Idag handlar bloggen om det här!
Vet ni inte vad det är?
Skygglappar!

Och inte på hästar – utan på människor!
Ni vet sånt här:
Jag menar det här:

Så kallat ”tunnelseende”!

D v s man ser det man vill se och skiter i resten! Och varför kom jag på detta just nu då?? Jo, med anledning av ett mycket bra TV-program här om dagen: ”Uppdrag granskning” i SVT om våldtäkter och sexualbrott – och varför man i Sverige inte ”får” nämna varifrån våldtäktsmännen kommer! Oavsett om det kommer från Umeå, Spånga eller Kabul!!

Och det är det som är själva grejen – Kabul!! D v s trots att utrikesfödda och invandrade män är överrepresenterade i statistiken över våldtäktsdömda (58%) och i ännu högre procent över anmälningar av sexualbrott – så hysch, hysch i Sverige – denna dubbelmoralens högborg!

Det äckligaste är när folk låtsas stå upp för kvinnor och för människor över huvud taget – men som sen i någon sorts korkad felriktad välgärning  (läs: björntjänst!) vägra ta in fakta! Då vill man inte veta! Då är det bara okey att prata om ”män i största allmänhet” och därmed inbegripa alla män som gärningsmän! Då vill man bara se ena sidan och vägrar ta in helheten!

Än värre blir det när dessa ”fantastiska, humana och goda människor ”ska tracka ner på andra  – de som vill se fakta, de som förstår att det finns en verklighet och vill göra något åt saken – d v s förändra för såväl eventuellt tillkommande offer som potentiella gärningsmän!

Vilken dubbelmoral!  Att låtsas godhjärtad och generös i en låtsasvärld!!

Väx upp! Ta in verkligheten! Fatta att det handlar om kultur, tidigare upplevelser, utveckling och kunskap! Att alla människor är olika! Att det är en otrolig verklighetschock att som man komma från t ex Afghanistan med den typen av religiös dubbelmoral med helt täckta kvinnor  – till ett land som Sverige där allt är tillåtet i princip   – bara man vet gränserna… Och det är just dessa gränser vi måste berätta om!! VAD ÄR DET FÖR FEL MED DET??

Gränser, lagar – gäller för alla!  Såväl svenska män som utrikesfödda! Vi gör vare sig offer eller gärningsmän en tjänst genom att låtsas, genom att mörka, genom att inte informera och berätta vad som tolereras och inte!

Gå till Sverige för hundra år sen – hur såg det ut då? Eller ett par hundra år sen! HUR kan vi förvänta oss att människor från andra kulturer ska förstå på studs när de anländer till Sverige!? HUR kan vi tro att de ska göra två hundra år av information och utveckling på några månader!?

Och jag som tycker så här – NEJ, JAG JOBBAR INTE FÖR DEN BRUNA RÖRELSEN! Jag tar in verkligheten och vill ALLA väl! Det handlar om att ge män från t ex Afghanistan rätt förutsättningar för ett eventuellt nytt liv i Sverige! Det handlar också om att värna kvinnor! FATTA DET!

Så lägg av med fantasivärlden i tunnelseendelandet – dubbelmoralens högborg! När folk börjar tänka om, när våra politiker inkl nuvarande regering tar in verkligheten så kommer Nazi-Jimmie att spricka som ett troll i solsken!

Detta med kvinnor och män är sannerligen inte lätt.

HÄR kan ni se programmet Uppdrag granskning! (Då förstår ni också var för jag tar upp just män från Afghanistan.)  HÄR kan ni också läsa en mycket bra ledare i Dagens Nyheter. ”

Erik Helmerson: Stå på er med journalistiken om utlandsfödda och brott, ”Uppdrag granskning”

Mycket ilska och upprördhet blev det idag! Mer kan det bli i en tidning nära dig – åtminstone om du bor i Västra Mälardalen!  Jag är ny krönikör för Magazin24!  Så från och med nästa vecka får ni se upp! Då kommer mina tankar och idéer att dyka upp någon gång i månaden!

Lite snällt i bloggen också! 🙂 Jag är ju snäll… Snälla, kontroversiella fjälla!! Med ett gäng rävar bakom örat och ett sjuhelvetes humör när det slår till.

Efter en otroligt het och torr sommar har regnet kommit och gjort sitt!
Det gäller att klippa för nu växer gräset fort!

Växer fort – och mycket – gör frukten också! Plommon!
Men ännu mer av äpplen!! Maglemer i mängder!!

Och på baksidan av min gård finns två äppelträd som sått sig själva. Det är väl några fåglar som bajsat ur sig kärnor som sen blev två äppelträd! Min mamma Hjördis tog för många år sedan med ett av varje äpple till Julita Gård och fick där bekräftat att det var frågan om två helt nya, unika äppelsorter. Mamma namngav dom.  Sommaräpplet fick heta Hjördis och trädet  med höstäpplen fick min dotters namn, Lovisa.
Lovisa har förresten namnsdag idag! Grattis! En ros från Mamsegulls blomma som jag fick till min förra födelsedag får bli gratulationen!
Den blommar för fullt nu igen. Så vacker.

Lite sånt här också! Märkliga inköp gjorda av mig! Kläder i 40-talsstuk! Har med detta att göra: Vet ni inte vad det är för flagga så googla!
Mer om kläderna, 40-talet och landet ifråga – kommer så småningom.

Nu tar vi det lugnt på mammas gata! Eller så åker vi till Regna Hembygdsgård där det är ”marken” idag! Brorsan och jag har varit där många gånger – här en bild från några år sedan…

Sköt om er nu! Välj era ord och tänk till lite före! Släng av er skygglapparna och kolla utanför tunneln! Vi ses igen!

Dags för förändring! Det utlovades senast!
Det var en gång en blogg…
Förändring!? Ja, jag försöker. Det blir väl lite grann. Nu och då. Så småningom. Lite pö om pö. Det gäller ju att inte förhasta sig… 🙂

Men förändring ska det bli och löften ska hållas – det tror jag stenhårt på! Så nu kommer ett löfte jag gett på Facebook – inlägget där hade också rubriken ”Det var en gång en kiosk…”
Det var en gång en blogg! Det var en gång en kiosk… Nu kör vi!

För det här var en gång en kiosk.
Väldigt många Arbogabor känner nog till kiosken men färre vet dess långa historia.

För det var också något annat – längre tillbaka i tiden! Här ser vi Stora Nygatan i Arboga som gatan hette då. Intill Glasblåsargården, idag Östra Nygatan 6, och mitt emot Järnvägshotellet (rivet idag och ersatt med fastigheten Östra Nygatan 1) – ligger ett litet fint hus. Ett litet hus som var bostad en gång.
Här bodde kusken vid Arboga Glasbruk, Reinhold Asplund med fru Sofia i början på 1900-talet.

Men huset är betydligt äldre än så! Fastigheten uppfördes i slutet av 1600-talet som tullstuga. ”Detta hus troligen uppfört i slutet på 1600-talet var tullstuga åren 1705-1819 – gräns mellan land och stad där alla varor som fördes in och ut i staden förtullades – Nygatan var då ren landsväg och Stureparken betesmark.”

Det finns inga bilder på tullstugan när den var i verksamhet. Det finns få bilder över huvud taget på tullstugor. Jag har hittat teckningar som visar hur det kunde se ut på 1700-talet. Bönder kom med häst och vagn in till staden och vid stadsporten väntade tullstugan. Nu skulle tull/skatt betalas! Teckningarna kommer från Skatteverket – ”De svenska skatternas historia”.

Teckningen på tullstugan påminner om den stuga jag hittat från Askersund! 
Bilden kommer från ”Oves Blogg”!
Idag finns den tullstugan på Askersunds Hembygdsgård.

Kiosken, ja. Harald Andersson, Mört-Harald kallad, fick tillgång till den lilla tullstugan 1951 i något sorts utbyte mot att han lämnade ifrån sig tomten med bensinmacken och kiosken som låg snett mitt emot.
Nygatan var genomfartsled på den tiden och Harald var säkert inte glad åt att bli av med sin tomt. Men nu skulle det byggas hus på hans mark.
Så den lilla stugan fick sitt utseende förstört för att passa till kiosk. Men tiden har för länge sen passerat då barn kunde införskaffa sig två-öreskola och andra godsaker där.
1986 köpte min far Göte Wahlfeldt den f d kiosken av Harald Anderssons dotter Elsbeth Larsson. Sen dess har det varit all möjlig verksamhet där – garnaffär, loppis, keramikbutik och såväl en låssmed som en möbelsnickare har huserat där.

Pappa avled för 5 år sedan och jag tog över hans aktiebolag. I bolaget ingår – eller ingick – den lilla tullstugan – för nu har jag sålt den!
Min dröm var att någon köpte den för att återställa huset till sitt forna utseende och det blev så!
Jag är väldigt lycklig och glad över att Gustav Öberg och hans fru Angelica nu kommer att se till att huset blir en fin liten stuga igen – och bostad! En exteriör som huset såg ut förr – och tipptopp inuti!

Och paret Öberg har redan börjat!!
Här ses Gustav i ett av rummen på övervåningen, nu öppnat upp mot nocken.

Kioskdelen för ett par veckor sedan…

och idag: Golv och väggar uppbrutna. Här syns att det har funnits ett fönster ut mot gården en gång i tiden.

Kiosken från ingången nyligen. Och idag!  Det fanns en liten kokvrå Den är borta idag.
Liksom den lilla toaletten.

Trappan upp idag – och förr: 

Här nere på bottenvåningen tänker Gustav och Angelica att det ska bli kök och vardagsrum/allrum.

En trappa upp förr 

– och nu!

Eftersom även elledningarna är bortrivna så är det mörkt på övervåningen. Förr:

Och som det ser ut just nu:

Övervåningen nu. Den kattvind som fanns är riven vilket gör att utrymmet blir mycket större. Här uppe blir det två sovrum. Innertaket är borttaget för att även längre personer ska kunna vistas här! 🙂

 I det som idag är garage – planerar Gustav och Angelica att göra till entré,  grovkök och badrum! 

Följ den spännande utvecklingen här på bloggen!! Arboga Tidning kom i torsdags för att göra reportage. Det kan ni förhoppningsvis läsa nästa vecka!

Lite annat så! Vilken sommar! I flera månader!!

Och igår var det åter en sån där ljuvlig kväll! Underbart att inta pizzan utomhus under äppelträdet. Lite svalare där. Lite gott att dricka svalkade också!

Katterna tycker nog att det är lite i hetaste laget. Här ligger Vilda Wilma utslagen – mindre vild på grund av värmen.

Och när det är dags att gå in så kommer de i samlad tropp! Curry gick först, sen Felix –

– Men kom nu då!! Ja, se där kommer hon ju – Wilma!

Trion fulltalig! 🙂

 Och i natt vaknade jag av ett stilla regn.
Som ljuv musik!

Det fortsatte på förmiddagen!  10 mm kom och gräsmattan gladdes!

Solsken igen – men molnigt för Sverige ändå. England slog ut Sverige ur VM… Men vi är ju bäst ändå! Heja Sverige!

Nästa blogg kommer att handla om vad mer man kan hitta i en gammal tullstuga…

OCH – har något en bild eller ett foto på tullstugan när den var kiosk på 60-70-talet – sänd ett mail till mig – linde@telia.com Tack!!

Vi ses igen! /Suss

OBS! Mina personliga bilder får inte användas utan mitt tillstånd!

Köpingstullen 3 i Arboga är till salu!

Det lilla gula huset till höger i bild. Tullstuga in mot Arboga på 1700-talet. Bostad till kusken på Arboga Glasbruk vid 1900-talets början.

På 1940-50-talet omgjord till kiosk.

En unik, historisk fastighet och vi hoppas att köparen vill återställa huset som det var en gång och få en fantastisk bostad centralt i Arboga

Fastigheten förmedlas av Svensk Fastighetsförmedling och finns också ute på Hemnet

Länk till ”Östra Tullen” via Svensk Fastighetsförmedling:

https://www.svenskfast.se/hus/vastmanland/arboga/arboga/centralt/ostra-nygatan-4/202423

VÄLKOMMEN MED DITT INTRESSE!

”Tills döden skiljer oss åt…”

 De orden kom bloggaren att tänka på imorse. ”Tills döden skiljer oss åt” – det var viktiga ord för bloggarens barn en gång. Viktiga ord, ett löfte, ett avtal – gjort av kärlek.
Avtal kan väl inte brytas? Och därmed självklart inte ges till någon annan innan avtalet lösts upp genom döden. Så tänkte barnen.

Därför hade bloggarens barn så svårt att förstå och acceptera skilsmässan för många år sedan. För man bryter inte löften. Man håller ett avtal. Särskilt om det gjorts i kärlekens namn.

Hur tänker andra? Hur känner andra barn när mamma och pappa vill separera?
”- Folk lämnar varandra alldeles för lätt numera”, sa Ken när vi pratade här om dagen.
 Är löften ingenting att ge?
Är det OK att bryta ett avtal? 
Rent allmänt också?  Eller är det bara löften gjorda genom kärlek som får brytas?

 Så här säger man vid en kyrklig vigsel!

Jag, NN,
tar dig, NN,
nu till min hustru
att dela glädje och sorg med dig
och vara dig trogen
tills döden skiljer oss åt

 Och de här visdomsorden kan prästen uttala under vigseln:

Er kärlek skall vara uppriktig. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Visa varandra tillgivenhet. Överträffa varandra i ömsesidig aktning. Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter. (Rom:9-10, 15)

Bär varandras bördor. (Gal 6:2)

Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont.
Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen.
Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.
(1 Kor 13:4-7, 13)

Vid en borgerlig vigsel kan talet från vigselförrättaren låta så här:

”Ni vill ingå äktenskap med varandra. Äktenskapet bygger på kärlek och tillit. Genom att ingå äktenskap lovar ni att respektera och stötta varandra. Som makar är ni två självständiga individer som kan hämta styrka ur er gemenskap. Eftersom ni har förklarat att ni vill ingå äktenskap med varandra, frågar jag: Vill du N.N. ta denna/denne N.N. till din hustru/man att älska henne/honom i nöd och lust?
(Svar: Ja.)
Vill du N.N. ta denna/denne N.N. till din hustru/man att älska henne/honom i nöd och lust?
(Svar: Ja.)
(Paret kan växla ringar.)
Jag förklarar er nu för äkta makar.
När ni nu går ut i livet och åter till vardagen så minns den vilja till gemenskap, den kärlek till varandra och den aktning för varandra som ni känt i denna stund och som lett er hit.”
(Texten tagen från Stockholms Stadshus).

Så hur var det nu med de där löftena?  Vara dig trogen, älska dig för evigt?
Är det bara att låtsas som det regnar – och bryta avtal och löften?

 Och – kan man ge samma löften igen, och igen
– till nya partners?   Hur trovärdigt känns ett sådant löfte??

När kärleken försvinner och par vill gå isär så är det ofta att barnen blir lidande.
Som Ken undrade – är det för enkelt att gå skilda vägar numera? Tänker man bara på sig själv, ger upp för lätt?

Svåra frågor och svaren är väl väldigt olika och även väldigt individuella. Det är nog så att många ändå försöker. Försöker rädda det som räddas kan, kanske. Håller ihop ”för barnen” ibland.
Samtidigt kan det vara så att man med tiden kommit på att man begått ett misstag. Den där kvinnan var inte den man trodde från början. Och mannen visade kanske sidor som man borde ha upptäckt innan man flyttade ihop och fick barn.

Man utvecklas olika också, förändras över tid, kanske växer ifrån varandra. Det händer saker ”på vägen” som sätter spår. Den ena parten vill lämna, eller den andra, kanske båda – ett gemensamt beslut.

Om grälen tilltar drabbas barnen. Då kan det vara det bästa, för alla, att ”bryta avtalet”.

Men är paren inte överens kan en hemsk kamp börja. Den ena parten vill separera men inte den andra. Hårda ord och dåligt beteende. En av de två vägrar inse att kärleken är över.  Att separationen är ett faktum.
De som drabbas då – igen – är barnen. Det är fruktansvärt att bevittna hur en del personer använder barnen för hota sina ex i någon sorts desperat sista åtgärd att försöka få sin före detta partner tillbaka.
Att utsätta sina barn för sådant är barnmisshandel och det är faktiskt också så att lagen har en del att säga i den frågan.

Så ni som försökt men funnit att en separation måste till.   Det blir aldrig något ”to death do us part”.
– Gå vidare! Förstör inte era liv med att hålla fast vid en relation som för länge sen är död. Och har ni barn – tänk på barnen! Förstör inte också deras liv genom egoism och svårigheter att släppa taget!

Bloggaren är skild men har gått vidare i livet. Faktiskt gick acceptansen relativt fort när det hela var ett faktum. Ett nytt liv väntade. Ett liv hon inte hade en aning om hur det skulle komma att förete sig.
Barnen förstod så småningom. Förstod vad som hände och att allt inte behöver tas så bokstavligt. Att vissa löften kan bli väldigt svåra att hålla ibland och att avtal faktiskt är möjliga att bryta. Att livet går vidare och faktiskt till och med kan bli bättre än tidigare.
För det går att bryta avtal. Du kan t ex ha ett hyresavtal men bli av med din bostad om du inte sköter dig. Likadant vad gäller anställningsavtal – missköter man sig på jobbet kan man trots avtal bli uppsagd.
Men som en präst bloggaren känner uttryckte det: ”- Löften är viktiga. I yttersta nödfall måste de brytas, annars inte !”

På tal om relationer och familjer – bloggaren tänker på vilken STOR FAMILJ hon har!
Till hennes familj räknas hennes barn, Älsklingen och hans familj, hennes bror med familj, exmannen och bloggarens ickebiologiska systrar – en här i stan, en i Skellefteå, en i norra Yorkshire i England – men lite grann också grannarna i hennes hus! En del arbetskamrater får räknas dit också. En STOR FAMILJ!

För så kan det ju vara – ”Friends are family you choose for youself” – d v s din familj kan bli den du själv väljer att den ska vara. Biologisk och icke biologisk.

Bara slutet kvar då! 🙂

Först ett måste:

LÄGG NER SVENSKA AKADEMIEN!!
En gubbsjuk snobbklubb som anser sig vara bättre än alla andra (vilket de nu bevisat motsatsen!).
En tragisk, pinsam fornlämning från 1700-talet med en kung (!) som överhuvud!! Hallå!!Det är 2018 nu!!
Och HUR kan någon försvara den sekten –
och dessutom sprida knytblusar överallt!? Obegripligt…

Nu är våren här!
I alla fall på Glasblåsargården i Arboga!  Äntligen!!

Plötsligt är det sol och värme och fågelkvitter! Ljuvligt! Fika ute ihop med grannarna- ”familjen”!  🙂

Och det blev till och med en öl i bersån igår!

Idag kokas det gammaldags fruktsoppa som på mammas vis! Åsså hängs det tvätt! Första tvätten ute för i år! Underbart!

 Var riktigt rädda om er nu men också om varandra!
Tänk efter FÖRE! Lär dig av misstagen. Var snäll, glöm ledsamheter fort och gå vidare. Mer kärlek – mindre hat! Livet är alldeles för kort för att lägga ner tid på dumheter!

Massor av kramar till er alla och en särskild hälsning till Agneta Fridlund som ofta talar om att hon gillar bloggen! Kram till dig!

Sen finns det ju en som betyder speciellt mycket. Som kom en gång när hjärtat var fruset till is.
Som fick isen och det kalla
att börja smälta.
HAN får som alltid den varmaste kramen och den längsta kyssen.

Vi börjar med ”udda människor”.
Vadå UDDA??
De här orden får man upp om man söker UDDA på synonymer.se:
omaka, enstaka, avvikande, underlig, särpräglad, originell, egen, ovanlig och annorlunda.

 Vissa av synonymerna känns inte kul: omaka, avvikande, underlig och egen... Medan att vara särpräglad, originell, ovanlig och annorlunda kan uppfattas som intressant och lockande.

Så vem bestämmer? Vem bestämmer vilken kvinna som är avvikande och vem som är originell?

Detsamma gäller män! Vem bestämmer att den här killen är underlig? Och vem låter honom bara vara ovanlig? Ovanligt intressant, kanske till och med!

Självklart ligger det i betraktarens ögon! Vad vi som grupp eller som enskilda personer tänker och tycker. Vårt tyckande baserar sig på erfarenheter men också på uppfostran. På vilket sätt vi väljer att se världen. Känns det nya och kanske ovanliga hotfullt eller bara spännande?

Det finns SÅ många kvinnor som utesluts ur gemenskapen därför att de ”inte passar in i mönstret”. Vilket mönster? Vem bestämmer det? Är inte nya förebilder, nya former på mönstret betydligt mer utvecklande och nyskapande!?

Det finns också SÅ många män som klassas som ”avvikande” och därför mobbas. När deras annorlunda sätt borde vara en enorm källa till lärdom och utveckling.

Vi är alla människor! Så innan du dömer ut någon – tänk ett par varv till!

Är det inte så att ovanliga och lite egensinniga personer är betydligt mer spännande? Att de dessutom kan ge mer av nytänkande och andra erfarenheter.
Att vi alla måste vara stöpta enligt en och samma mall är bara fruktansvärt tråkigt och enahanda, i bloggarens ögon!

Så innan du låter den där ovanliga killen vandra iväg ensam och ifrån dig – öppna ditt sinne!

Innan du låter den lite annorlunda flickan gå sin väg – tänk till och tänk om!  Tänk om detta är din möjlighet att vidga ditt sinne och berika dina inre vyer!

Bloggaren gillar ”udda människor”. Dom där som inte är lika alla andra! Människorna som gör oväntade saker, som överraskar och som gör det på sitt eget sätt – går sin egen väg.

De som inte förstår dessa unika människor – fördömer dem och ser ner på dem. Samtidigt som de därmed också fördömer och ser ner på sin egen oförmåga att fatta det nya, det unika. Att kunna tänka – utanför boxen.

I förra Let’s Dance berättade Viktor Frisk om sin diagnos ADHD. Bloggaren berördes djupt av sorgen i hans ögon när han berättade men kände också glädje över att Viktor idag förstår och använder sin ADHD som en SUPERKRAFT! En ovanlig människa med en superkraft! Fantastiskt!

Eftersom bloggaren vet vad mobbing kan göra med människor vill hon gärna stödja Bloggaren har en idé om att själv jobba ideellt på skolor för att SE de där ”udda människorna” när de är små och samtidigt bli en länk till förståelse mellan dem och de som inte förstår.

Lär dig att udda är originellt OCH BRA!

Friends – hittar du HÄR!

Drömmar sen!

Drömmar om framtiden och vad den ska innebära! Alla har vi drömmar om hur vi vill att livet ska vara. När man är ung drömmer man kanske mer och bredare, man är mer öppen för olika förslag. Man kan ha storslagna drömmar om jobb, bostäder och den partner man hoppas på. 

Sen kan ju drömmarna se lite olika ut beroende på vem det är som drömmer…

Men dessa drömmar kan förändras med tiden. Som ung prövar man lyckan och drömmen blir kanske inte som man i förstone tänkt sig men ändå väldigt bra och helt OK.

Men all lycka varar inte beständigt – och drömmar kan gå upp i rök…

Du känner dig lurad och lost. Kanske deppar du ihop och tänker att drömmar är för andra, inte för dig – och inte nu längre.

Kanske börjar du leta nytt! Försöker hitta ”den rätta” igen! Hon ska förstås vara mycket bättre än din förra! Och sexig, med formerna på rätta ställena!
Blond och med muskler! Gärna med ett fett bankkonto också…

Med åren blir du kanske kräsen. Går inte på vad som helst! Aktar dig! Har en lång, lång måstelista på hur HAN eller HON ska vara! Inrutat och tillkrånglat och – omöjligt…

Vill du börja drömma igen så gör det realistiskt – och OUT OF THE BOX!
Se möjligheter istället för svårigheter! Välj annorlunda istället för det gamla invanda! Våga! Prova!
Våga se åt andra håll! Välja andra vägar!
Se det du först inte ser!

Så kan trasiga hjärtan lagas –
och nya drömmar vävas.

Och vävda drömmar till lagade hjärtan behöver inte alls innebära en ny partner! Det kan vara en katt, ett nytt hem, en resa eller att helt enkelt hitta sig själv igen i lugn och harmoni.

 Huruvida konstnären Carolina Falkholt väver drömmar genom väggmålningar vet inte bloggaren. Det hon vet är att den här målningen nu pryder Kungsholmen i Stockholm: Bloggaren förstår inte alls en del ramaskrin som uppstått utan tycker målningen är trevlig!
Bloggaren gillar folk som sticker ut och uppseendeväckande händelser. Därför har bloggaren också kontaktat Carolina Falkholt och föreslagit att en liknande målning kommer upp på bloggarens egen fastighet!
Det vore väl något för lilla Arboga! Då skulle småstan verkligen hamna på kartan och konkurrera ut grannstan – Tårtgeneralens Köping!

Så här nånting!  Gärna i rosa istället för the blue one på Kungsholmen!
Så fort bloggaren får svar från Carolina Falkholt så ska ni få besked här på bloggen!

Så där ja, då var dagens blogg klar! Glöm inte att fortsätta att drömma – och utanför boxen!
Tänk på de här kloka orden! ”Most women want a man who has it all, but a real woman will help her man get it all”.

The Smackaroo crew kör igång igen med massor av pussar och kramar till er alla! Och precis som alla andra dagar och i alla andra bloggar så går den mumsigaste kyssen och den varmaste kramen till HONOM!  HAN som såg till att ett söndrigt hjärta blev lappat och lagat igen.