Feel in the Blogg

Alltmedan rika blir rikare, utlöser fallskärmar och skaffar sig lyxvåningar –

räknar bloggaren korvören…

I vår skumma värld har sjuka inget berättigande och man kastar lätt de svaga mellan systemen så att billigast möjligt gäller. Det kan betyda flera tusen kronor mindre i månaden beroende på antal dagar i almanackan… Det enda man med säkerhet vet är att plånboken blir tunnare och samhället i övrigt skor sig på de sjukas bekostnad. Sen är det helt OK att prata illa om ”bidragstagare” samtidigt som man inte gör ett smack för att hjälpa människor tillbaka i arbete. Teori gäller – inte praktik!

Bara en sådan sak som att man måste betala för att arbetsträna!
Om du får en plats på en annan ort än hemorten att arbetsträna på – så måste du betala för att träna! D v s du har samma låga ersättning fast du provar på jobb – men får betala själv för att ta dig till jobbet. Eftersom det inte är frågan om ett riktigt jobb, en anställning, får du heller inte dra av resor i din deklaration.
M.a.o. är det bättre för den fattige att stanna hemma i sängen och ligga och titta i taket än att försöka komma igång med jobb.

Tågbiljetten ovan är bara ett exempel. Bloggaren har inte försökt hitta arbetsträning i Malmö. Däremot på annan plats i Mälardalen och har man minus i kassan varje månad så är det lätt att välja pengar till hyran framför att betala pendlarbiljett till en arbetsträning.
Det är så regeringen vill att vi ska jobba oss ur krisen! 🙁

Samtidigt har jag sagt det förut – pengar är inte allt – min rikedom är mina barn! En lustighet är att när jag sökte efter foton på Internet som har att göra med rikedom kom denna bild upp! 🙂  Mina barn!

Min rikedom i livet.

En annan guldskatt jag har är mina katter och just idag fyller Bröderna Brothers 6 år!!    Självständiga som dom är så var bara en av kattpojkarna inne för att bli firad med extra god frukost. Morsan slog på stort och det blev extra gott en dag som idag! Felix lät sig väl smaka! Wilma fick vara med hon också.

Curry har förmodligen svirat hela natten och kommer in snart för att sova ruset av sig! 😉

Jag hittade några visa ord på nätet om kärlek:

Allt som vi verkligen älskar är oersättligt –
och allt som vi kunnat tänka oss att ersätta har vi aldrig i sanning älskat.

  Som ni förmodligen misstänkte och som jag dessutom utlovade – kommer jag igen om Bbl/AT:s artikelserie ”I vargens spår”.

Idag är det synd om jägarna!

På en helsida visar man en ledsen jägare som sitter och deppar. Killen saknar sin livsstil.

Sorgset ser han tillbaka på den gamla goda tiden och skyller vargen för att den inte längre finns. Mjölkgårdarna har försvunnit, småbrukarna har lagt ner sina hemman. Generationers verk är nu ett minne blott när rovdjuren tränger ut bönderna från såväl hem som arbete.

Killen muttrar om kuppande ”naturmuppar” på Östermalm i sin vrede över citat: ”Det är lätt att älska varg om man bor i Stockholm.” Tidningsskribenten lägger till att jägare unisont har berättat för en oförstående allmänhet att, citat: ”Vargarna är ett onaturligt inslag i våra skogar och att de borde skjutas av i någon utsträckning.”

Den intervjuade jägaren har kanske missat att den samhälleliga utvecklingen. Den som tvingat små gårdar att slå igen i konkurrens med jätteföretagen som numera levererar såväl mjölk som köttprodukter.
En utveckling som gör att det är svårt, ja näst intill omöjligt, att försörja sig på en liten gård idag. Som gör att vissa, i generationer ärvda gårdar, numera brukas av s k månskensbönder med ”jobb i stan” och lantbrukarlivet på sidan om. Då är det inte lätt att vakta sina djur för rovdjuren – när man har arbetsplatsen flera mil därifrån.

”Det ska vara som det alltid har varit” är lätt att tänka på när man läser jägarens åsikter.
Men nu är det så att tiden inte står stilla vilket gör att alla måste hänga med vare sig man vill eller inte. Vare sig man önskar odla sin gamla livsstil eller ej. Man får bita i det sura äpplet och hänga med i svängarna. Finna sig i att vargen har lika stor rätt till skogen som människan – nej, faktiskt större – mycket större!

Låt oss slippa sådana här bilder! Klappjakt på varg – s k licensjakt eller skyddsjakt.

Den dagen alla människor tar sitt ansvar för djur och natur och inte skyller allt på vilt som bor i skogen – den dagen kan vi börja samsas med djurlivet och få biologisk mångfald och en rik flora och fauna.

Nu väntar jag med spänning på tidningsartikeln om folk som faktisk är just så ansvarsfulla och inte bara tänker på sin ”livsstil” – skojiga pangpanglekar i skogen med grabbarna! Vi får sen när den kommer – OM den kommer…

Tyvärr går det inte att finna Bbl/AT:s artikelserie på nätet – ja, jag har inte hittat den i alla fall.
Däremot kan ni klicka in HÄR och komma till Aftonbladet som visar en man som misshandlades och dödshotades i tisdags för sitt engagemang för vargen. Och – han bor inte på Östermalm i Stockholm utan är lokalpolitiker i Ånge, i Norrland.

När vi ändå håller oss i den berömda Ankdammen fortsätter jag väl med lite bilder från Arboga också. Först ut läser jag att Gråsparven i Arboga Tidning gillar samma lilla allé som jag! ”En riktig pärla” tycker Sparven och jag håller med och har skrivit om vägen som bär ingenstans tidigare i mina bloggar. Här en bild från ett av tillfällena:

Annars är lilla Arboga, som alla andra, inne i november nu. Det betyder inte att allt är grått och trist för så här vackert kan det te sig invid Arbogaån.

Gå Strandvägen och ta in vid gångstråket längs med ån!

Uppe på Stora Torget har juldekorationerna redan kommit på plats! Ni ser väl kransen på lyktstolpen framför huset där Eklöfs Bosättning, DUKA, Gunnarssons men numera  butiken Små goda ting håller till.

Ja, tiderna förändras. Alléer blir till vägstumpar utan mål, affärer byter ägare, verksamheter läggs ner och stadsbilder liksom landskap byter skepnad. Det är bara att hänga med – livsstil eller inte.

Ni vet väl att vi alla befinner oss i Dubbelmoralens högborg!

D v s allt låter så fint men är det absolut inte!

  Sverige låtsas vara ett välfärdsland men skrapar man på den blåskimrande ytan så är det ruttet och förfallet under. En klick välbeställda får det bättre – alla andra dalar sakta nedåt.

  Ta bara detta med sjukskrivna. Under många år har de jagats med blåslampa, utpekats som fuskare och simulanter och nu har man gått ytterligare ett steg – kastat ut dom sjuka ur systemet med allt vad det innebär!

Ja, vad innebär det egentligen?? Jo, du är fortfarande sjuk men tillhör Arbetsförmedlingen! Logik?

Du får betydligt lägre ersättning när du tillhör Arbetsförmedlingen än Försäkringskassan! Logik?

Förutom den lägre ersättning går du dessutom miste om eventuella sjukförsäkringar du haft eftersom försäkringsbolagen kör med skygglappar och endast hänvisar till att inga beslut finns om sjukdom från Försäkringskassan! Logik?

Ja, man kan skoja om det – men skämtteckningarna är bister verklighet. Blir du sen också arbetslös finns inte heller någon hjälp att få!
Hos Arbetsförmedlingen uppmanas du till arbetsträning men de har inga platser att anvisa! Man får fixa det själv – och hur lätt är det??   Bloggaren själv har försökt och det är skamligt hur man blir behandlad! Jag skulle kunna nämna namn och arbetsplatser men min etik hindrar mig. Ni som läser detta och är berörda – ni vet vilka ni är!

Hittar man sen en plats utanför Ankdammen så får man betala för att arbetsträna! För under arbetsträning har du samma ersättning som om du ”bara går hemma” med undantaget att du får betala arbetsresorna själv! Logik?

Logiken – jo, den finputsas av gänget högst upp i Dubbelmoralens högborg! De besvärliga sjuka ska bort! Kan man inte mobba ut dom så försök med svält och utarmning! På det följer ilska, nedstämdhet, depression, personlig konkurs, skilsmässa och har de styrande tur – tar folk livet av sig! Det är den bistra sanningen om gänget som styr borgen!

Men jag är inte av den kalibern att jag ger upp! Aldrig! Nyss gick ett mail iväg till Lennart Ekdal på Kalla fakta! Någon rättvisa måste det finnas! Någon måste plocka ner hycklarna i borgen!

Det finns mycket, mycket mera att berätta om från Dubbelmoralens högborg! Barn som far illa, gamla som vanvårdas, skolor som inte fungerar. Det här var ”bara” om sjukskrivna – det s k ohälsotalet – pinsamma siffror i en välfärdsstatistik.

November börjar grått. Mulet, dis men sköna plusgrader. Grått känns det att vakna till denna förstasida på lokalbladet: Grått för att bloggaren oroar sig över vargen och hur saklig en artikelserie i Bbl/AT kan komma att bli? Vi kommer att möta en handfull människor som lever med vargen inpå sig, enligt tidningen. Ja, Gråben själv har ju svårt att föra sin talan så då får väl jag göra det! Beroende på hur artikelserien utvecklar sig förstås.

Det här tycker jag inte låter lovande: ”Dyra volt mot rovdjurshotet”. I det mer finstilta står att läsa, citat: ”Elektriskt rovdjursstängsel för en kvarts miljon kanske skyddar fåren mot lo och varg. Men dyrt blir det och ingen betalar för arbetet.”

Artikelmakaren menar naturligtvis att det är någon annan som ska betala – för självklart sitter det inte en massa miljonstaket gratis runt om i bygden – om det nu sitter några alls.

Men varför ska någon annan betala? Varför ska det ropas på mer bidrag för rovdjursstängsel? Måste vi inte skydda vår egendom själva?
När någon repar min  bil eller stjäl grannens – inte skriker vi på pengar från någon annan?
Det handlar om ansvar – att ta det totala ansvaret. Ansvar har man över djur också!

Förr fanns det vallpigor och fåraherdar men i det moderna samhället är det månskensbönder som gäller. Då ska man sitta på kontoret i stan och samtidigt vara fårägare. Naturligtvis är djuren oskyddade då. Vems ansvar är det?

Förr betydde förmodligen ett rivet djur mycket mer än idag för ägaren. Mat på bordet, försörjning för framtiden.
M a o – rätta munnen efter matsäcken. Ta ansvar för de djur du håller eller betala.

MEN – nu ska jag inte gå händelserna i förväg! Anders Brage, Bbl/AT gör förmodligen en mycket bra och objektiv serie artiklar. Jag återkommer i ärendet…

Annat som sticker i ögonen på bloggaren är cirkusar! Utan att veta någonting om djurhållningen på just denna föreställning eller hur hästen ifråga mår – gillar jag inte bilden! ”En komisk saga fylld av kärlek” , så står det i söndagens DN – jag undrar om hästen tycker likadant? Komiskt? Kärleksfullt?

Ännu en som inte kan föra sin egen talan! Men, som sagt, jag vet inte hur just den här kusen mår – jag gillar bara inte grejen med hästar som sitter fint och annat trams.

Något jag gillar är dock dagens datum! 111101! För en hel mängd år sedan var jag stor och tjock och rund vid den här tiden! Det resulterade i ett gossebarn vid pass 13.39 och det ska förstås firas!

Men först blir det väl en massa löv… Så här såg det ut igår – med solsken sista dagen i oktober:

Njut dagen, tänk på vargen och fundera på det här – mitt novemberblad i kattalmanackan!

”The future belongs to those
who believe in the beauty of their dreams.”

”Framtiden tillhör dem
som tror på det vackra i sina drömmar.”

Det gäller såväl katt som människa men också varg!

Bureau International de l’Heure – vad är det?? Jo, så här läser jag i Svensk Författningssamling (SFS),Förordning(1979:988) om svensk normaltid:

Regeringen föreskriver att den för tidsangivning inom landet gällande
tiden (svensk normaltid) skall vara den av Bureau International de
l’Heure fastställda normaltiden Temps Universel Coordonnue (UTC) ökad
med en timme.

Så skyll på den byrån om dagarna känns konstiga nu då gårdagen medförde vintertid – eller normaltid som det bör kallas!

Jag föredrar normaltid och den tiden kunde väl inte börja vackrare än denna ljuvliga morgon!

Solen på väg upp och den ljusblå himlen färgas rosa.

  För övrigt är det helt OK för mig att fira Halloween om man skiljer helgerna åt – så att Alla Helgons Dag får förbli helig. Helig på det viset att vi tänder ljus för våra döda och ägnar dem särskild omtanke just den helgen.

Naturen skyndar man inte på och träden på min gård bryr sig inte ett dugg om Bureau International de l’Heure utan släpper sina löv lite nu och då. Idag är det åter dags för lite skottkärrekörning! Men det är helt OK för mig.

Inte helt OK är det dock att vinka av sina barn som varit på besök. Avsked på tåg, ni vet… Men som tur är far tågen åt andra hållet också – tillbaka hem igen! 🙂