Det börjar bli vår! Så ock på kyrkogården i Arboga. Snön smälter och man får parera mellan vattenpussarna för att ta sig fram.
Visst är det härligt med vår! Att livet återvänder. Att det som lagt sig ner för att dö – återuppstår. Från nedfallande höstlöv, till kala, nakna träd och så pånyttfödelse när våren kommer.
Jag tänkte på det på min promenad idag. Att livet återvänder. Som nu för Nicklas och Amy genom lilla Miirali.
När jag tände ljusen på gravplatsen idag tänkte jag särskilt på lilla Miirali – Max och Sagas lilla syster. 
I min fantasi kunde jag höra barnen upphetsat berätta om den lilla systern som blivit född. Jag hörde dom prata i munnen på varandra alldeles till sig av glädje och lycka. Och dom avslöjade något som bara dom kan… ”Vi kan flyga till lilla Miirali! Vi sitter på sängkanten hos henne och bara tittar. Hon är så liten och så jättesöt.”
Ja, visst är Max och Saga hos sin lillasyster och tittar till henne. Hjälper pappa lite – och Amy – precis som storasyskon brukar göra.
Det känns gott att kunna fantisera. Och vem vet – kanske det är mer än fantasier… Det får vi alla veta en gång, tids nog.
Avslutar med det lilla lusthuset på Max och Sagas grav. Det finns så många fina små saker på gravplatsen – men lusthuset har blivit en av mina favoriter.
Senaste kommentarer