vi inte alla lite drogmissbrukare? Har vi inte alla en längtan efter förälskelse – att bli sedda, uppmärksammade, beundrade, känna närhet?

Kan det inte vara helt OK att boosta varandra lite grann emellanåt!

Tanka upp varandra – om än bara lite grann!? 

Lite ögonkast –
Lite beundrande blickar –

Lite djupdyk i varandras ögon bara för att känna pirret, drogpåslaget och må lite gott!

Gratis kramar!

  Fylla på! Tanka upp!
Förse sig med droger! Drogen dopamin och förälskelse!

Boosta varandra med lite lycka
– bara för att må lite bra!

Tomt? Men fyll på lite då!!

Låt det spraka och gnistra i sommar!

”- What’s love got to do with it!?”

Tja, det visar sig väl!! Om det bara blev lite lek eller mera allvarligt sen. Lev NU!

Dopamin och hjärnsubstanser – strunt i detaljerna!

Boosta varandra med lite lycka, vetja!

Idag sitter bloggaren och funderar – på alla möjliga olika saker. Först kan vi ta det där i rubriken: ”Vilka ska vi hata idag?”
Varför så mycket hat? Hata på grund av hudfärg, på grund av religion! Hata på grund av att vara från ett annat land/annan del av egna landet/annan del av kommunen/annat kvarter än en själv/grannen! Hata på grund av kön, sexualitet, ålder, utseende, arbete eller inte arbete, för bra jobb/för dåligt jobb,åsikter/inga åsikter – eller vad???  Hata och vilja förgöra det man hatar, ja till och med döda!
VARFÖR SÅ MYCKET HAT??

Har vi så dåligt självförtroende att vi måste ha någon annan att trycka ner? Någon som vi kan jämföra oss med och finna tillfredsställelse i att hitta på att den personen/familjen/släkten/gruppen människor har något som jag kan snacka illa om och då må lite bättre själv? Vara taskiga mot andra av ren avundsjuka. SLUTA UPP MED DET GENAST!!

Älska! Tyck om varandra! Var snälla! Eller strunta åtminstone i vad andra gör och inte om du känner att du inte klarar av att hantera vad de har för sig!!

Älska – då kommer bloggaren osökt in på nästa fundering – sexbruk eller sexmissbruk!
Kan illustreras med en strip ur dagens DN: ”- Så många honkatter, så lite tid!” Tuulas katt i serien gottar sig i tankar om sex.

 Att bruka sex och att missbruka sex – vad är skillnaden? Så här läser bloggaren om sexmissbruk som är en vedertagen medicinsk diagnos, citat:

 ”Om du lider av ett dysberoende så fungerar sex eller förälskelser som en verklighetsflykt och som ”medicin” mot den inre oron. Det minskar jobbiga känslor som ångest tillfälligt, men sedan följer skam och tomhetskänslors som spär på olust känslan, som jag då återigen måste ta hand om. När vi har sex eller blir förälskade så utsöndrar hjärnan dopamin och serotonin som du kan bli beroende av om du självmedicinerar med det under en lång tid.

Beroendet innebär att du känner samma starka lust och tvång, och har samma svårigheter att sluta som med andra typer av missbruk. Eftersom sex eller förälskelser både lindrar ångest men samtidigt gör att du mår ännu sämre, så ökar beroendet hela tiden.”
(Dysberoende: ”En patologisk (ohälsosam eller destruktiv) relation till stämningsförändrande upplevelser”)

Men – vad är skillnaden egentligen? Bruka eller missbruka sex. Det måste handla om ärlighet såväl som självkännedom – eller? Att bruka sex – då är sexet OK. Att missbruka sex – då far någon eller flera illa.
Vad är kärlek och vad är bara önskan om att tillfredsställa ett behov? Ett behov som kan vara rent sexuellt men också behovet att bli sedd som person. Bruka/missbruka för att döva sin ångest, för att känna sig accepterad som människa.
Är vi ärliga och behöver någon som kan lindra oss så är det OK så länge båda inser det och är överens. Då kan vi hjälpa och trösta varandra – lindra behovet – ömsesidig acceptans.

Läs om sexmissbruk HÄR på 1177 Vårdguiden eller  HÄR på Absolutions hemsida där du också kan göra en test för att se om du brukar eller missbrukar.

Ja, hur blev man som man blev egentligen? Bloggaren brukar tänka att vi har ett arv att förvalta. Att bli uppgraderade versioner av våra tidigare anmödrar – i bloggarens fall.
Farmor Svea!  En god kvinna, sällskapens medelpunkt. En kvinna som nog ville mycket mer än det hon kom att göra/tillåtas göra – som det såg ut på den tiden.
Mormor Edith! Ett sjusärdeles fruntimmer! Jobbade lika bra som en karl och var inte rädd för något eller någon!
Mamma Hjördis! Snäll, social med ett hjärta av guld.

Bloggaren vill så gärna bli uppgraderad till en 2.0 eller mer
– och jobbar vidare på det!

Då avslutar vi med lite fler funderingar – om så bara i bilder: Fast bloggaren känner inte att det finns någon ”nostalgisk vurm för äktenskap” idag 2016. Eller också har hon fel och utgår bara från sig själv! 😉

Lite sossetjafs också från Arboga – en insändare: Nu ska det kämpas – i opposition… När Socialdemokraterna har haft hur många år som helst på sig att sätta spaden i jorden, att agera, få någonting gjort – oavsett vad.

Och så den här bilden
– en riktig bloggare Linde-bild:

Men sen den här också – den mycket viktiga! För bloggaren såväl som för er andra: På väggen hemma hos bloggaren – som påminnelse: ALDRIG RUSA FORTARE ÄN DINA SKYDDSÄNGLAR KAN FLYGA!

Lev väl! Älska mer – på riktigt! TA ALDRIG SKIT! Och var rädda om er och om varandra!

  Ett år har gått…

TACK!!! Du vet vem du är…