Feel in the Blogg

 Tullstugan – den före detta!
Före detta kiosk också och före detta min egendom – numera Gustav Öbergs!
Se så fint den ligger där i morgonljuset – intill Glasblåsargården.
Igår var det brandinspektion! Den fina lilla stugan har två braskaminer och igår kom sotningsväsendet på besök för att kontrollera och godkänna.

Jag passade på att smyga med och ta lite foton! Och nu är det inte långt kvar innan hugade spekulanter kan få komma på visning – genom dörren här! Varmt och skönt med golvvärme också!

Vi börjar väl vid entrén som också är grovkök. Här kommer snart både tvättmaskin och torktumlare att installeras.

Gustav kollar vattnet!

Rakt fram från entrén ligger badrummet:
Lägg märke till den gamla dörren till vänster i bild. Den går in till köket och är bevarad från tiden som tullstuga!

Badrummet alltså! Sprillans ny gammaldags toalett är installerad! Toan!
Och spolar gör man genom att dra i snöret!

Duschen:

Genom den gamla dörren kommer man in i köket: Här kommer spisen att stå!

Köksbänken! Kyl, frys och diskmaskin – självklart!

Dolt sitter kylskåpet!

Dold är också diskmaskinen:
Se här:

Så fint alltihop – från kranar till diskho och skåp!

Golvvärme här i köket också förstås!

Från köket leder trappan upp till sovrummen på övervåningen. Gustav berättar att trappräcke och ledstång ska monteras och det blir även ett litet specialutrymme under trappan. 🙂
Allt är special, udda och annorlunda i detta lilla fina hus där det gamla är bevarat men fått modern och lite lyxig finish!

 Gustav har många järn i elden och berättar att flera projekt är på gång! Nyss har han köpt en gammal loge på Storgatan nere vid Arbogaån som han planerar ska bli parhus! Vad månde bliva av denne Gustav Öberg! Vilken entreprenör!! (Foto: Gustav Öberg)

Nästa gång jag bloggar om den före detta kiosken, före detta tullstugan, Östra Nygatan 4 i Arboga, så är nog huset på väg ut till försäljning! För nu har Gustav ändrat sig igen! Nu ska han sälja och inte hyra ut. Vi får väl se – den gode Gustav kanske ändrar sig igen…

Imorgon blir det faktiskt en blogg till! Så välkommen åter!

”I’m slowly becoming the person I should´ve been a long time ago” – så står det på väggen i mitt kök.
Men som jag skriver i rubriken – det sker ”too slowly”… Det borde gå fortare!

Varför gör det inte det då?? Jo, det har flera orsaker. En av de viktigaste är den här: Jag är utbränd. Det betyder att jag är precis samma människa som före de två tillfällen då utbrändheten slog till med full kraft MEN med den dramatiska skillnaden – jag har inte samma ork längre. Inte samma energi.
Lusten, kreativiteten och viljan finns kvar – men jag åker på pumpen hela tiden när jag glömmer… Glömmer att krafterna tar slut och att jag måste ladda nya.
Att ladda nya som utbränd – det tar tid… Nu står jag på laddning igen.

Anledningen till kraftlösheten denna gång är huset jag äger och som har haft en lägenhet ledig.
Glasblåsargården i Arboga: Massor att göra kring det men med fantastiskt duktiga hantverkare som ställt upp så har vi nu nästan nått målet – en fin, renoverad lägenhet.

Pontus – elektriker, Jens – målare  och så KAK Golv inte att förglömma!

Ingo och hans medarbetare! *

Fler favoriter:  Göran Anderssons BT-Bygg! Och ja, det var faktiskt snö när vi började med alla jobb första veckan i mars.
Och här ser ni snickare Ken: Så bussiga killar! Ställer alltid upp!
Och så trevliga dessutom!
Göran och BT-Bygg såg till att Peter från VVS-huset kom och fixade rörmokeriet! I badrummet fanns det en hel del jobb kan man lugnt säga…

Sen var det fullt ös! Största delen av jobbet gjorde Linus Englunds duktiga målare Jens Magnusson! Såväl fönster som väggar, dörrar och skåpluckor fixade denne duktige, trevlige man!  Jens Magnusson!
Jag minns hans farfar Nils! Nils Magnusson jobbade som vaktmästare på gamla sjukhemmet på Kungsörsvägen och var en klippa där. Jag började mitt allra första sommarjobb som städerska på sjukhemmet. För övrigt ett sjukhus tidigare med ett BB som jag faktiskt är född på! 🙂

Shazada hjälpte mig att rensa bort gamla klätterväxter från husväggen! Inte ett enkelt jobb alls – och högt upp! Men han klarade det!

Så duktiga och trevliga killar allesammans! En och annan tjej också faktiskt! Två tjejer dök upp som hantverkare också! Toppen!
STORT TACK ALLESAMMANS!!

 Så nu börjar det likna något – denna lägenhet!

Vardagsrummet!

Och köket:

Hallen in mot vardagsrummet: Och till höger – dörren in till badrummet – som nästan är klart!

Den största delen av städningen fixade Ingela och hennes Stilrent från Kungsör! Tack för det!

Men blod, svett och tårar har det kostat… För en utbränd stackare som vill så mycket men har så liten ork.
 Fysiskt illa har jag gjort mig också! Men det är smällar man får ta. Och de fysiska skadorna läker mycket snabbare än de psykiska…

Hur kurerar man sig då?  Jo, med en promenad om man orkar! Här är Östra Nygatan i Arboga med den vita Glasmästarvillan direkt till höger i bild. Längre fram, framför den röda bilen, ses den lilla f d tullstugan och därefter mitt hus – Glasblåsargården – en gång i tiden arbetarbostad åt glasblåsarna vid Arboga Glasbruk.

På tal om tullstugan – här en bild från dess kök i vardande! Fotot är taget genom fönstret för Gustav Öberg, nuvarande ägare, fanns inte på plats.

En promenad i solskenet gör gott. När man promenerar så rensar man samtidigt skallen på alla möjliga och omöjliga tankar!
 Att titta på alla vårpigga blommor som dyker upp här och var gör också gott för sinnet!
Jag älskar krokus! Dessa små blommor hjälpte mig att komma igen under nattsvarta promenader då utbrändheten var som allra värst. De hjälper mig fortfarande…

Orkar man inte ta sig ut – kan man titta ut genom fönstret i alla fall! Se solen och se våren som är på språng in till gamla Sverige!

Nu firar jag!
I min ensamhet för jag orkar inte annat.
Utbrändheten har sitt pris och ett ganska högt sådant. Men lite ekologisk skumpa, en bukett tulpaner och en glass gör att jag mår lite, lite bättre och kan glädjas lite lite grann över jobbet som jag och övriga här ovan genomfört! Projekt renovering av lägenhet är över! JAG KLARADE DET!!!

Lite nostalgi sen!  En muckarfest med ett fantastiskt slut! 
Från vänster – Mats Wahlfeldt i gul muckartröja, Mats Envall, Peter Linde, Elizabeth Källqvist, Kåre Gullichen, Janne Widerlöv, Lotta Jigelius och Håkan Persson. Fotograf är fröken Wahlfeldt!
Muckades gjordes det från P4 i Skövde – och lumparkompisarna var Mats och Peter. Peter och jag klickade direkt och några månader senare var vi förlovade! Tre år efter det blev jag Susanne Linde – f d Wahlfeldt! 🙂

Det är några år mellan bilden här ovan och denna:

Lite äldre, lite fler erfarenheter, lite mer skadad/utbrändhet – men lika positiv och glad som förr. Leva livet gäller!

Lite visdomsord också. och den här: Sitter på väggen hemma hos mig. Tänk att jag aldrig lär mig ändå…

Ett tack till! Tack Anneli Arnoldsson för underbara ägg till påsk!   Det är Annelis dotter Fredrika som har hönor som lägger så här vackra ägg!
Goda är dom också!!

Njut våren och solskenet ni som kan. Själv ägnar jag mig just nu åt detta: Och laddar batterierna.
Men jag lyckades ju skriva en blogg nu i alla fall! Hurra!

Ta hand om er! Jag jobbar på det här – också! Slowly… men det går framåt!

PS! På onsdag kommer min krönika igen i Magazin24!
Rubriken är ”Den enda sanna glädjen…”! Ds

Tullstugan först!
Den f d lilla tullstugan är den som ligger intill mitt stora hus på bilden, längst bort till höger.

Det lilla fina huset som jag sålde förra året till Gustav och Angelica Öberg. 
Nu är det dags att se det senaste som hänt inuti stugan!

Vi kliver väl in!

Det är ju inte alls klart – men det växer fram så sakteliga. Eller inte alls sakta med den speed som Gustav Öberg har inbyggt inom sig! 🙂

Farstun eller förstugan – som var ett tillbyggt garage tidigare: Här ser ni porten inifrån och längs med väggen under fönstret kommer det att bli tvättmaskin och torktumlare och lite arbetsytor.

Längst bort i förstugan ligger badrummet:
Inte mycket att se än så länge för duschkabinen och det övriga är fast nere i Italien, sa Gustav. Men golvet är lagt och väggar liksom fönstret ut mot gården!

Gustav, ja – här har vi  honom! I det som nu är köket!

Eller det som ska bli köket! Felix ska installera spis, kyl och frys m.m. och det diskuterade Gustav med honom om: Det blir arbetsytor mot väggen till höger och fönstret vetter ut mot Östra Nygatan.
Åt andra hållet på nedre botten blir det allrum. Där kan man så småningom mysa framför kaminen när det är möblerat och klart.
Lite längre fram.  Fönster mot infarten till Glasblåsargården, huset som jag har kvar – och mot Östra Nygatan till höger.
Här var alltså kiosk på senare år och till höger var luckan. Allt förändrat – förbättrat!

En trappa upp då! Ja, då kommer vi till sovrummen. Här finns gott om plats för en bred dubbelsäng om man skulle vilja! Det nyupptagna takfönstret ger ytterligare ljusinsläpp. Den fina väggen med stockar kommer att få vara kvar – och inte vare sig målas över eller tapetseras. Det gillas!

Utsikt mot Stureparken.
Och så här ser den nytapetserade långsidan ut:

Ja, Gustav Öberg har all anledning att se nöjd ut! Hans tullstuga kommer att bli över förväntan!
Gustav är en fantastisk kille! Driftig och kreativ med massor av goda idéer som inte har ett dugg med luftslott att göra utan är fullt genomförbara. Och han genomför dom!!
Jag är SÅ glad att jag sålde den lilla tullstugan just till honom och hans fru!

Fortsättning följer! Snart är huset färdigt och det blir dags för presumtiva hyresgäster att komma och titta!

Sorgen då. Ja, livet går ju lite upp och ner.  Ibland händer förfärligt sorgliga saker och dessa dagar blir tunga.

Kåre var min första kärlek och den första kärleken glömmer man inte. Och kommer nog heller aldrig riktigt över. Den kärleken finns för alltid bevarad i hjärtat.
Kåre dog plötsligt för ett par månader sedan och jag var med på minnesstunden för honom i lördags. På väg dit fick jag vara med om något som jag tar som en hälsning. En koltrast flög fram från en port precis intill mig när jag passerade. Det gjorde stunden lite lättare.

För att närvara vid minnesstunden för Kåre var oerhört smärtsamt. Men trots sorg och tårar blev det en så fin stund – den allra sista med Kåre. Hans systerdöttrar hade organiserat det så fint och musiken som spelades under minnesstunden var Kåres favoriter – men också mina. Och många vänner närvarade. Det blev ett fint farväl mitt i sorgen.

Jag tände ett ljus för Kåre när jag kom hem…

Men på sorg följer glädje och den fick jag genom mina söner som kom samma dag. Mina pojkar stannade till söndagen och självklart blev de så ompysslade som bara en mor kan göra! Allt det bästa för sina barn.
Och våfflor därtill! 🙂

Mina barn blev till plåster på sorgens sår.

Dottern hade födelsedag igår!
  Henne träffar jag imorgon! Då ska jag bjuda henne på en vegansk restaurang i Stockholm. För Lovisa är vegan och jag gillar också allt grönt och vegetariskt utan att för den skull vara vegan.

Annat roligt har också hänt! Den som känner mig och kanske läst det här i bloggen så ÄLSKAR jag ånglok!
Och hur länge som helst har jag velat lära mig elda och köra ett ånglok! I oktober förra året kom jag i alla fall en liten bit närmare genom att få klättra upp i det lok som stod inne i Grosmont i North Yorkshire!
Killarna på loket var så tillmötesgående!
Men att få boka en plats för att ”go on the footplate” med North Yorkshire Moor Railway är inte lätt! Många vill och platserna är få. Helst ska man boka in sig ett år i förväg.
MEN – jag hittade en chans på närmare håll! Nora Bergslags Veteranjärnväg!

Klicka HÄR för att besöka deras hemsida! (Fotot/copyright: Edvin Lindström)

Jag har försökt där också i ett par år och nu hörde Mats som är eldsjäl vid denna järnväg av sig. Så i juni blir det av! Då får jag ”Stora Ånglokslektionen” under två dagar i Nora för att lära mig – och slutligen får jag köra ångloket! Overall är inhandlad och även passande kepa! Det ska bli helt fantastiskt underbart härligt!!

För jag är ju:

Annat som man kan bli glad över är att man i Arboga har en del som kanske inte andra städer har! Hjälp för personer som är helt rudis vad gäller tekniska saker som till exempel smart-TV… Ett telefonsamtal bort bara och så dyker han upp – TV-doktorn Richard Fallqvist – hembesök från Gunnar Karlssons Radio & TV!
Förutom att han snabbt och lätt fixar din TV så får man sig en trevlig pratstund! Gillar katter gör han också så mina tre välkomnar honom så gärna.
Guld värt att ha en TV-handlare som gör hembesök! Som hjälper dig när du står helt handfallen vad gäller såväl TV som datorer, skrivare och mobiltelefoner!

Klicka HÄR så kommer du till Gunnars Karlssons Radio & TV!

Annat lite unikt för Arboga. Vi har en skomakare! Och inte vilken skomakare som helst!  Marina måste vara Sveriges snyggaste skomakare! Trevlig är hon dessutom och man får alltid en kul pratstund när man besöker hennes Sko-Fix!
Tro det eller ej men Marina har fixat skor och nycklar m m här i Arboga sedan 1984!!

Visst känns det skönt att kunna glädjas lite även i mörka stunder Gläds gör jag också över att få skriva som krönikör i Magazin24.
Ännu roligare är det när människor hör av sig – på stan med en kram eller via telefon och meddelanden – för att tala om att de gillar det jag skriver. Det gör mig ödmjukt tacksam och så varm i hjärtat.

 Min senaste krönika som kom förra veckan har rubriken ”Är inte du lite för gammal för det där?” och handlar om den förkastliga åldersfixeringen. Läs den gärna HÄR om du vill!

Ha det bra! Var rädda om er! Lev livet – tänk på att det är kort OCH kan vara oväntat kort… KRAM på er!

Vi ses igen…

Idag hade jag turen att träffa på Gustav som jag sålde den lilla tullstugan till! Gustav Öberg är alltid så bussig och visar mig gärna runt i huset! Här kommer fler bilder!

Gustav har släppt in mig i förstugan, som var garage tidigare. Här blir det grovkök med tvättmaskin och torktumlare till höger. Den gula dörren är en gammal garderobsdörr som Gustav hittat.
Den får bli dörr till badrummet! Badrummet blir inte stort men funktionellt och med fönster!  Svårt att göra sig en bild nu men det blir duschkabin, toalett och handfat!
Golvet är lagt utanför!

Det blivande köket: ”– Köksinredningen kommer nästa vecka”, sa Gustav! Jag bara jublade! Så härligt att se allt växa fram!

Rummet på nedre botten!
Intill kaminen finns förvaring för ved och ett litet spritskåp ovanpå! 🙂

I hörnet i rummet står ytterligare en kamin. Den ska upp på övervåningen!

Trappan på vägen upp har fått en liten avsats högst upp eftersom golvet lutade så. Det finns inga räta vinklar och vrår i detta gamla 1600-talshus!

Övervåningen med två rum.
Här till vänster ska ett smidesräcke sättas upp. Ljus kommer in från takfönstret. Och kaminen som stod löst i köket ska sitta här:

Thomas ”Ketchup” Andersson som murar har sparat en del detaljer ”på kul”.

Jag tror att Gustav är väldigt nöjd med sitt lilla hus. Han räknar med att allt ska vara klart till slutet av mars månad. Vi får se om han får rätt. Och NI får se det också – eftersom jag självklart kommer att lägga ut fler bilder på tullstugan, den f d kiosken som nu blir en unik och fin bostad mitt i Arboga men med lugnt och vackert läge!

3-4 plusgrader och snön försvinner snabbt. Glasblåsargården har snart barmark!
Och i rabatten väcks vårkänslorna till liv! Precis som jag sa i bloggen igår:

Ha en fin söndag! Det har jag! Och vi ses igen så fort jag har härliga bilder att lägga ut eller händelser som bara måste ventileras, protesteras mot, hyllas över eller reageras på!

Här kommer årets sista blogg 2018!
Granen kom här om dagen och har pyntats! Tack Thomas och Leif! Bildbevis mot slutet!

Lite annat pynt i hemmet kommer här!
Som kattälskare är denna girlang ett måste!
Inköpt sen ett par år i en liten butik i Gamla Stan i Stockholm.

I samma lilla affär har jag hittat de här: Sådana fanns mycket förr. Är det någon som minns vad de kallades? ”Tomtar på rad” hittar jag bara när jag söker på nätet.
Men det behöver ju inte alltid vara bara tomtar:

 
JULKORTEN!!

Sen har vi julkorten, ja! Som ska köpas och skickas!

Utomlands – likväl som runt här i Sverige! Har man tur får man några julkort själv i brevlådan! Som det här! Från vän i England! Fint frimärke! 

”Stay well this Winter!”

  Julklapparna ska köpas också
– och slås in!

Det blir en hel del…
och alla ska ju ha sitt!

Kanske får man någon present själv också…

”Sugar Daddy på köpet”! Jo jo, det vore nåt det!!

För allas ögon ska ju tindra på julafton… Om det kan ni läsa i min krönika som kommer i  Magazin24 onsdagen den 19 december. Den har rubriken ”En julsaga eller två…”

Sen har vi ju det här: Bara några få steg kvar till nytt år, ett gott nytt år då förhoppningsvis.

Med tanke på nytt år och godhet så vill jag puffa för den här tidningen! ”Våra Rovdjur” och ännu mer för organisationen – Svenska Rovdjursföreningen!!

Det här finns att läsa i senaste numret av medlemstidningen: ”Nej – Sveriges vargstam har inte gynnsam bevarandestatus!”

”De små rovdjuren utsatta för massjakt”.

Och vad är det här!!
Vad är det för sorts människor som finner nöje i att döda rävar och sen hänga upp dem så här!?
HUR kan man göra sådant??

Fullständigt avskyvärt! Djur är djur men människor är bara odjur!!

Så djuren behöver dig! Gör något gott!
Gå med i Svenska Rovdjursföreningen! Klicka HÄR!

Beställ rovdjurskalendern för att stödja! Det har jag redan gjort!

Nytt år var det, ja. Som en skimrande vacker kula hägrar den där borta i januari! Snart här alltså! Men först ska jag ta det av den där burken som står i skåpet intill Big Ben! Vid årets slut ska jag gå igenom och minnas allt härligt som hände 2018! Det blir nog en hel del – bäst att ”keep calm”…

Ja, tänk vad det kan hända mycket på ett år. Och tänk då på hundra år och mer!!

Som den här bilden – mer än hundra år tillbaka i tiden. 

Och idag: Det våras för den lilla tullstugan intill Glasblåsargården! Se bara! Där kan man tala om hundratals år! Tullstugan byggdes i slutet av 1600-talet, förstördes när huset gjordes om till kiosk i mitten av 1900-talet men 2019 kommer det fina lilla huset att få sin revansch! FÖLJ MIG här på bloggen så ska ni få se!

En sak till – det här: Fundera på året som gick och tänk sen på vad du önskar av år 2019. Ge dig själv några löften inför det nya året! Det nya året är som ett rent vitt blad där du själv kan styra och skriva in vad som ska hända!
Och om du bara tänker önska en enda sak – tänk då på det här:

För till sist – det enda vi ångrar är chanserna vi inte tog, förhållandena vi var rädda för att ha och beslut vi väntade för länge på att ta.

Jag har tagit det till mig sedan länge och skrev det här nyss på Facebook:

”Så kloka ord. För vi kommer alltid att ångra det där vi aldrig sa och det där vi aldrig gjorde – fast vi så gärna ville! Våga leva fullt ut!

Och jag försöker så mycket jag bara kan!”

EN RIKTIGT GOD JUL NU TILL ER ALLA!!

Och när ni väl tar språnget över till 2019 – lova er själva att det ska bli det bästa året någonsin! FÖR DET ÄR NI VÄRDA!!

ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR!!