Bloggen har krånglat idag. Men min support meddelade nyss att nu funkar den igen!
Så var så goda!
Nyårsdagens morgon – kall och klar.
Sturegatan rätt ner! 
Någon hade tydligen behov av företräde…och såg till att visa det genom att verkligen markera detta med ”Lämna-företräde-skylten”.
Någon som firade av det gamla året förmodligen…
Vi firade så här! 
Och så här efter kl 12 på natten: 
Verkligen 
väldigt 
svårt – att fånga fyrverkerier på bild. Jag skyller på kameran…
Några som verkligen led denna nyårsafton var våra katter! Dom var helt skräckslagna av alla fyrverkerier!
Curry låg mestadelen av tiden längst in under soffan. Skulle han förflytta sig någonstans ålade han som en bandvagn med magen pressad mot marken och med något jagat i blicken.
Wilma – den hyperaktiva kissen – studsade och for vid minsta knall eller ljussken.
Felix vågade inte gå ut för att uträtta sina behov så jag tog fram den gamla kattlådan. Eftersom jag inte hade någon kattsand rev jag tidningar i bitar och la i lådan. Han gick direkt och kissade. Det var SÅ SYND om dom! Nu är jag jättearg på alla smällare och raketer. Det har knallat värre än någonsin inför denna nyårsafton. Mer än 1 vecka i förväg började det smälla och värre blev det.
Löjligt att snacka om totalförbud för smällare när ingen kontrollerar att reglerna följs! Kan inte kommunerna antingen satsa ett eget stort fyrverkeri på lämplig plats? Sen får polisen se till att bötfälla alla som tänder fyrverkerier i stan. Eller varför inte upplåta en speciell plats för allmänheten dit man kan ta sig för att smälla.
Jag tog en promenad till småttingarna på kyrkogården idag igen. Fotot på de små såg så fruset och kallt ut. 
Men som alltid brann många värmande ljus på platsen.
När jag stod där ”pratade” jag med barnen genom mina tankar. De såg mig rätt i ögonen och jag lovade att önska, önska så att 3 av mina 2 x 3 önskningar ska slå in detta år.
På väg därifrån föll min skugga på gångstigen: 
Och precis där fann jag denna gren: 
Visst är det ett V-tecken! V som i Victory – Seger!
Kyrkogården är magisk. Jag tror att de små änglar jag besökte såg till att detta tecken kom i min väg. Som svar på det samtal jag hade med dom.
Avslutar med en bild från Arbogaån på förmiddagen Nyårsdagen den 1 januari 2009.
Imorgon kanske jag slår till med ”Solglimtarna” och ”Istapparna”!! Håll utkik!
Senaste kommentarer