Feel in the Blogg

Se kraften! uppmanar Arbetsförmedlingen. Jaha – som om den förmedlingen någonsin sett människor i form av kraftresurser – än mindre sådana som har det svårare att komma ut på arbetsmarknaden.

Klicka HÄR för att komma till häftet som beskriver hur Arbetsförmedlingen hjälper ALLA att få jobb. Vanliga Svenssons men också invandrare, enbenta, synskadade, rullstolsburna, CP-skadade – ja, t o m en person med Aspergers syndrom finns med på en bild!

Så märkligt – bloggaren själv är en person som sannerligen behöver stöd och hjälp att komma igång, komma ut igen på arbetsmarknaden. Jag har inte märkt någonting av det stödet!

Tvärtom har det varit det vanliga tugget: ”- Vad tycker du själv? Vad har du själv för förslag?”
Sitter man som arbetsförmedlare mitt emot en utbränd eldsjäl så borde man veta att hade denna eldsjäl kunnat så hade hon redan hittat alla möjliga tänkbara idéer och förslag och fixat det – själv!
Är man en kunnig, intresserad arbetsförmedlare så vet man att det är inte där haken sitter! Eldsjälar har hur mycket kreativitet och idérikedom som helst – det är inte det som är problemet. En utbränd person är bränd och vet inte HUR MYCKET den orkar! Och inte heller MED VAD han eller hon skulle passa in för att göra ett jobb utan att närma sig väggen igen.

Mindre snack och mer verkstad – är vad man önskar av Arbetsförmedlingen. Men kommer det att bli så? Fan tro’t!

Snacka om att det är ett oerhört slöseri med resurser att inte ta tillvara människor! ALLA ÄR INTE 100%-ARE!! Men 25 % här och 25 %  där plus en 50%-are gör 100! Tänk om! Tänk nytt! Tänk ekonomi och tänk medmänsklighet!

 Det finns privata aktörer som också gett upp om Arbetsförmedlingen. Jag läser i tidningen  Dagens Samhälle om ett bostadsbolag i Halmstad som tycker det är jobbigt med hyresgäster som inte har arbete. Inget arbete – svårare att betala hyran, så resonerar man och anställer en egen arbetsförmedlare!

Tja, livet är hårt och tyvärr ska man nog inte räkna med Arbetsförmedlingen. När jag sökte jobb på 70-talet var Af inte till hjälp då heller. Jag fixade jobb själv i Stockholm. Barnen har gjort samma sak – via kontakter och vänner hittat jobben. Vänner och bekanta kan berätta detsamma.

 Jag har faktiskt gått så långt att jag erbjudit mig att jobba på just Arbetsförmedlingen. Bara som arbetsprövning! Jag tycker att som f d personalchef och med erfarenheter av livets tuffa skola borde jag möjligen ha något att ge. Det har inte lyckats! Ingen Arbetsförmedling vill ta emot mig. Alltså inte ens där – inom den egna verksamheten!

När jag tog direktkontakt med Eductus, som beskriver sig som ”en kompletternade aktör på arbetsmarknaden” – och berättade om mig själv och vad jag hoppades kunna tillföra företaget fick jag svaret: ”- Vi jobbar inte på det viset”. Och hänvisade mig till att söka jobb bland alla andra jobbsökare. !!
Kanske bäst att glömma även”kompletterande aktörer”… På Eductus hemsida visar man en bild på Kalle Kamel och skriver att Ali behövde lära sig ”yrkessvenska för att bli kameltränare”. ??

Man kan lätt få känslan att man är totalt värdelös eller hur? Jag försöker dock upprätthålla bilden av mig själv som en hygglig, ärlig och snäll tjej som mer än gärna skulle vilja göra ett handtag. Om jag bara fick chansen…

Nu till något helt annat! Nobelkommittén har blivit folklig! Eller vad ska man tro när en svensk, tillgänglig psykolog från Västerås får Nobelpriset i litteratur 2011! Tomas Tranströmer är tillgänglig på flera vis, bl.a. eftersom hans många böcker finns i mängd att tillgå och hans skriftspråk bör vara tillgängligt för de flesta människor.

Här några rader som Lena Endre läste upp igår i TV4:s nythetsprogram:

Jag återupplever en dröm.
Att jag står på en kyrkogård ensam.
Överallt lyser ljung så långt ögat når.
Vem väntar jag på?
En vän.
Varför kommer han inte?
Han är redan här.

Så fantastiskt vackert och ändå så enkelt. Tårar föll nedför mina kinder när jag hörde dikten. Nu vet jag precis vad som står överst på min önskelista till jul!

Klicka HÄR för att läsa vad Albert Bonniers förlag skriver om Tomas Tranströmer.

En person som alltid nämns varje år i samband med Nobelpriset i litteratur är Astrid Lindgren.   I en chat med Per Wästberg på Svenska Dagbladets hemsida läser jag att en kvinna uppfattar detta som ”tjat”.
Ja, fortsätta tjata om att Astrid ska få Nobelpriset! Hon fick det tyvärr aldrig under sin levnad men bör få det postumt! Hennes böcker läses runt om i hela världen och har varit till stöd och hjälp förutom glädje för många barn och deras anhöriga!

Så sant! Så riktigt! Det viktigaste i världen är KÄRLEK!

Kärlek kan också vara vänskap och den vänskapskärleken njöt jag av igår. Kylan börjar krypa sig på och mitt hus är kallt. Då gick tacksamma tankar till Carola i Skellefteå som av ren vänskap stickat de här och skickat till mig. Kram till dig Carola! Det värmde! 🙂

Plötsligt kommer fler och fler kända personer ut som Aspies eller med diagnosen ADHD! Det är inte bara gamlingarna Einstein och Mozart utan en hel del kändisar i nutid!

Att Jim Carrey, bilden ovan, har egenskapen har jag misstänkt länge. Hans hyperfilmer gör faktiskt mig lite svettig – så till den milda grad att jag inte orkar se dom. Med det inte sagt att jag har någonting emot människor med ADHD – men just Carrey har jag lite svårt för.

Bill Gates, fenomenet, har enligt uppgift ADHD.

Nu droppar också svenskarna in som vill ”komma ut”: Morgan Alling, Frank Andersson, Petter m fl.

Tänk – nu börjar det bli inne att ha ADHD! Dom stökiga, jobbiga personernas revansch!

För mig känns det fantastiskt och ett steg i rätt riktning. Att ha de här egenskaperna – ADHD, Aspergers syndrom eller andra s k diagnoser inom Autismspektrat ska ses om en tillgång – inte det motsatta! Ofta har människor med dessa egenskaper stor intelligens men också fördelar framför andra genom att vara mer energiska, envisa och/eller våga mer än andra.

Utagerande behöver inte vara negativt! Ändå läser jag detta  på Nationalencyklopedins hemsida:
”utagerande, utåtagerande, aggressivt beteende, inom psykiatrin betecknat som social beteendestörning. Utagerande kan ta sig olika uttryck, alltifrån verbal aggressivitet och destruktivitet mot föremål till aggressionshandlingar mot djur och människor.”

Utagera – att agera ut – borde lika gärna kunna betecknas som någonting positivt .Titta på alla duktiga skådespelare och artister! De agerar, lever ut! Konstnärer, forskare och vetenskapsmän – är andra kategorier där ”lite mer” är till nytta. Eller borde vara till nytta, rättare sagt.

I dagens svenska skola ska det satsas på elitklasser och jag tror inte för ett ögonblick att det är ”de bråkiga ungarna” man avser! Tvärtom sållas de här eleverna ut från början, får inte ens den grundskola de enligt lag har rätt till – än mindre gymnasieutbildning och högskola som skulle passa deras färdigheter. Skandal är bara förnamnet!

Kanske kan fler ”skitungar” få upprättelse nu när de mer kända, nu vuxna, börjar berätta! Kanske vågar även andra yrkesgrupper än artisterna kliva fram! Uppfinnarna, de kreativa forskarna, de framgångsrika företagsledarna!

Att placera högintelligenta barn men egenskaper utöver de vanliga i särskolan är idiotiskt, tragiskt och har ingenting med demokratiska, framstående länder som Sverige att göra!

Ta reda på fakta! Se lite längre än näsan räcker! Titta in bakom fasaden! Var lite mottaglig för nya intryck och förkasta inte det ovana som fel!
Var inte så förbaskat rädd! Välkomna, var generös och öppna upp!

Läs bl.a. på dessa hemsidor: Attention och Autism- och Aspergersförbundet

LÄGGER TILL DENNA LÄNK IDAG, TISDAG 26 APRIL, SOM VISAR ATT FÖRÄNDRING ÄR LÅNGT BORTA! Klicka HÄR!
5-åriga William i Malmö nekas skolgång ”för att han är för livlig”. Vad har vi för sorts samhälle?? Inte är detta välfärd!?

Falsk marknadsföring är det om man påstår att solen skiner i Arboga. Så är inte fallet. Igår eftermiddag såg det ut så här från Herrgårdsbron. Det blåa vid horisonten fick mig att oroas över mer snö. Så brukar himlen kunna te sig då. Tack och lov har det inte snöat något i natt.

Verklig falsk marknadsföring anser bloggaren att det är när Lipton marknadsför detta som vitt te! Igår låg jag och bläddrade i en tidning som jag fått. I tidningen gjorde man reklam för ett nytt te från Lipton. ”Gott på påse” är rubriken. Sen följer information om hur nyttigt just vitt te är till skillnad från andra tesorter. Detta vet bloggaren redan! Fler antioxidanter! Teet innehåller minst koffein och halten av catechin polyfenolen som är den starkaste antioxidanten är störst i just vitt te.  

Wikipedia förklarar så här: Vitt te (白茶) görs av unga blad och nya knoppar som till skillnad från grönt te inte ångas eller steks efter skörd utan direkt torkas. Knopparna kan skärmas från solljus för att förhindra bildandet av klorofyll. De små knopparna på buskarna täcks av ett silverfärgat hår som ger de unga bladen ett vitt utseende. I jämförelse görs grönt te av blad som är mer mogna än de som används i vitt te och får ibland vissna innan man ångar eller hettar upp bladen.

Men vadan detta gnäll på Lipton då undrar ni? Jo, genom att rota lite i tekulturen så fick jag vetskap om att vissa företag marknadsför vitt te som just vitt te fast det egentligen är frågan om något annat. Därför inhandlade bloggaren en förpackning vitt påste från Lipton för en tid sedan. Se här: För den närsynte: Innehållet i det vita teet från Lipton är 81,9 % GRÖNT TE och bara 11,6 % vitt!! Naturlig arom 5,9 %. Vad resten upp till 100 % är får vi inte veta. Möjligen är det rosenbladen som stoppats i. Sen att spanjorernas innehållsförteckning inunder visar andra procentsatser får vi lämna därhän… Jag kommer ändå inte att köpa det här teet någon mera gång.

Riktigt vitt te att brygga hittar du HÄR! House of Tea köper jag ifrån!

Söndag igår innebar också DN Söndag för bloggaren! I denna tidningsbilaga finns mycket smått och gott. Framsidan pryds av Pernilla Andersson, som inte sa bloggaren någonting tyvärr. När tidningen kopplar henne till Melodifestivalen förstår jag varför. Detta ömkliga musikartistprogram-wannabe får bloggaren att genast vilja uppsöka närmaste toalett. Eftersom kräkas inte är kul avstår jag från att titta på programmet.

Men – Pernilla Andersson verkar vara betydligt mycket mera än Melodifestivalen, eller snarare så långt bort från detta spektakel som det är möjligt. Reportaget i DN var mycket intressant om en kämpande, otroligt duktig artist. Lite klipp: Den här typen av barn känner bloggaren så väl igen! Det är dom här barnen som placeras i skrubbar i källaren på skolorna, som får den sämsta grundskoleundervisningen och som räknas ut redan i småskolan!
Antingen gör dom sen karriär på Plattan i Stockholm med vidare befordran till Kumla eller Hinseberg – eller också gör dom succé som bl.a. Pernilla Andersson!

Jag rekommenderar er att leta upp gårdagens DN och läsa reportaget om Pernilla Andersson. Om hennes uppväxt, om hur Tsunamin gav henne en ny chans i livet och om bröllopet med Dregen. En kvällstidning erbjöd paret 75000 kr för bröllopsbilderna. Dom tackade nej! Istället gav dom rättigheterna till ”Situation Stockholm” som lär ha tjänat 100 000 kr på fotona! Sån´t gillar bloggaren!

DN längtar också efter våren och ger tips på de första vårtecknen! Vårtecken kan väl vara kläder också. Och bloggaren ritar kors i taket när hon ser att roligare skjortor för män lanseras!! Karlar har ju annars hur trista skjortor som helst! Vita eller enfärgade eller rutiga eller randiga. SÅ trist! Här lite annat.

LITE annat alltså. För hur vågat är det att bara sätta lite blommor innanför kragen??

Lite mer avancerat? ”Vågade blommor” på manchetterna också. WOW!!Så djärvt!! …

Avslutar med en dyrgrip! Vad kommer slutnotan att bli – någon?
På tal om falsk marknadsföring alltså…

Gäddgården 1

British Medical Journal , medicinsk tidsskrift, avslöjar nu bluffen som spreds över världen 1988: Att barn skulle bli autistiska av trippelvaccinering. Mängder av föräldrar i västvärlden vägrade efter rapporten, som publicerades i tidskriften The Lancet, att låta sina barn få vaccinet som innehåller skydd mot mässling, påssjuka och röda hund. I Sverige sjönk antalet vaccinerade barn från 97 till 88 procent.

I Svenska Dagbladet läser jag, citat: ”Den ansvarige för studien, Andrew Wakefield, och hans forskarlag uppgav att de funnit autism hos tolv barn och att de flesta av dessa fått trippelvaccinet strax innan symtomen uppträdde.”

Vidare, citat: ”Enligt BMJ fick Wakefield, som förnekar alla anklagelser, i hemlighet hundratusentals dollar av en advokatbyrå som planerade att för vaccinmotståndares räkning starta en rättslig process mot vaccinet.”

Lite längre ner, citat: ”Förra året förlorade Wakefield sin läkarlegitimation i Storbritannien på grund av studien.”

Lögnerna och felaktigheterna om ADHD, Aspergers syndrom och andra egenskaper inom Autismspektrat är många – liksom fördomarna! Några av påhitten är t ex att TV-tittande ger ADHD och att sitta vid datorn ger Autism liksom att sötsaker och godis kan ge samma problematik.

Bluffmakarna och klåparna som låtsas vara förstå-sig-påare förstör väldigt mycket för en grupp människor som redan från början har det svårt. Nu kommer jag osökt in på de senaste Guldbaggenomineringarna. 

En nomineringsjury bestående av 34 ledamöter har genom en sluten omröstning röstat fram följande nomineringar till 2010 års Guldbaggar, skriver SVT på nätet. I gruppen Bästa film: ”I rymden finns inga känslor” tillsammans med ”Sebbe” och ”Svinalängorna”.

”I rymden finns inga känslor” är också nominerad till en guldbagge i följande grupper: Bästa manliga huvudroll (Bill Skarsgård), Bästa kvinnliga biroll (Cecilia Forss) och Bästa manuskript (Jonathan Sjöberg och Andreas Öhman).

Just det sistnämnda, ”Bästa manuskript”, måste anses synnerligen anmärkningsvärt! Ja, inte för klåparna förstås och för dom som tror dom vet – men inte fattar någonting!
Manuskriptet har verkligen blivit ifrågasatt av de som kan Aspergers syndrom (AS). De människor som har Aspergersdiagnos och deras anhöriga samt lärare och läkare.
Filmen speglar inte alls en person med AS – utan är ett hopkok av olika diagnoser och tillstånd. Allt detta tog jag och flera med mig upp vid ett möte med manusförfattarna. Jonathan Sjöberg och Andreas Öhman erkände att de inte frågat någon om råd vad gäller AS under filmens tillkomst. Det säger väl allt!

”I rymden finns inga känslor” blir en bluff precis som bluffen om den farliga trippelvaccineringen. Jag har hört många som, efter att ha sett filmen, sagt: ”Nu förstår jag precis hur det är att ha Aspergers syndrom”. Farligt och skrämmande när man inser konsekvenserna!

Att ha Aspergers syndrom betyder inte att man inte vet vad känslor är. Det betyder inte heller att en vuxen man rymmer in i en tunna när han mår dåligt. Att ha AS innebär inte att man är dum i huvudet eller ingenting förstår.

Se bara på dessa killar som man tror hade/har just AS. Albert Einstein och Bill Gates

Att ha ADHD, Aspergers syndrom eller andra egenskaper inom Autismspektrat innebär att man är precis som alla andra människor! Rätt normalbegåvad eller en stjärna! Detta om man utgår från att det inte finns någonting som kallas ”normal”.

För vem är normal? Det är det som är den stora frågan? Personer med t ex ADHD anses ofta ”inte riktigt normala”. Men vem är normal och vad innebär det i så fall? Vem bestämmer normaliteten och vilka som får ingå i den kategorin?

Glöm normalfacket och var tacksam om du inte anses höra dit! Sluta sträva efter någon form av normalitet som andra personer upprättat kraven för! Var dig själv och ha ett öppet sinne!

BU för Guldbaggenomineringen av ”I rymden finns inga känslor”! Det visar bara vilka amatörer som säger sig kunna välja ut ”Årets bästa film”!

BU också för bluffar som den Andrew Wakefield genomförde med trippelvaccinet!

Läs mera HÄR om ADHD och Aspergers syndrom! HÄR finns också information!

Geni eller galning – hur stor är skillnaden? Jag tänker inte gå in på det eftersom jag varken är medicinskt kunnig eller har några forskarbelägg som svar.

”Per Oscarsson kände inga gränser” och andra liknande eftermälen får mig att tänka på de förvillande lika begreppen – snille eller idiot.

Självklart har jag ingen aning om hur personen Per Oscarsson var – jag har bara sett honom på film och i TV. Men med den erfarenhet jag har av ADHD, Aspergers syndrom och liknande egenskaper inom Autismspektrat så tror jag att Per Oscarsson hade en ”diagnos”.

Det som idag klassas som neuropsykiatriskt funktionshinder kan vara en lysande begåvning. I dagens samhälle kategoriserar vi människor som handikappade redan i grundskolans första klass och dessa stämplade barn får sen ingen eller väldigt dålig utbildning – långt ifrån deras geniala nivå. Skrämmande för att inte säga skandalöst!

En efter en poppar dom upp –  de framgångsrika artisterna med ADHD: Caroline af Ugglas, Per Morberg, Morgan Alling, Jack Nicholson, Robin Williams – för att bara nämna några.

Sen finns det dom där andra ”artisterna” som inte hade rätta stödet som barn, inte fick skolundervisning efter sitt behov, som hamnade i fel gäng och använde sin intelligens på annat sätt. Jag tänker bl.a. på Clark Olofsson (numera Daniel Demuynck), Tony Rosendahl, Keith Cederholm, Denho Acar för att bara nämna ett fåtal.

Vad är skillnaden på ett geni och en galning? Hur hårfin är den? Vem kan bestämma vem som är vad? Och det viktigaste av allt – hur behandlar vi människor som inte faller inom ramen för ”normalfacket”.

Vad är normal? Och vem bestämmer gränserna för normalitet? Är en ”normal människa” annorlunda i Sverige mot i Asien eller USA?

Låt bli att sätta gränser! Se till att alla barn får stöd och uppmuntran efter sina behov! Gläds över det oväntade, det annorlunda, det geniala!
Var inte så rädd för det som är olika.

Avslutar med en bild från DN igår som också säger en hel del. Vila i frid människan och geniet Per Oscarsson.