Feel in the Blogg

Solen sken men stormen ven! Så kan man sammanfatta förmiddagen! Med stormvindarna föll mängder av torra grenar ner på garageplanen så det var bara att sätta igång att jobba!

Löven har också börjat singla ner men bloggaren hade sådan tur att vindarna blåste in dem i ett hörn av gården – enkelt och lätt att räfsa ihop på skottkärran!

Sen skulle gräset klippas! Tänk vad det växer fast vi går mot mörkare årstider! Fint blev det när det var klart. Här är en av gräsmattorna.
Men vad får man för lön för mödan då? Jo, förutom att det blir prydligt och fint och man själv får lite motion så är utevistelse på gården rena terapin för själen.
Och plommon plockar man från trädet – se där, lite mellanmål!  Kommer sen rara hunden Birk och hälsar på så desto bättre! Pratstund med husse är också en krydda i tillvaron.

Men den verkliga belöningen väntar inomhus! Ljus på kanten! Badkaret gör bloggaren sig aldrig av med!  Underbart att krypa ner i och värma sina lite ömmande leder! 😉

Sen blir man så där lite lagom pömsig och då kan det vara helt OK att göra som katten Felix!!  Krypa ner i sängen och slumra till lite!

Gör som bloggaren – fixa det du ska med njut också!

Just nu är det väldigt varmt! Och värre lär det bli enligt meteorologerna…

Det är definitivt inte bra att ligga och pressa i stekande sol! Dessutom är det stor risk för bränder i skog och mark.

 Undvik solen – gör som Felix! Vänd solen ryggen! Lägg dig i skuggan! Under lite lummig grönska kanske! 🙂

Drick mycket också!  Vatten är bäst!

Sen kan man ju helt sonika stanna inomhus när det är som varmast! Titta på TV! 🙂 Gissa vilket program bloggaren tittar på!?
Skeden avslöjar! Liksom den lilla behändiga brickan! ”Tillbaka till Aidensfield” går numera både på TV4 och TV4Guld – se HÄR!

 Idag kommer bloggaren absolut undvika utomhusvistelse under tiden 14.50 – 16.30!
SVT visar då ”Driver dagg, faller regn” – en gammal goding från 1946 med Alf Kjellin och Mai Zetterling!
Glöm jämställdhet och lika villkor – här är det gammaldags bondromantik som gäller!  🙂 Och filmen är alldeles, alldeles underbar!! Så har bloggaren tyckt sen tonåren och gör så än idag!
För den som ändå missar filmen finns den på Youtube! Klicka HÄR!

Svar på tal så! Bloggaren skrev 29 juni om Arbogas fina örtagård centralt i stan.  Om alla små skyltar där med namn på de olika växterna. Då kom idén – varför inte ha små upplysningsskyltar också på södra sidan om Kungsgården!? Ett överflöd av olika sorters rosor blommar och doftar där! Men vad är det för sorter??
Bloggaren skrev till trädgårdsingenjör Marina Glimsholt och fick också svar. Det här: ”Tack för ditt förslag. Vi tar till oss idén och hanterar frågeställningen i höst. Nu i sommar är det semestertider och vi har inte resurser till ett sådant arbete. ”
Bloggaren tog fasta på det där med semestertider och bad Marina att försöka komma ihåg att meddela hur det går med förslaget och det lovade hon.
Fortsättning följer!

Fler svar! Den 19 juli berättade bloggaren om Fotografiska i Stockholm och den goda maten på utegrillen där. Men vad var det för fisk??
Sara på Fotografiska har nu svarat och sagt: Durad, en fisk som lever i Medelhavet! Bloggaren fick via Kristina på Facebook veta att den i Grekland och Albanien också kallas Dorado! Kärt barn – många namn! 😀
Svårt att hitta recept dock – den som så vill kan leta via till exempel Google.

Bloggaren ska försöka ta det lugnt idag. Det blev lite för mycket trädgårdsarbete igår i den då 31-gradiga värmen…  Softa istället i skuggan som Felix – eller helt enkelt stanna inne. Ja, inomhus blir det, som sagt, i eftermiddag av synnerliga skäl! 😉

Avslutar med Glasblåsargårdens egen brinnande buske – som på Moses tid!
Men nej, det är ingen brandfara! Det brinnande står den nedgående solen för när den lyser över gården.

Ett fönster…

En utsikt…

 Persiennerna upp!

Gröna, granna, sköna, sanna… …och nästan på väg in! 🙂
En utsikt – men också en ”insikt”!

Ett annat fönster, ett annat fönsterbleck…

Vilda Wilma njuter av utsikten, insikten, på sitt eget vis.

En sommar –   och en gård att sköta.

Klippa gräset och sen räfsa och sopa…

Inte bara jobb. Terapi också. Njutning! Så skönt och avkopplande att i lugn och ro trädgårdsarbeta lite i sin egen takt.

Färdigjobbat för idag – för både bloggaren och Wilma!

Varmt välkommen du gröna, granna, sköna, sanna sommar!

Söndag igen och dags för predikan.
Ibland vaknar bloggaren till om nätterna och brukar då kolla senaste nyheterna. En av alla märkliga, bra, hopplösa och otroliga nyheter var den om ishockey, fotboll och pengar.

 Vi börjar med hockeyn. VD:n för AIK har lånat 10 miljoner kronor för att rädda laget. Bloggaren känner att 10 miljoner är väldigt mycket pengar och samtidigt kan man läsa att det inte alls är tillräckligt…

Bloggaren blir fundersam? Vad har hänt med sport? Och hur kan en enskild person ta – och för den delen FÅ ett lån av banken – på 10 miljoner till en sportklubb!? Hur tänker Thomas Johansson? Har han något ”eget liv” – kanske en familj och barn – eller är AIK allt?

Ungar börjar spela tidigt – vad väntar i framtiden? Kan man spela hockey på skoj eller är det blodigt allvar redan från knatteåldern?

Bloggaren bläddrar i DN och hittar mer: ”Luftslottet som sprängdes” handlar om fotboll. Tyresö står inför ekonomisk kris.
Så här ser lönerna ut: Och då är det damfotboll så lönerna är ”låga”…

Det var en gång några ungar som ville sparka boll…

Vad har hänt med sport? Är det bara pengar som gäller!? Fantasipriser när spelare köps över och klubbar på randen till konkurs.

Är pengar allt?? Nej verkligen inte, det är bloggarens bestämda åsikt!
Sport har blivit för mycket ”företag”, tycker bloggaren. För mycket pengar är inblandat. Men kan man göra något åt det?? Bloggaren tvivlar.

Med samma DN – söndagens – får man den här bilagan: ”Kungliga slottet” – Victoria bjuder in…

Tja, om bloggaren får välja mellan slott
och koja så blir det alldeles självklart koja!
Skulle någon sen ha lust att sätta lite slottsprägel på sitt krypin så kan man göra som det här amerikanska paret:
Slott OCH koja! 😀

Bloggaren är så nöjd med sin lott – utan slott eller miljoner. Bekymren för bloggaren kan möjligen vara om det finns kaffe på morgonen! Och om blommorna klarat nattens kyla?

En snabb titt tillsammans med Vilda Wilma och vi kan konstatera att blommorna klarat sig hur bra som helst! 🙂

Solen värmer, en titt över gården.  Huset är inte särskilt modernt, gården inte särskilt välskött men där finns värme och kärlek – ett hem. Njut av det du har och önska intet mer! Och glöm inte: PENGAR ÄR INTE ALLT!

Så avslutas dagens predikan.
Ha en fin söndag!

”The home is where the heart is”. Vad betyder egentligen det?

Här om veckan färdades jag med tåg en längre sträcka och kom att prata med en äldre man som satt mitt emot. Vi for genom Sverige och han pekade ut olika ställen han bott på.  – Där hade vi ett radhus i några år. Och några mil ytterligare: ”- Bakom kullen ligger villan vi bodde med barnen mellan sextiotvå och sjuttiotre. Han var född norröver och bodde nu i en lägenhet i Borlänge.

-Hur känns det, tänkte jag. Att ha hem lite överallt? Hem, bostäder, där minnena finns och hjärtat.

Själv har jag förmånen att bo på ett ställe där minnen finns kvar sen lång tid tillbaka. Inte bara mina egna utan minnena vilar i själva huset. Här lekte glasblåsarnas barn en gång. Här lekte även mina egna för flera år sedan. Ett hus fullt av minnen. The home where the heart is!

Minnen både för mig och katten Felix! Han tittar forskande ut genom fönstret.
Vad ser han? Tänker han? Minns han?

Jag minns barnens lek. Där är trädet där kojan byggdes! Där planterade äldste sonen som tvååring en kastanjenöt som grott! Idag är kastanjen ett stort träd.
Äppelträdet kom till gården samma år som mellanbarnet föddes och eken på baksidan kommer från ett ekollon som dottern hittade för många år sedan under trädkojan. Ekollonet hade en grodd och blev ett fint träd.  Minnen…
I huset lärde sig barnen gå. På gräsmattan tältade de en natt under ett sommarlov. På baksidan plockade vi så mycket jordgubbar vi orkade äta. Och otaliga är grillkvällarna, sommarfrukostarna i bersån. Minnen…

Sådant tänker jag på när jag och katten Felix vandrar runt på gården.
Är glad att kunna se och uppleva mina minnen varje dag. Delar minnena med Felix och de andra katterna liksom med övriga familjen när de hälsar på. Barndomshemmet…
Hur är det att ha minnen på andra håll? I barndomsstaden i Norrland för trettio år sen? Från ön där någon bodde tills kärleken slog till? I landet långt bort som någon tvingades fly ifrån? Enstaka platser där minnen lever kvar eller från  många olika platser under livet?  Blir det till en ständig längtan? En rotlöshet? Eller bara berikande?

Var rädd om din tid och dina minnen. Tiden går fort. Idag i DN finns denna serieteckning gjord av Sven-Bertil Bärnarp – Medelålders plus: Säger en hel del.
”Medelålders plus” – kanske är det då man börjar fundera mera på tiden och livet och minnena. När tiden sakta men säkert går mot sitt slut…

I DN finns också ett reportage idag om människor på flykt. Familjer från Syrien som mot sin vilja tvingas skaffa sig nya minnen på andra platser än de tänkt sig. Hur känner de?  (Fotot är taget av Anders Hansson för DN)  Läs reportaget HÄR!

Njut av varje dag! Ta tiden tillvara! Gårdagen hör till dina minnen och om morgondagen vet du inget än.

Dock har bloggaren ett hopp om att ännu en blogg dyker upp just imorgon och då med lite bilder från lördagen i Arboga!  🙂

Vi ses igen då!